Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Efter över 500 år av strikt neutralitet kan Schweiz nu stå inför en omvälvande förändring i sin säkerhetspolitik. En nyligen publicerad rapport, beställd av det schweiziska försvarsdepartementet, rekommenderar att landet omprövar sin neutralitetsprincip och överväger ett närmare samarbete med både EU och Nato.
Förslagen har väckt starka reaktioner både inom och utanför Schweiz och tvingar nationen, som sedan 1515 varit en fyrbåk av neutralitet, att konfrontera sin historiska roll som en neutral stat i en alltmer polariserad politisk omvärld, rapporterar Politico.
Rapporten, som presenterades i torsdags, har redan orsakat betydande debatt. Den expertgrupp som författat rapporten, bestående av diplomater, politiker och säkerhetsexperter, föreslår över 100 åtgärder för att stärka Schweiz säkerhet.
Bland de mest uppmärksammade rekommendationerna finns en uppmaning om att fördjupa samarbetet med Nato och EU för att skapa en "gemensam försvarskapacitet" och att öka försvarsbudgeten från 0,76 procent av BNP till 1 procent senast år 2030.
"Sedan Rysslands angrepp på Ukraina har neutraliteten återigen blivit föremål för politisk debatt, både hemma och utomlands. Trycket på Schweiz att klargöra sin position ökar", står det bland annat att läsa i rapporten, som uppmanar till en "revidering" av landets neutralitetspolitik.
Bakgrunden till rapportens slutsatser ligger till stor del i den förändrade säkerhetssituationen i Europa, där kriget i Ukraina har ritat om den geopolitiska kartan. Rapporten betonar att Schweiz, trots sin neutralitet, inte längre "kan förbli isolerat från de större säkerhetsstrukturerna i Europa".
In a new bombshell report, a group of experts has recommended that Switzerland — which has been neutral since 1515 — work on a "common defense capability" with the EU and NATO.
https://t.co/cZwpr92Gks pic.twitter.com/gANdhKES9H
— POLITICOEurope (@POLITICOEurope) August 31, 2024
Skarp kritik från alla läger
Rapporten har dock mötts av hård kritik. Oppositionspartiet Schweiziska folkpartiet (SVP) har öppet fördömt förslagen och anklagat expertgruppen för att vara politiskt partisk. I ett uttalande hävdar partiet att rapporten visar på en "bristande respekt för den konstitutionellt garanterade eviga... neutraliteten i vårt land".
SVP menar även att försvarsminister Viola Amherd, som beställt rapporten, medvetet utsett Nato- och EU-vänliga experter för att bana väg för en förändrad säkerhetspolitik.
Den nuvarande schweiziska försvarspolitiken har också orsakat problem i relationerna med andra europeiska länder, särskilt när det gäller vapenexport.
Schweiz förbjuder i dagsläget försäljning av vapen till länder i krig, vilket har lett till att flera europeiska länder hindrats från att skicka vapen med schweiziska komponenter till Ukraina.
Rapporten rekommenderar att detta förbud mot återexport hävs för att "underlätta internationellt samarbete", och menar att detta är "nödvändigt för att stärka den schweiziska vapenindustrin och få tillgång till EU och Natos upphandlingsprogram".
Update: Switzerland lost its neutrality in 2022 when it hit Russia with sanctions and froze their currency accounts! Switzerland is now a legitimate target by Russia once nuclear war starts! Too bad Switzerland. You screwed up, big time!! pic.twitter.com/VbUdZZfjvC
— US Civil Defense News (@CaptCoronado) August 31, 2024
Tydligt skifte
Rapportens slutsatser visar på ett tydligt skifte vad gäller den säkerhetspolitiska diskussionen i Schweiz.
Landet har i decennier varit fast förankrat i neutralitetens princip, och även om experterna inte föreslår ett fullständigt övergivande av neutraliteten, argumenterar de tydligt för att Schweiz bör närma sig västerländska säkerhetsallianser genom gemensamma övningar och försvarssamarbeten.
Jean-Marc Rickli, chef för avdelningen för globala och framväxande risker vid Geneva Centre for Security Policy, säger i ett uttalande att Schweiz bör samarbeta med EU-länderna.
– Det finns ett rykteselement i att Schweiz potentiellt kan ses som en fripassagerare som inte samarbetar med europeiska stater. Om landet vill dra nytta av sina europeiska partners hjälp måste det ge något tillbaka.
Rapportens förslag är dock långt ifrån avgjorda och kommer säkerligen att möta fortsatt motstånd från både vänster och höger på den politiska skalan. Men att Schweiz nu öppet diskuterar en sådan förändring av sin försvarspolitik är i sig en uppseendeväckande situation.
Frågan om hur Schweiz ska förhålla sig till EU, och i synnerhet Nato, kommer med stor sannolikhet att vara central vid utformningen av landets säkerhetspolitik inför de kommande åren.
