Annons:

Slovakiens skjutne premiärminister varnade för tredje världskrig

Uppdaterad 16 maj 2024, Publicerad 16 maj 2024 – av Markus Andersson
Robert Fico
Robert Fico har varit mycket kritisk till Västs hantering av Ukrainakonflikten.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 55 150,00 SEK 74% Mål: 75 000,00 SEK

Robert Fico ser ut att överleva gårdagens mordförsök, men det är ännu oklart varför han sköts och huruvida gärningsmannen agerade på eget bevåg. Den frispråkige premiärministern har profilerat sig som en högljudd kritiker av Västs sanktioner mot Ryssland och det militära stödet till Ukraina och varnat för att ett tredje världskrig kan bli verklighet om fientligheterna fortsätter.

– Faktum är att Ukraina bara utnyttjas för geopolitiska syften, för att försvaga Ryssland ekonomiskt och internationellt. Jag fruktar att Väst för dessa geopolitiska måls skull kommer att bekämpa Ryssland till den sista ukrainske soldaten, och vi är inte långt från detta mål, har han bland annat sagt.

Under onsdagseftermiddagen utsattes Fico för ett mordförsök då han sköts med flera skott i samband med att han var ute och mötte väljare i staden Handlova i centrala Slovakien. Ficos livvakter kunde snabbt brotta ner skytten och föra premiärministern till sin bil och vidare till sjukhus där han opererades under natten – hans skador bedöms inte längre som livshotande.

– Som tur var gick operationen bra, så vitt jag vet, och han ser ut att överleva. Hans tillstånd är inte längre livshotande, säger vice premiärminister Tomas Taraba till BBC.

Annons:

Den 71-årige amatörpoeten och regeringskritikern Jurav Cintula greps omedelbart efter dådet. Cintula har i olika medier pekats ut som såväl radikal nationalist, pro-rysk, anti-rysk, fredsaktivist och invandringskritiker, men exakt varför han ville döda Fico är oklart - och man vet inte heller om han agerade på egen hand.

– Den initiala informationen som vi har pekar tydligt på ett politiskt motiv och ett beslut av gärningsmannen strax efter presidentvalet… En attack mot premiärministern är en attack mot demokratin, kommenterar inrikesminister Matúš Šutaj-Eštok.

"Soros korrupta svin"

Vad gäller Robert Fico, som också leder det vänsternationalistiska partiet Smer, kan det noteras att han på flera viktiga punkter skiljer sig från makthavarna i väst och av EU-etablissemanget ofta utmålats som en mycket kontroversiell figur.

Fico har exempelvis förkastat EU:s krav på att tvångsdistribuera migranter och flyktingar från Mellanöstern och Afrika mellan medlemsländerna och deklarerat att ”obligatoriska kvoter inte kommer att införas på slovakiskt territorium”.

Han har också varnat för att ”tusentals terrorister och IS-krigare tar sig in i Europa med migranterna” och deklarerat att Slovakien ”övervakar varje muslim”.

2018 anklagade han också Slovakiens förre president Andrej Kiska för att tillsammans med globalisten och valutaspekulanten George Soros försöka skapa oro och instabilitet i Slovakien och för att försöka störta landets regering.

George Soros. Foto: World Economic Forum/Michael Wuertenberg

På liknande sätt har han beskrivit landets vänsterliberala journalister som ”Soros korrupta gäng av svin” som vill ”förstöra” Slovakien, och har också lovat att genom nya lagar försvåra möjligheterna för utländska lobbyorganisationer att verka i landet.

Kritisk till WHO-avtal

Enligt slovakisk radio kommer landets styre inte heller att acceptera WHO:s föreslagna ”pandemiavtal” som bland annat skulle ge organisationen långtgående befogenheter att tvinga länder att införa restriktioner eller nedstängningar.

Slovakiens hälsoministerium uppger att man inte kan acceptera att stödja några dokument som försvagar Slovakiens position som självständig stat.

Allra mest intressant är dock kanske Robert Ficos hållning i Ukrainakriget, där han vid upprepade tillfällen förespråkat diplomati och fredsförhandlingar snarare än fortsatt krig, vapenleveranser och eskalering.

– Ett omedelbart stopp av militära operationer är den bästa lösningen för Ukraina. EU borde gå från att vara vapenleverantör till fredsstiftare, deklarerade premiärministern i höstas.

Stoppade vapenleveranser

I västerländska etablissemangsmedier har Fico ofta smutskastats som en ”pro-rysk extremist” och ”populist” på grund av hans uppfattning om att kriget måste få ett slut och EU:s relationer med Ryssland förbättras.

– Detta är inte bara ett skott mot Fico och Slovakien, utan också mot de rysk-slovakiska relationerna, menar den ryske lagstiftaren Konstantin Zatulin.

– Fico visste mycket väl att majoriteten av slovakerna, åtminstone hälften, sympatiserar med Ryssland, trots den bedrägerikampanj som dominerar i Europa, tillade Zatulin och hävdade vidare att Fico ”utsatts för ändlösa hot och utpressningsförsök” eftersom hans politiska ståndpunkter gick emot Bryssels.

Robert Fico, som i oktober kom till makten för tredje gången, gick till val bland annat för att stoppa vapenleveranserna till Ukraina och argumenterade för att ”Slovakiens folk har större problem” än kriget där.

Ukrainska soldater. Foto: U.S. Army National Guard/Amy Carle/CC BY 2.0

– (Kriget i ukraina) började 2014 när ukrainska nazister och fascister började mörda den ryska befolkningen i Donbas, har han tidigare uttryckt – en uppfattning som också strider mot det dominerande EU/Nato-narrativet.

Varnade för världskrig

När Fico vann valet gjorde han som han lovat och stoppade också allt militärt stöd till Ukraina och vägrade ansluta sig till den Tjeckienledda koalitionen som lovat att lägga stora summor på vapenköp för Ukrainas räkning. Förra månaden gick han också ut offentligt och sa att Slovakien kommer att blockera Ukrainas ansökan om Nato-medlemskap och att ”Slovakien behöver ett neutralt Ukraina”.

– Våra intressen kommer att hotas om landet blir medlem i Nato, eftersom det är grunden för en stor världskonflikt.

Volodymyr Zelenskyj och Nato-bossen Jens Stoltenberg. Foto: Jens Stoltenberg/X

Istället vill Fico och hans regering se ökade diplomatiska ansträngningar – gärna i samarbete med Kina, Brasilien och Vatikanstaten. Han har även förkastat Frankrikes (Emmanuel Macrons) förslag om att skicka Nato-trupper till kriget och påpekat att dylika åtgärder kan leda världen mot ett tredje världskrig.

– Slovakien har inget att göra med kriget i Ukraina, och låt mig sända ett tydligt budskap till hela Slovakien: Vem som än frågar oss så kommer ingen slovakisk soldat att sätta sin fot utanför den slovakisk-ukrainska gränsen.

"Väst utnyttjar Ukraina"

– Faktum är att Ukraina bara utnyttjas för geopolitiska syften, för att försvaga Ryssland ekonomiskt och internationellt. Jag fruktar att Väst för dessa geopolitiska måls skull kommer att bekämpa Ryssland till den sista ukrainske soldaten, och vi är inte långt från detta mål, är ett annat uttalande från Fico som inte föll i god jord hos USA och dess allierade.

– Faktum är att de flesta av EU:s medlemsländer är besatta av Ukraina och hatar Ryssland, vilket leder till märkliga åsikter som utan tvekan sprids i europeiska medier - att kriget i Ukraina bör fortsätta för att försvaga Ryssland, har han också sagt.

Även Västs sanktioner mot Ryssland har kritiserats av premiärministern och beskrivits som ”vettlösa” och skadliga för den egna ekonomin.


Efter nyheten om mordförsöket har ett stort antal kondoleanser från ledare i såväl Väst som Öst inkommit, bland annat från Joe Biden, Vladimir Putin och Sveriges Ulf Kristersson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

USA flyttar trupper inför möjligt nytt Irananfall

Eskalationen i Mellanöstern

Uppdaterad Idag kl 13:07, Publicerad Idag 12:03 – av Emil Fjellstedt
Donald Trump under ett paraply till vänster och amerikanska soldater på patrull i nordöstra Syrien till höger.
USA flyttar enligt medieuppgifter trupper från flera länder i Mellanöstern medan Trump överväger nya anfall mot Iran.

USA flyttar trupper från baser i Jordanien, Qatar och Kuwait medan president Donald Trump överväger nya anfall mot Iran. Enligt NBC News liknar förflyttningarna förberedelserna inför krigsutbrottet i februari.

Den amerikanska militären har i det tysta börjat flytta trupperna, rapporterar NBC News med hänvisning till två amerikanska tjänstemän och två personer med insyn.

USA ska behålla en begränsad närvaro på baserna, bland annat personal för luftförsvar och säkerhet.

Nya anfallsplaner mot Iran

Enligt NBC har högre militärer lagt fram alternativ för nya anfall mot iranska kärntekniska anläggningar, underjordiska installationer och strategiska öar. Dit hör Kharg, ett nav för oljeexporten, och Qeshm i Hormuzsundet.

Krigsminister Pete Hegseth ska höra till dem som vill återuppta operationerna, medan andra varnar för en ny omfattande militär insats utan tydligt mål.

Trump lovade tidigare i månaden att inte anfalla före mellanvalet den 3 november, men utesluter inte militära angrepp om diplomatin misslyckas. Premiärminister Benjamin Netanyahu har uteslutit nya anfall före Israels val den 27 oktober. I söndags deklarerade han ändå att Israel kan slå mot Teheran utan amerikansk medverkan.

Liknar förberedelserna inför krigsutbrottet

NBC:s källor jämför åtgärderna med förberedelserna inför de första amerikansk-israeliska anfallen mot Iran den 28 februari. Då drog Pentagon tillbaka stora styrkor från utsatta baser för att skydda dem mot iransk vedergällning.

Teheran anklagade Washington för att använda invånare i Gulfen som "mänskliga sköldar" sedan tusentals amerikanska soldater tagit skydd i civila hotell och kontorsbyggnader.

Centcoms talesman Timothy Hawkins ville inte kommentera de rapporterade förflyttningarna. Han uppger att amerikanska styrkor regelbundet omgrupperas för att "optimera uppdragsberedskapen".

Iran räknar med nytt anfall

Teheran räknar nu med ett nytt amerikansk-israeliskt anfall och ser Washingtons diplomatiska gester som "opålitliga". Det säger en högt uppsatt iransk säkerhetstjänsteman som uttalar sig anonymt till nyhetsbyrån Fars, enligt turkiska Anadolu.

Enligt tjänstemannen har operativa enheter fått instruktioner inför ett nytt storskaligt krig, där iranska företrädare eller civila dödas. Amerikanska politiska tillgångar och infrastruktur i länder som deltar i kriget ska då betraktas som "legitima mål".

Enligt tjänstemannen betraktar Iran redan blockaden och luftrumsrestriktionerna som fortsatt amerikansk krigföring.

Landets decentraliserade mosaikförsvar är byggt för att striderna ska kunna fortsätta även om ledningen eller kommunikationerna slås ut, skriver Al Jazeera.

Kriget är inne på sin åttonde månad och slår mot energimarknader och sjöfarten genom Hormuzsundet. Iran erbjuder sig att återställa trafiken inom sju dagar om USA häver sin sjöblockad, lättar oljesanktionerna och går med på en bredare vapenvila. Trump kallar förslaget "oacceptabelt".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Zelenskyj säger ja till Trumps förslag: ”Frys och stoppa”

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 10:34 – av Emil Fjellstedt
Volodymyr Zelenskyj i mörk kavaj och skjorta framför ett ljust fönster under Fox-intervjun.
I Fox-intervjun öppnar Zelenskyj för att stoppa striderna längs dagens frontlinjer och gå vidare till förhandlingar med säkerhetsgarantier.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger ja till att frysa striderna längs dagens frontlinjer. Han vill att ett eldupphör öppnar för samtal med Ryssland och att USA sedan ger säkerhetsgarantier.

Beskedet kom på onsdagen i Fox & Friends på Fox News. Programledaren Brian Kilmeade frågade om han skulle godta en uppgörelse som fryser läget som det är, där Ukraina enligt Kilmeades formulering behåller 75 procent eller mer av landet.

— Ja. Just nu måste vi frysa, och jag tror att det är det verkliga sättet att avsluta kriget, svarade Zelenskyj.

— Vi kallar det eldupphör, eller att sluta döda, som president Trump har uttryckt det. Frys och stoppa, sa han.

Zelenskyj beskrev frysningen som ett första steg, inte som en slutlig uppgörelse.

— Det här är minimum av vad vi behöver från Ryssland i dag. Sedan går vi till presidenten och européerna och ber om säkerhetsgarantier, sa han.

Ett eldupphör vid fronten lämnar de områden som Ryssland i dag håller kvar under rysk kontroll. Beskedet i Fox är dock inget juridiskt avstående av territorium och inget accepterat fredsavtal.

Linjen är inte ny. Redan i oktober 2025 ställde sig Zelenskyj bakom att stoppa striderna vid de aktuella frontlinjerna och förhandla därefter.

Trepartssamtal med Europa vid bordet

Zelenskyj sa också att han stöder samtal mellan Kiev, Washington och Moskva. Han tillade att det vore bättre om europeiska länder deltog.

— Vi är öppna för att förhandla i alla format och om alla ämnen. Jag ber bara om en sak: tala inte om oss utan oss, sa han.

Zelenskyj uppgav att hans samtal med USA:s sändebud Steve Witkoff i Oslo dagen innan var produktiva.

Han tackade USA för att underrättelsedelningen har återupptagits. Han hoppades också att begränsningarna för satellittjänsterna Starlink och Starshield snart hävs.

— Det är fortfarande begränsat, sa Zelenskyj om tjänsten. Utrikesminister Marco Rubio har enligt honom lovat att arbeta med frågan. Rubio sa tidigare på onsdagen att besluten om Starlink ligger hos SpaceX och Elon Musk, inte hos Vita huset.

Putin öppnar för samtal efter 10 november

Witkoff träffade Rysslands president Vladimir Putin under onsdagen. Efter mötet sa Putins rådgivare Jurij Usjakov att Putin i princip accepterar nya trepartssamtal med USA och Ukraina efter den 10 november. Samtalen ska enligt Usjakov fokusera på säkerhetsarrangemang för både Ryssland och Ukraina.

Abu Dhabi nämns som möjlig plats, men någon ort är inte bestämd.

Moskva har tidigare ställt villkor för en frysning. Rysslands vice utrikesminister Michail Galuzin sa den 10 augusti att en frysning inte är möjlig utan att konfliktens grundorsaker undanröjs.

Trump har upprepade gånger förespråkat att striderna stoppas längs den befintliga fronten. Moskva kräver däremot hela Donetsk och Lugansk, även de delar som ryska styrkor inte kontrollerar.

Ryssland betraktar båda regionerna som ryskt territorium sedan de ryskorganiserade omröstningarna 2022 och det efterföljande införlivandet. Putin har i sitt tal om införlivandet hänvisat till omröstningarna och rätten till självbestämmande, liksom till gemensamma historiska, språkliga och kulturella band med Ryssland.

Moskva motsätter sig dessutom ukrainskt Nato-medlemskap.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Verkligheten hinner ikapp – EU backar om förbudet mot förbränningsmotorer

Klimatöverdrifterna

Publicerad Igår 16:12 – av Emil Fjellstedt
Splitmontage med Europaparlamentets plenisal till vänster och en bilkö på motorvägen A5 vid Heidelberg till höger.
Uppgörelsen i EU-parlamentet öppnar för att nya bensin- och dieselbilar ska kunna säljas även efter 2035. Ett slutligt EU-beslut återstår. Arkivbilder från Strasbourg och motorvägen A5 vid Heidelberg 2014.

Verkligheten tycks hinna ikapp EU:s förbudspolitik. Förhandlare från Europaparlamentets tre stora partigrupper har enats om ett förslag som innebär att stoppet för nya bensin- och dieselbilar 2035 kan luckras upp.

Uppgörelsen mellan konservativa EPP, socialdemokratiska S&D och liberala Renew nåddes under natten mot tisdagen, rapporterar Reuters, som har sett avtalstexten. Om den går igenom skulle målet om helt utsläppsfria nya bilar 2035 inte längre gälla.

För bilköparna kan skillnaden bli stor. Enligt Carup öppnar förslaget för att tillverkarna ska kunna fortsätta sälja nya bensinbilar, dieselbilar och hybrider efter 2035. Kravet gäller nämligen tillverkarnas samlade nybilsflotta, inte varje enskild bil, så länge flottans genomsnitt klarar målet.

Bilindustrin pressar på för en reträtt

Uppgörelsen kommer efter hårda påtryckningar från delar av bilindustrin. Volkswagen, BMW, Mercedes och flera andra tillverkare har enligt Carup varnat för en alltför snabb omställning, samtidigt som de pressas av konkurrens från kinesiska elbilstillverkare och vikande lönsamhet.

Volvo Cars går på motsatt linje. Biltillverkaren har varnat för att Europa riskerar att tappa ytterligare mark till Kina om elbilsomställningen bromsas och har uppmanat politikerna att hålla fast vid den ursprungliga inriktningen, skriver Carup.

Utsläppskraven sänks i förslaget

Enligt dagens regler ska utsläppen från nya personbilar minska med 100 procent till 2035 jämfört med 2021. Förslaget sänker målet till 87,5 procent, och tillverkarna skulle kunna tillgodoräkna sig ytterligare 7,5 procentenheter genom utsläppssnålt stål tillverkat i EU, sammanlagt 95 procent. EU-kommissionen hade föreslagit 90 procent, och Frankrike och Tyskland enades förra veckan om samma nivå utan kompenserande åtgärder.

Förslaget är ännu inte lag. Partigrupperna måste först godkänna uppgörelsen för att fastställa parlamentets ståndpunkt, och därefter ska parlamentet och medlemsländernas regeringar enas om en gemensam text. Blir kompromissen verklighet kan stoppet urholkas, och 2035 behöver då inte bli slutet för nya bilar med förbränningsmotor i Europa.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Frankrike sätter in antiterrorsoldater inför nya protester

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Igår 12:29 – av Emil Fjellstedt
Montage i tre lodräta paneler: porträtt av Sébastien Lecornu, beväpnade franska soldater i en Sentinellepatrull och stadshusb
Efter stadshusbranden i Limoges och plundring i flera städer vill regeringen frigöra fler poliser till ordningsinsatser. Bilderna på Lecornu och Sentinellepatrullen är arkivbilder från 2024 respektive 2022.

Frankrike sätter in soldater från antiterrorstyrkan Sentinelle för att bevaka känsliga platser inför lördagens nya protester. Poliser och gendarmer ska då kunna koncentrera sig på ordningen på gatorna.

Beskedet kom på tisdagen. Inrikesminister Laurent Nuñez meddelade i parlamentet att militärer ur Operation Sentinelle ska stödja polisen, rapporterar Euronews. Premiärminister Sébastien Lecornu lovade samtidigt att säkerhetsinsatsen på lördag blir massiv.

Enligt Nuñez ska soldaterna främst ersätta de ordinarie styrkorna vid statisk bevakning. Poliser och gendarmer frigörs därmed till uppdrag som gäller allmän ordning. Soldaterna är alltså tänkta att stå vakt, inte att möta demonstranter.

Sentinelle inrättades i januari 2015 och har omkring 10 000 soldater utplacerade i landet. De står normalt utanför platser som räknas som känsliga, bland annat religiösa byggnader, skolor, turistmål, tågstationer och flygplatser. Samma styrka användes under OS och Paralympics i Paris 2024.

Bakgrunden är de kravaller som följde på protesterna den 17 oktober. Enligt inrikesministeriet demonstrerade 550 000 människor i landet. Stadshuset i Limoges brann, och butiker plundrades i flera städer. Regeringen skyller våldet på extremvänstern och opportunistiska plundrare.

Snabbare ordningsinsatser och möjliga demonstrationsförbud

Nuñez vill nu att säkerhetsstyrkorna ska vara mer rörliga och snabbare på plats, eftersom grupperna enligt honom är utspridda och extremt rörliga. Underrättelsearbetet ska skärpas för att bedöma hur många som kommer, särskilt bland de mest radikala.

Inrikesministern säger också att han överväger att förbjuda demonstrationer som inte anmälts och som kan leda till oordning. Även anmälda demonstrationer kan beröras, men bara om arrangören eller säkerhetsansvariga inte ger skäl att tro att de blir lugna. Där inga risker finns vill han prioritera marschvägar bort från offentliga byggnader och affärsgator.

— Vi kommer att vara där, sade Nuñez.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.