Annons:

Sociala medier-förbudet märks redan i Australien

Digitaliseringen

Publicerad juni 3, 2026 – av Markus Andersson
Barn med mobiltelefoner

Miljontals barnkonton har stängts sedan Australien införde 16-årsgräns för sociala medier. Myndigheterna ser de första resultaten som lovande, men konstaterar att vissa unga fortfarande tar sig runt reglerna.

Australien beslutade 2024 att införa en nationell åldersgräns för sociala medier, där barn under 16 år inte ska kunna ha konton på berörda plattformar. Lagen, som började gälla den 10 december, omfattar bland annat Instagram, Facebook, TikTok, Snapchat, X, Reddit och YouTube.

De första efterlevnadssiffrorna visar att de stora sociala medieplattformarna hittills har begränsat tillgången till omkring 4,7 miljoner konton som identifierats som tillhörande barn under 16 år, enligt Australiens eSafety Commissioner.

Myndigheten beskriver siffrorna som ett tidigt tecken på att plattformarna vidtar åtgärder för att följa lagen. Ansvaret ligger i första hand på plattformarna, som måste vidta rimliga åtgärder för att hindra barn under 16 år från att ha konton – inte på barnen eller deras föräldrar.

Annons:

Samtidigt betonar eSafety-chefen Julie Inman Grant att det fortfarande är för tidigt att säga om plattformarna uppfyller kraven fullt ut.

Medan vissa barn kan hitta kreativa sätt att stanna kvar på sociala medier är det viktigt att komma ihåg att framgång, precis som med andra säkerhetslagar i samhället, mäts i minskad skada och förändrade sociala normer, säger hon.

Myndigheten framhåller att lagen inte ska bedömas utifrån om varje enskilt regelbrott försvinner omedelbart. Effekterna på barns psykiska hälsa och sociala relationer ska följas i en längre studie.

Jag är mycket nöjd med dessa preliminära resultat, säger Julie Inman Grant.

Läsaromröstning

Kommer Australiens 16-årsgräns för sociala medier att fungera i längden?

Röstning stängd

Ja, det minskar skadorna och förändrar normerna 20%
5 röster
Nej, barnen hittar kreativa sätt att kringgå reglerna 32%
8 röster
För tidigt att säga – effekterna måste följas upp 40%
10 röster
Behövs fler åtgärder utöver åldersgränsen 8%
2 röster

25 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norsk Tamagotchi-idé lockade till fler promenader

Digitaliseringen

Publicerad Igår 07:05 – av Markus Andersson
Två tecknade virtuella husdjur och ett av dem på en mobilskärm

Ett norskt mobilspel låter ett virtuellt husdjur växa och utvecklas när ägaren promenerar. Idén påminner om en modern Tamagotchi – men här är det spelarens verkliga steg som håller djuret i form.

I spelet BitPet tar användaren hand om ett digitalt husdjur, samlar resurser och möter andra djur på en karta. Mobilens stegräknare registrerar aktiviteten och påverkar djurets kondition och utveckling.

En masterstudie vid Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet (NTNU) följde 51 personer under tre veckor. Forskarna använde enkäter, intervjuer, stegräknardata och uppgifter från själva spelet.

Deltagarna var i genomsnitt drygt 20 procent mer aktiva under de dagar de spelade. Flera beskrev också hur det virtuella djuret gav dem ett konkret skäl att ta några extra steg.

Många deltagare berättade att de valde att gå en omväg, gick till butiken i stället för att köra eller tog en extra promenad för att utveckla sitt husdjur, säger NTNU-professorn Alf Inge Wang till Gemini.

Olika effekt för deltagarna

Deltagarna var mellan 20 och 52 år, men de flesta var 24–26 år och 65 procent var kvinnor. På grund av ett tekniskt fel kunde endast data från Android-användare användas. Spelet hade liten påverkan på den sociala aktiviteten och motivationen varierade kraftigt mellan deltagarna.

Studien ger ändå stöd för att spelmekanik kan göra vardagsmotion mer lockande för vissa. Den gamla Tamagotchi-idén om att ta ansvar för ett digitalt djur har i den norska versionen fått en ny uppgift: att få ägaren att lämna soffan.

En av de tydligaste slutsatserna var att det virtuella husdjuret blev en viktig motivation för många deltagare. Ansvarskänslan för husdjuret, i kombination med stegpoäng, framsteg, resurser och fototävlingar, gjorde att många ville röra sig lite extra, säger Alf Inge Wang.

Bolaget har nu lanserat en spelbar betaversion på både App Store och Google Play. Spelet finns inte bara i Norge utan går även att ladda ned i Sverige via båda appbutikerna.

FAKTA: Tamagotchi

Tamagotchi är ett japanskt digitalt husdjur som lanserades av leksaksföretaget Bandai 1996. I den äggformade leksaken måste ägaren mata och sköta en liten varelse som utvecklas över tid.

Produkten blev ett världsomspännande 1990-talsfenomen och säljs fortfarande i nya versioner. BitPet är ingen officiell Tamagotchi-produkt, men bygger vidare på samma grundidé i mobilformat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Riksdagen breddar kassettavgiften – Copyswede vill ha betalt även för skrivare

Digitaliseringen

Uppdaterad augusti 16, 2026, Publicerad augusti 16, 2026 – av Markus Andersson
Öppnad mekanisk hårddisk med läsarm och blanka skivor
Öppnad mekanisk hårddisk med läsarm och skivor.

Från den 1 september träder Sveriges nya regler om privatkopieringsersättning i kraft. Fler typer av elektronik kan då beläggas med den avgift som tillverkare och importörer betalar – och som i praktiken ofta hamnar i butikspriset.

Riksdagen sa ja den 9 juni till regeringens förslag om att ändra upphovsrättslagen. Reformen beskrivs som mer teknikneutral och breddar rätten till ersättning, bland annat för text och bild. Pengarna tas inte ut som en separat kassaavgift vid kassan, utan betalas av företag som tillverkar eller för in prylar som kan användas för att kopiera skyddat material för privat bruk.

Redan i dag omfattas bland annat datorer, mobiltelefoner och lagringsmedia. I den nya lagen sätts ersättningen för lagringsmedia till 50 öre per gigabyte, med ett tak på 40 kronor. För så kallade multifunktionella anordningar, som datorer och mobiltelefoner, är nivån en krona per gigabyte med ett tak på 100 kronor. För skrivare och kopiatorer anges 100 kronor per enhet.

Det betyder inte att en skrivare automatiskt blir exakt 100 kronor dyrare i butik. Copyswede, som inkasserar ersättningen åt rättighetshavarna, och branschorganisationen ElektronikBranschen förhandlar fortfarande om ett nytt branschavtal som ska sätta de faktiska nivåerna. Sweclockers uppmärksammar att fler produktkategorier därmed kan få ytterligare en kostnad inbakad i priset.

Copyswede vill ha betalt även för skrivare

I en gemensam information till redovisande företag den 3 juli skriver parterna att Copyswede har framfört krav på ersättning för skrivare, inklusive 3D-skrivare, kopiatorer, skannrar och vissa modeller av smartklockor från den 1 september. Exakt vilka produkter som slutligen ingår, och vilken nivå som ska gälla, är inte klart. Betalning för sådana produkter ska ändå räknas från den 1 september, även om villkoren slås fast först senare.

Det nuvarande branschavtalet fortsätter i huvudsak att gälla till och med den 31 oktober för produkter som redan omfattas. Vissa justeringar sker dock redan vid lagens ikraftträdande. Taket sänks från 120 till 100 kronor för bland annat dvd-spelare med hårddisk, mp3-spelare, tv-boxar, tv-apparater med hårddisk och andra mediaspelare med minne. För cd- och dvd-skivor sänks den lagstadgade ersättningen till 50 öre per gigabyte. VHS-band och analoga kassetter omfattas inte längre.

ElektronikBranschen skriver att den nya lagen utgår från att parterna kommer överens i ett branschavtal. Utan ett sådant avtal måste företagen betala enligt de lagstadgade nivåerna, som enligt organisationen i huvudsak är högre än i dag. Branschen pekar också på att privatkopieringen har minskat och på en EU-dom från den 16 april som slår fast att kopior i streamingtjänsters offlineläge inte är privatkopiering – och att nedsättning därför ska ske.

Det är viktigt att det finns tydlighet kring vad som gäller från den 1 september samtidigt som företagen får rimliga förutsättningar att anpassa sig till de nya reglerna. Den överenskommelse vi nu har nått skapar en stabil grund för det fortsatta införandet, säger Mattias Åkerlind, vd på Copyswede.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

När mobilen blir en flykt från obehag

Digitaliseringen

Publicerad augusti 14, 2026 – av Markus Andersson

För vissa människor blir mobilen inte bara ett redskap för kommunikation, utan ett sätt att tillfälligt undvika stress och obehag. En ny studie pekar på att personer med stark mobiloro använder sociala medier mer när de mår dåligt och har lite att göra.

Fenomenet kallas nomofobi och handlar om oro eller obehag när mobilen inte kan användas eller finns utom räckhåll. I en ny studie från Lingnan University i Hongkong följde forskare 37 Androidanvändare i åldrarna 18 till 39 år under fyra veckor.

Deltagarnas mobilanvändning registrerades med en särskild app, samtidigt som de dagligen bedömde sitt känsloläge och hur upptagna de varit. Forskarna samlade totalt 837 dagliga observationer. Deltagarna fick också svara på ett etablerat frågeformulär om nomofobi, där högre poäng betyder starkare oro eller obehag när mobilen inte kan användas.

Forskarna jämförde sedan frågeformulärets poäng med de fyra veckornas användningsdata. Deltagare med högre poäng använde sociala medier både längre och oftare, framför allt när de upplevde negativa känslor under perioder med mindre att göra. De med lägre poäng hade däremot ett mer stabilt användningsmönster.

Flödet som tillfällig flykt

Skillnaden syntes särskilt i sociala medieflöden. Meddelandeappar och andra typer av mobilappar följde inte samma mönster. Jie (Jay) Xu, chef för Lingnan University Cognitive Science Research Centre och docent i psykologi, säger att studien pekar mot att flödet kan användas för att undvika obehagliga känslor.

Våra resultat tyder på att sociala medier kan fungera som ett verktyg för att tillfälligt fly från negativa känslor, säger Xu.

Den tillfälliga lättnaden behöver enligt Xu inte vara harmlös. När ett flöde blir ett återkommande sätt att hantera oro eller stress kan vanan förstärkas.

Det innebär inte att studien kan avgöra vad som orsakar vad. Urvalet var litet, bestod enbart av Androidanvändare och följdes under en begränsad period. Resultaten visar ett samband mellan mobiloro, känsloläge och användning av sociala medier, inte att sociala medier i sig orsakar nomofobi.

På sikt kan det här mönstret utvecklas till ett beroende, säger Xu.

Mer än en fråga om skärmtid

Forskarna menar därför att resultaten utmanar en alltför enkel skärmtidsdebatt. Om mobilen används för att dämpa negativa känslor kan en ren tidsbegränsning missa själva drivkraften.

Forskarna pekar bland annat på fysisk aktivitet, läsning eller social kontakt utan telefonen som möjliga sätt att hantera stress och obehag.

Psykologiska insatser bör gå längre än att begränsa mobilanvändningen och i stället uppmuntra strategier för att hantera känslor på ett sundare sätt, säger Xu.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Italiensk studie: Sociala medier kopplas till sämre skolresultat

Digitaliseringen

Publicerad augusti 13, 2026 – av Jan Sundstedt
Barn som använder mobiltelefoner och surfplatta.
Barn använder mobiltelefoner och surfplattor (genrebild).

Sociala medier kan få konsekvenser långt in i skolvardagen. En italiensk långtidsstudie visar att elever som väntade till minst 14 års ålder med eget konto presterade bättre i matematik och italienska.

Studien, som publicerats i Nature Human Behaviour, har genomförts av forskare vid universitetet Milano-Bicocca och bygger på uppgifter från 5 227 elever i norra Italien.

Forskarna har kopplat en enkät om elevernas digitala vanor till standardiserade provresultat från flera år i skolan. Elever som öppnade sitt första konto på sociala medier i årskurs 6, 7 eller 8 jämfördes med elever som väntade till årskurs 9 eller senare.

För att minska risken att andra skillnader mellan grupperna förklarar resultaten matchade forskarna bland annat elevernas tidigare skolprestationer, familjesituation och föräldrarnas utbildningsnivå.

Vid prov i 13–14-årsåldern presterade de som öppnat konto vid 11–12 års ålder sämre i matematik och italienska än de som väntat.

När eleverna prövades igen vid 15–16 års ålder kvarstod skillnaden i italienska och hade ökat i matematik. Forskarna uppskattar att resultatskillnaden motsvarar omkring ett halvårs undervisning.

Foto: iStock/Yuliia Kaveshnikova

Frekvent användning av smartphones en riskfaktor

Studien fann däremot ingen motsvarande negativ effekt i engelska, som eleverna läste som främmande språk. En möjlig förklaring som forskarna lyfter är att sociala medier kan ge en viss oplanerad exponering för engelska.

Det är inte bara tidpunkten för det första kontot på sociala medier som tycks spela roll.

Enligt studien var frekvent användning av smarttelefonen vid centrala tidpunkter under dagen en möjlig förmedlande faktor bakom en betydande del av sambandet.

Materialet omfattar ungdomar i den italienska regionen Lombardiet, och studien kan inte avgöra vilken enskild funktion i plattformarna som förklarar skillnaden.

Forskarna pekar bland annat på att uppmärksamhet kan tas från läxläsning, sömn och fysisk aktivitet.

Resultaten ger ändå stöd för att en tidigare introduktion till sociala medier och den ständiga tillgängligheten via telefonen kan få konsekvenser som når in i skolvardagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.