Annons:

Slovakiens skjutne premiärminister varnade för tredje världskrig

Uppdaterad maj 16, 2024, Publicerad maj 16, 2024 – av Markus Andersson
Robert Fico
Robert Fico har varit mycket kritisk till Västs hantering av Ukrainakonflikten.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

198 650 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Robert Fico ser ut att överleva gårdagens mordförsök, men det är ännu oklart varför han sköts och huruvida gärningsmannen agerade på eget bevåg. Den frispråkige premiärministern har profilerat sig som en högljudd kritiker av Västs sanktioner mot Ryssland och det militära stödet till Ukraina och varnat för att ett tredje världskrig kan bli verklighet om fientligheterna fortsätter.

– Faktum är att Ukraina bara utnyttjas för geopolitiska syften, för att försvaga Ryssland ekonomiskt och internationellt. Jag fruktar att Väst för dessa geopolitiska måls skull kommer att bekämpa Ryssland till den sista ukrainske soldaten, och vi är inte långt från detta mål, har han bland annat sagt.

Under onsdagseftermiddagen utsattes Fico för ett mordförsök då han sköts med flera skott i samband med att han var ute och mötte väljare i staden Handlova i centrala Slovakien. Ficos livvakter kunde snabbt brotta ner skytten och föra premiärministern till sin bil och vidare till sjukhus där han opererades under natten – hans skador bedöms inte längre som livshotande.

– Som tur var gick operationen bra, så vitt jag vet, och han ser ut att överleva. Hans tillstånd är inte längre livshotande, säger vice premiärminister Tomas Taraba till BBC.

Den 71-årige amatörpoeten och regeringskritikern Jurav Cintula greps omedelbart efter dådet. Cintula har i olika medier pekats ut som såväl radikal nationalist, pro-rysk, anti-rysk, fredsaktivist och invandringskritiker, men exakt varför han ville döda Fico är oklart - och man vet inte heller om han agerade på egen hand.

– Den initiala informationen som vi har pekar tydligt på ett politiskt motiv och ett beslut av gärningsmannen strax efter presidentvalet… En attack mot premiärministern är en attack mot demokratin, kommenterar inrikesminister Matúš Šutaj-Eštok.

"Soros korrupta svin"

Vad gäller Robert Fico, som också leder det vänsternationalistiska partiet Smer, kan det noteras att han på flera viktiga punkter skiljer sig från makthavarna i väst och av EU-etablissemanget ofta utmålats som en mycket kontroversiell figur.

Fico har exempelvis förkastat EU:s krav på att tvångsdistribuera migranter och flyktingar från Mellanöstern och Afrika mellan medlemsländerna och deklarerat att ”obligatoriska kvoter inte kommer att införas på slovakiskt territorium”.

Han har också varnat för att ”tusentals terrorister och IS-krigare tar sig in i Europa med migranterna” och deklarerat att Slovakien ”övervakar varje muslim”.

2018 anklagade han också Slovakiens förre president Andrej Kiska för att tillsammans med globalisten och valutaspekulanten George Soros försöka skapa oro och instabilitet i Slovakien och för att försöka störta landets regering.

George Soros. Foto: World Economic Forum/Michael Wuertenberg

På liknande sätt har han beskrivit landets vänsterliberala journalister som ”Soros korrupta gäng av svin” som vill ”förstöra” Slovakien, och har också lovat att genom nya lagar försvåra möjligheterna för utländska lobbyorganisationer att verka i landet.

Kritisk till WHO-avtal

Enligt slovakisk radio kommer landets styre inte heller att acceptera WHO:s föreslagna ”pandemiavtal” som bland annat skulle ge organisationen långtgående befogenheter att tvinga länder att införa restriktioner eller nedstängningar.

Slovakiens hälsoministerium uppger att man inte kan acceptera att stödja några dokument som försvagar Slovakiens position som självständig stat.

Allra mest intressant är dock kanske Robert Ficos hållning i Ukrainakriget, där han vid upprepade tillfällen förespråkat diplomati och fredsförhandlingar snarare än fortsatt krig, vapenleveranser och eskalering.

– Ett omedelbart stopp av militära operationer är den bästa lösningen för Ukraina. EU borde gå från att vara vapenleverantör till fredsstiftare, deklarerade premiärministern i höstas.

Stoppade vapenleveranser

I västerländska etablissemangsmedier har Fico ofta smutskastats som en ”pro-rysk extremist” och ”populist” på grund av hans uppfattning om att kriget måste få ett slut och EU:s relationer med Ryssland förbättras.

– Detta är inte bara ett skott mot Fico och Slovakien, utan också mot de rysk-slovakiska relationerna, menar den ryske lagstiftaren Konstantin Zatulin.

– Fico visste mycket väl att majoriteten av slovakerna, åtminstone hälften, sympatiserar med Ryssland, trots den bedrägerikampanj som dominerar i Europa, tillade Zatulin och hävdade vidare att Fico ”utsatts för ändlösa hot och utpressningsförsök” eftersom hans politiska ståndpunkter gick emot Bryssels.

Robert Fico, som i oktober kom till makten för tredje gången, gick till val bland annat för att stoppa vapenleveranserna till Ukraina och argumenterade för att ”Slovakiens folk har större problem” än kriget där.

Ukrainska soldater. Foto: U.S. Army National Guard/Amy Carle/CC BY 2.0

– (Kriget i ukraina) började 2014 när ukrainska nazister och fascister började mörda den ryska befolkningen i Donbas, har han tidigare uttryckt – en uppfattning som också strider mot det dominerande EU/Nato-narrativet.

Varnade för världskrig

När Fico vann valet gjorde han som han lovat och stoppade också allt militärt stöd till Ukraina och vägrade ansluta sig till den Tjeckienledda koalitionen som lovat att lägga stora summor på vapenköp för Ukrainas räkning. Förra månaden gick han också ut offentligt och sa att Slovakien kommer att blockera Ukrainas ansökan om Nato-medlemskap och att ”Slovakien behöver ett neutralt Ukraina”.

– Våra intressen kommer att hotas om landet blir medlem i Nato, eftersom det är grunden för en stor världskonflikt.

Volodymyr Zelenskyj och Nato-bossen Jens Stoltenberg. Foto: Jens Stoltenberg/X

Istället vill Fico och hans regering se ökade diplomatiska ansträngningar – gärna i samarbete med Kina, Brasilien och Vatikanstaten. Han har även förkastat Frankrikes (Emmanuel Macrons) förslag om att skicka Nato-trupper till kriget och påpekat att dylika åtgärder kan leda världen mot ett tredje världskrig.

– Slovakien har inget att göra med kriget i Ukraina, och låt mig sända ett tydligt budskap till hela Slovakien: Vem som än frågar oss så kommer ingen slovakisk soldat att sätta sin fot utanför den slovakisk-ukrainska gränsen.

"Väst utnyttjar Ukraina"

– Faktum är att Ukraina bara utnyttjas för geopolitiska syften, för att försvaga Ryssland ekonomiskt och internationellt. Jag fruktar att Väst för dessa geopolitiska måls skull kommer att bekämpa Ryssland till den sista ukrainske soldaten, och vi är inte långt från detta mål, är ett annat uttalande från Fico som inte föll i god jord hos USA och dess allierade.

– Faktum är att de flesta av EU:s medlemsländer är besatta av Ukraina och hatar Ryssland, vilket leder till märkliga åsikter som utan tvekan sprids i europeiska medier - att kriget i Ukraina bör fortsätta för att försvaga Ryssland, har han också sagt.

Även Västs sanktioner mot Ryssland har kritiserats av premiärministern och beskrivits som ”vettlösa” och skadliga för den egna ekonomin.


Efter nyheten om mordförsöket har ett stort antal kondoleanser från ledare i såväl Väst som Öst inkommit, bland annat från Joe Biden, Vladimir Putin och Sveriges Ulf Kristersson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Amerikanska akademiker vill se kärnvapen i händerna på USA:s allierade

Publicerad Idag 12:57 – av Jan Sundstedt
Professorerna Mark Raymond (t. v.) och Moritz Graefrath skriver i en gemensam debattartikel att USA:s allierade bör tillåtas att skaffa egna kärnvapenarsenaler.

Den amerikanska tidskriften Foreign Affairs har publicerat en debattartikel av två professorer verksamma vid University of Oklahoma som utmanar rådande säkerhetspolitiska principer. Professorerna föreslår att USA:s närmaste allierade bör överväga att själva skaffa kärnvapen.

Artikeln, författad av professorerna Moritz S. Graefrath och Mark A. Raymond, har fått omfattande internationell uppmärksamhet och väckt kontrovers, men inget västerländskt land stödjer än så länge förslaget officiellt.

I den uppmärksammade texten argumenterar duon att länder som Kanada, Tyskland och Japan har både teknisk kapacitet och säkerhetsintresse för att själva utveckla kärnvapen – för att därigenom minska beroendet av USA:s militära skydd.

Artikeln slår fast att "Amerikas allierade bör skaffa kärnvapen. Selektiv spridning kommer att stärka den globala ordningen, inte avsluta den."

Texten belyser att länderna redan deltar i avancerade militära samarbeten med USA och har tillgång till resurser som krävs för utveckling av kärnvapen.

Skribenterna fortsätter: "Vad de tre allierade skulle behöva – och vad USA kan och bör tillhandahålla – är offentligt stöd och diplomatiskt skydd för deras övergång till att bli kärnvapenmakter, samt teknisk och doktrinär vägledning för att säkerställa robusta säkerhetsåtgärder för ledning och kontroll."

Debatten kring artikeln har snabbt tagit fart, och hittills har inget av de berörda länderna i texten officiellt ställt sig bakom förslaget, utan markerar fortsatt starkt stöd för internationell nedrustning och icke-spridningsavtalet (NPT).

Kritiska reaktioner

Till exempel står Tyskland, mot bakgrund av officiella ställningstaganden, policybeslut och debattinlägg, fast vid sin politik mot kärnvapenspridning och betonar att landet inte har några planer på att ändra den principen.

Regeringsföreträdare har uttryckt att Tysklands hållning fortsatt stödjer internationella avtal om nedrustning och att man avvisar alla förslag om att utveckla egna kärnvapen.

Samtidigt har amerikanska och europeiska experter kritiserat författarnas resonemang som riskabelt och har varnat för att en sådan utveckling kan trigga en ny global kapprustning.

​Bakgrunden till artikeln i Foreign Affairs är det ökade geopolitiskt spända läget, där USA:s åtaganden kring det så kallade kärnvapenparaplyet ifrågasätts på flera håll i Europa och Asien.

Flera europeiska ledare har nyligen begärt samtal kring egen avskräckning och kärnvapensamarbete inom Nato.

USA och andra kärnvapenmakter har än så länge avvisat sådana samtal, och insisterar fortsatt på diplomati och nedrustning som grundstrategi.​

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Marjorie Taylor Greene lämnar kongressen efter konflikt med Trump

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 11:09 – av Redaktionen
Marjorie Taylor Greene förklarade sitt avhopp i en video på X.

Marjorie Taylor Greene, tidigare en av Donald Trumps mest lojala medarbetare i kongressen, meddelade på fredagen att hon avgår från representanthuset. Hon sa att hon vägrade att bli en "misshandlad hustru som hoppas att allt försvinner och blir bättre" och utsättas för en primärvalskampanj mot en Trump-stödd motkandidat.

Avgången innebär en dramatisk vändning för den republikanska kongressledamoten från Georgia, som en gång var bland Trumps närmaste allierade och en högljudd förespråkare för hans "America First"-agenda. Relationen mellan de två har försämrats kraftigt de senaste månaderna, främst på grund av oenighet kring offentliggörandet av utredningsdokument kopplade till den amerikansk-judiske sexbrottslingen Jeffrey Epstein.

I en tio minuter lång video på sociala medier förklarade Greene att beslutet att avgå var på grund av utsikten att möta en Trump-stödd republikansk utmanare i primärvalet och risken för att demokraterna tar över representanthuset i nästa års mellanårsval. Hon klagade också över att kongressen i stort sett har "satts på sidlinjen" sedan Trump återvände till presidentposten i januari.

Jag har för mycket självrespekt och värdighet, älskar min familj alltför mycket och vill inte att mitt underbara distrikt ska behöva utstå ett skadligt och hatfullt primärval mot mig från presidenten vi alla kämpade för, bara för att sedan slåss och vinna mitt val medan republikanerna troligen förlorar mellanårsvalet, sa Greene.

Jag vägrar att vara en misshandlad hustru som hoppas att allt försvinner och blir bättre, tillade hon.

Trumps reaktion och intern oro

I en intervju med ABC News kallade Trump Greenes avgång, som träder i kraft den 5 januari, för "fantastiska nyheter för landet".

Konflikten mellan Trump och Greene har väckt oro hos vissa republikaner över att Trumps "Make America Great Again"-bas kan splittras inför mellanårsvalet, när demokraterna hoppas återta kontrollen över kongressen.

Greenes avgång kommer att minska den republikanska majoriteten i representanthuset till 218 ledamöter mot demokraternas 213. I senaten har republikanerna en majoritet på 53-47.

Växande oberoende från Trump

På senare tid har Greene visat ökad självständighet från Trump. Hon gick med i ett initiativ i representanthuset för att tvinga fram offentliggörandet av Epstein-dokumenten trots Trumps invändningar, kritiserade partiledningen för bristande hantering av sjukvårdskostnader under den senaste regeringskrisen, har krävt att USA slutar skicka amerikanska skattepengar till Ukrainakriget och kallade Israels angrepp på Gaza för folkmord.

Trump blev i sin tur allt mer kritisk. Innan representanthuset röstade överväldigande för att släppa Epstein-dokumenten kallade han henne för "förrädare" och "skam" för det republikanska partiet. Han drog tillbaka sitt stöd och kallade henne för ett "rasande vansinne".

I sin video försvarade Greene sin Epstein-omröstning.

Att stå upp för amerikanska kvinnor som våldtogs vid 14 års ålder, utsattes för människohandel och utnyttjades av rika mäktiga män, borde inte resultera i att jag kallas förrädare och hotas av Amerikas president, som jag kämpade för, sa hon.

Greene sa att hon var stolt över sitt konservativa röstningsrekord och tillade, i en känga åt Trump, att "lojalitet borde vara en tvåvägsgata".

Greene vann sitt distrikt i nordvästra Georgia med 64 procent av rösterna 2024.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kina tar dispyt med Japan om Taiwan till FN

Taiwan-frågan

Publicerad Igår 08:50 – av Markus Andersson
Den 31 oktober 2025 höll Japans premiärminister Sanae Takaichi, som besökte Gyeongju i Sydkorea för att delta i APEC, ett toppmöte med Xi Jinping.

Kina har tagit den nyligen uppblossade dispyten med Japan till FN. I ett brev till FN:s generalsekreterare anklagar Peking Tokyo för att hota med väpnad intervention gällande Taiwan och lovar att utöva sin rätt till självförsvar.

Kinas FN-ambassadör Fu Cong skrev i fredags till FN:s generalsekreterare António Guterres att Japans premiärminister Sanae Takaichi begått "ett allvarligt brott mot internationell rätt" när hon sade att en kinesisk attack mot Taiwan skulle kunna utlösa militärt svar från Japan, skriver Reuters.

"Om Japan vågar försöka en väpnad intervention i situationen över Taiwansundet skulle det vara en aggressionshandling", skrev Fu enligt ett uttalande från Kinas FN-mission.

Kina lovar att "beslutsamt utöva sin rätt till självförsvar" enligt FN-stadgan och internationell rätt för att försvara sin suveränitet och territoriella integritet.

Största bilaterala krisen på åratal

Peking betraktar Taiwan som en del av Folkrepubliken Kina och har inte uteslutit militära insatser för att återta kontroll över ön. Taiwans regering avvisar Pekings anspråk och menar att endast öns befolkning kan avgöra sin framtid.

Japans utrikesdepartement bekräftade att de tagit del av Fu:s brev, som är den hittills skarpaste kritiken mot Takaichi från en högre kinesisk tjänsteman. Ministeriet betonade att Japans engagemang är oförändrat och avvisade Kinas påståenden som "helt oacceptabla".

Takaichi, en konservativ nationalist som tillträdde förra månaden, övergav den tvetydighet som Japan och USA länge använt angående Taiwan när hon den 7 november sade att en hypotetisk kinesisk attack mot Taiwan kunde betraktas som "en situation som hotar Japans överlevnad" – en juridisk beteckning som tillåter en japansk premiärminister att sätta in militären.

Konflikten har spridit sig utanför diplomatin. Kina hävdar att handelssamarbetet allvarligt skadats, medan konserter med japanska musiker i Kina ställts in.

Fu krävde att Japan "upphör med provokationer och överträdelser samt återkallar sina felaktiga uttalanden", som han menade "öppet utmanar Kinas kärnintresse".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump och Putins fredsplan läckt

Kriget i Ukraina

  • Ukraina tillåts inte låta Nato-trupper placeras i landet och utländska stridsflygplan får endast stationeras i Polen.
  • För att säkerställa en fred kräver man att Ukraina minskar sin armé till 600 000 man och avstår från missiler som kan nå Moskva.
  • Ukraina kommer inte tillåtas invadera Ryssland och inte heller att tillåtas använda militär makt för att återta landområden.
Publicerad november 21, 2025 – av Redaktionen
Den enligt The Telegraph läckta fredsplanen kan tolkas som ett rejält nederlag för Ukraina samt inte minst Bryssel.

USA och Ryssland har enligt uppgifter från brittiska The Telegraph förhandlat fram en hemlig fredsplan för att avsluta kriget i Ukraina.

Planen, som består av 28 punkter, har hållits hemlig under förhandlingarna mellan amerikanska och ryska tjänstemän och innehåller enligt uppgift flera radikala förslag.

Till exempel ska Ukraina överlämna hela Donbasregionen och Krim, vilka områden ska erkännas som ryska.

I utbyte lovar USA och dess allierade att vidta beslutsamma militära åtgärder och återinföra sanktioner om Ryssland bryter vapenvilan och på nytt angriper Ukraina.

Samtidigt ska Ryssland återinföras i G7, vilket då blir G8, och nästan alla frysta tillgångar ska lämnas tillbaka – förutom 100 miljarder dollar som ska gå till Ukrainas återuppbyggnad.

Avtalet innebär att Ukraina förlorar viktiga säkerhetsgarantier om landet bryter mot avtalet.

Volodymyr Zelenskyj
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Foto: President Of Ukraine/Public Domain

Hårt tryck på Zelenskyj

Enligt ukrainska källor till Financial Times utövar Trump-administrationen kraftigt påtryckningar på Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Washington har enligt obekräftade källor informerat Zelenskyj om att förhandlingarna följer en "aggressiv tidsplan", med målet att avsluta kriget innan nyår.

Under tiden förväntas Zelenskyj hålla val inom 100 dagar efter en vapenvila, medan Vladimir Putin lovar att inte invadera ett Nato-land.

Varken Vita huset eller Kreml har delat med sig av den fullständiga punktlistan.

Kiev-vänliga regeringar i Europa menar att planen innebär alltför kraftiga eftergifter vad gäller Ukrainas territoriella integritet och en kapitulation till Kreml.

De fullständiga detaljerna i planen väntas nu leda till intensiva debatter i Europa och bland Ukrainas allierade.

Fredsplanen

  1. Ukrainas suveränitet ska bekräftas.
  2. Ett omfattande icke-angreppsavtal mellan Ryssland, Ukraina och Europa sluts. Alla oklarheter från de senaste 30 åren ska anses lösta.
  3. Ryssland förväntas inte invadera grannländer och Nato ska inte expandera ytterligare.
  4. En dialog mellan Ryssland och Nato, med USA som medlare, ska lösa säkerhetsfrågor och skapa förutsättningar för avspänning, global säkerhet och framtida samarbete.
  5. Ukraina ska få pålitliga säkerhetsgarantier.
  6. Ukrainas väpnade styrkor ska begränsas till 600 000 personer.
  7. Ukraina ska i sin konstitution avstå från Nato-medlemskap, och Nato ska i sina stadgar inkludera att Ukraina inte kan tas upp i framtiden.
  8. Nato ska inte placera trupper i Ukraina.
  9. Europeiska stridsflygplan ska stationeras i Polen.
  10. Amerikanska garantier:
    – USA får kompensation för garantin.
    – Om Ukraina invaderar Ryssland förlorar landet garantin.
    – Om Ryssland invaderar Ukraina återinförs alla globala sanktioner, erkännande av nytt territorium och andra förmåner i avtalet upphävs.
    – Om Ukraina utan anledning skjuter robotar mot Moskva eller Sankt Petersburg upphör garantin.
  11. Ukraina är berättigat till EU-medlemskap och får kortsiktig förtur på den europeiska marknaden under utvärderingen.
  12. Ett globalt återuppbyggnadspaket för Ukraina, inklusive:
    a. Skapande av en utvecklingsfond för snabbväxande industrier.
    b. USA ska samarbeta med Ukraina för att återuppbygga, utveckla och driva gasinfrastruktur.
    c. Gemensamma insatser för att återställa krigsdrabbade områden.
    d. Infrastrukturutveckling
    e. Utvinning av mineraler och naturresurser.
    f. Världsbanken utvecklar särskilda finansieringspaket.
  13. Ryssland återintegreras i den globala ekonomin:
    a. Sanktioner kan lyftas stegvis och fall för fall.
    b. USA och Ryssland kan ingå långsiktiga ekonomiska samarbeten inom energi, infrastruktur, AI, datahallar och gruvprojekt.
    c. Ryssland bjuds in att återgå till G8.
  14. Frysta ryska tillgångar:
    – 100 miljarder dollar av frysta ryska tillgångar investeras i Ukrainas återuppbyggnad under amerikansk ledning, USA får 50 % av vinsten. Europa bidrar med 100 miljarder dollar. Övriga frysta ryska medel återlämnas eller placeras i gemensam investeringsfond för USA och Ryssland.
  15. En gemensam amerikansk-rysk arbetsgrupp för säkerhetsfrågor inrättas.
  16. Ryssland ska lagfästa sin icke-angreppspolitik mot Europa och Ukraina.
  17. USA och Ryssland ska förlänga giltigheten för avtal om kärnvapenbegränsning, inklusive START I.
  18. Ukraina ska vara icke-kärnvapenstat enligt icke-spridningsavtalet.
  19. Zaporizjzja kärnkraftverk ska drivas under IAEA:s övervakning, elen delas 50/50 mellan Ryssland och Ukraina.
  20. Båda länderna ska införa utbildningsprogram i skolor och samhället för att främja förståelse och tolerans mellan kulturer samt motverka rasism och fördomar.
    a. Ukraina ska följa EU:s regler om religions- och språklig minoritetsskydd.
    b. Båda länder ska avskaffa diskriminerande åtgärder och garantera mediak och utbildningsrättigheter.
    c. All nazi-ideologi och -aktiviteter ska förbjudas.
  21. Territorier:
    a. Krim, Luhansk och Donetsk erkänns som de facto ryska, även av USA.
    b. Cherson och Zaporizjzja ska frysas längs kontaktlinjen.
    c. Ryssland avstår andra överenskomna territorier utanför de fem regionerna.
    d. Ukrainska styrkor ska dra sig tillbaka från de delar av Donetsk oblast som de för närvarande kontrollerar. Området blir en neutral, demilitariserad buffertzon som internationellt erkänns som ryskt territorium. Ryska styrkor får inte gå in i denna zon.
  22. Båda länderna förbinder sig att inte ändra framtida territoriella arrangemang med våld.
  23. Ryssland ska inte hindra Ukraina från att använda Dnepr för handel, och fri transport av spannmål över Svarta havet ska garanteras.
  24. En humanitär kommitté ska inrättas för att lösa kvarstående frågor:
    a. Alla fångar och kroppar ska återlämnas på basis av ”alla för alla”.
    b. Alla civila fångar och gisslan kommer att återlämnas, inklusive barn.
    c. Familjeåterföreningsprogram ska införas.
    d. Åtgärder för att lindra konfliktskadade.
  25. Ukraina ska hålla val inom 100 dagar.
  26. Alla parter får full amnesti och avstår framtida krav relaterade till kriget.
  27. Avtalet blir juridiskt bindande och övervakas av Peace Council, lett av Donald Trump. Sanktioner vid överträdelser.
  28. Vapenvila träder i kraft direkt när parterna dragit sig tillbaka till avtalade positioner.

 

Källa: The Telegraph via SVT

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.