Rysslands högsta domstol har slagit fast att hbtq-rörelsen är att betrakta som extremistisk och har därför förbjudit dess verksamhet i landet.
”För att upprätthålla justitieministeriets krav på att erkänna hbt-rörelsen som extremistisk”, tillkännagav domaren beslutet, enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.
Domstolens beslut kommer att träda i kraft omedelbart. Förhandlingen hölls bakom stängda dörrar på grund av förekomsten av sekretessbelagt material i ärendet; den tilltalades representanter dök inte upp i domstolen. Rätten studerade bevisningen som framlagts av justitieministeriet under cirka fyra timmar, varefter den verkställande delen av domen tillkännagavs.
Justitieministeriet hade tidigare lämnat in en stämningsansökan för att förbjuda hbtq-rörelsen. I stämningsansökan påpekades att olika extremismrelaterade tecken och manifestationer, inklusive uppvigling till social och religiös oenighet, har identifierats i rörelsens verksamhet på Ryska federationens territorium.
Annons:
Kristersson rasar
Flera människorättsorganisationer är mycket kritiska till beslutet och har bland annat argumenterat att hbtq-rörelsen inte kan betraktas som en enskild organisation med representanter.
”Ännu ett förfärligt exempel på den regimens auktoritära intolerans och ett brutalt slag mot den modiga hbtq-rörelsen i Ryssland som redan kämpar för sin överlevnad”, hävdar statsminister Ulf Kristersson (M) i en kommentar till statliga SVT.
Sedan tidigare är spridandet av hbtq-propaganda förbjudet i Ryssland och kulturskapare eller ansvariga för hemsidor som försöker popularisera ”icke traditionella sexuella relationer” kan straffas med böter.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Stockholm Pride säger sig vilja vara en familjefest, ungdomsverksamhet, politisk manifestation och vuxenfestival – allt på en och samma gång. Problemet är att vuxenvärlden och barnvärlden inte alltid hör ihop – hur gärna arrangören än vill få det att framstå så.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Stockholm Pride beskriver sig gärna som en festival för alla. Regnbågsflaggorna vajar, musiken spelar och budskapet handlar om öppenhet, gemenskap och allas lika värde. Politiker, myndigheter och företag ansluter gärna till tåget för att visa sitt stöd.
Problemet uppstår när samma arrangemang också rymmer uttryck som normalt förknippas med vuxna sammanhang.
På Stockholm Pride finns Pride Kinky – festivalens uttalade arena för fetisch- och BDSM-kultur. På den punkten förtjänar arrangören visst beröm: man har satt en 18-årsgräns.
Vuxenvärlden bör fungera så. Vuxna sammanhang, även de man personligen finner svårsmälta, är till för vuxna. Barn bör och ska i många fall slippa vuxnas allehanda påhitt.
Annons:
Samhället har av samma anledning åldersgränser för alkohol, pornografi, nattklubbar och andra företeelser som kräver ett visst mått av mognad.
Men när Prideparaden rullar genom centrala Stockholm blir gränsdragningen betydligt mer oklar.
Längs gatorna står klasar med barnfamiljer bland övriga åskådare, i flera fall ivrigt applåderandes tillsammans med telningar i varierande ålder. Samtidigt visar klipp från årets parad deltagare i läderutrustning, hundmasker och andra fetischinspirerade attribut.
— Christian Peterson 🇸🇪 (@AssarChristian) August 5, 2026
Kärnfrågan uppstår i mötet mellan vuxenuttryck och familjeparad.
Inte om vuxna människor ska få leva sina liv som de själva vill. Inte om homosexuella över huvud taget ska få samlas. Inte om Pride ska förbjudas helt – även om jag personligen inte är dess största supporter.
Frågan är betydligt enklare: Varför ska vuxna sexuella uttryck förekomma i en offentlig parad som samtidigt marknadsförs som en familjefest?
Frågan är fullt legitim i ett demokratiskt samhälle. Ändå tycks just den frågan vara ovanligt svår att ställa.
Kritiker som efterlyser en tydligare gräns mellan vuxnas och barns världar får snabbt höra att kritiken handlar om intolerans eller bristande respekt.
Resonemanget är märkligt.
Att barn inte ska behöva ta del av alla delar av vuxenvärlden har tidigare betraktats som sunt förnuft. Åldersgränser och regler kring vuxeninnehåll vilar på samma grund.
Frihet innebär att vuxna människor får fatta egna beslut om sina liv. Frihet innebär däremot inte att varje vuxensammanhang automatiskt måste göras tillgängligt för barn.
Det märkliga är därför inte att vuxna människor har olika preferenser eller intressen. Det märkliga är att samma uttryck som anses kräva en 18-årsgräns i ett sammanhang samtidigt kan förekomma i en parad där barnfamiljer förväntas känna sig välkomna.
— Anders Karlsson 🇸🇪 🇺🇦🇬🇱 (@Andersk60430376) August 5, 2026
Om Pride Kinky behöver en åldersgräns därför att innehållet är avsett för vuxna – varför ska liknande uttryck då placeras i ett offentligt familjeevenemang?
Arrangören borde kunna besvara frågan utan slagord om tolerans.
Än mer anmärkningsvärt är tystnaden från politiker, myndigheter och företag som annars gärna talar om barns rättigheter, trygga miljöer och vuxnas ansvar.
När Pride står på programmet verkar många av de vanliga resonemangen plötsligt försvinna.
Regnbågsflaggor hissas. Paradvagnar rullar på gator och torg till ljudet av pukor och trumpeter. Våra så kallat folkvalda tävlar om arrangörens gunst.
Den mest grundläggande frågan lämnas däremot obesvarad - den om barn och unga.
Barn behöver inte skyddas från vuxnas totala existens. Men barn behöver skyddas från idén att alla vuxensammanhang automatiskt också är barnsammanhang.
Ett moget samhälle borde kunna förstå skillnaden. Vuxna människor får naturligtvis organisera sig, uttrycka sig och leva sina liv.
Men den som samtidigt vill kalla sig familjevänlig måste också acceptera att familj betyder något.
Det innebär att barn inte ska behöva navigera i vuxenvärldens alla uttryck bara för att de råkar stå längs en paradgata.
Frihet kräver inte gränslöshet.
Ibland kräver frihet också omdöme.
Jan Sundstedt
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
En kommunal förskola i Kalmar kritiseras av Justitieombudsmannen efter ett pridetåg med förskolebarn på gården. ChefsJO bedömer att aktiviteten kunde uppfattas som en meningsyttring där barnen i praktiken tvingades delta.
Beslutet, som fattades av chefsjustitieombudsmannen Erik Nymansson den 24 juni, gäller en temavecka om pride där en aktivitet på förskolans utegård beskrevs som ett pridetåg.
Bakgrunden var en anmälan från en vårdnadshavare, som ansåg att pridetåget med flaggviftande var en politisk manifestation och att det inte var lämpligt att förskolebarn deltog i sådana aktiviteter.
Vårdnadshavaren menade också att det inte var ett verkligt alternativ att låta barnet stå utanför, eftersom aktiviteten presenterades som något roligt för barngruppen och ett undantag hade kunnat leda till social exkludering.
Annons:
Får inte tvinga till meningsyttring
JO konstaterar att förskolan ska undervisa om grundläggande värderingar och mänskliga rättigheter. Frågan var dock om pridetåget var förenligt med regeringsformens förbud mot att det allmänna tvingar någon att delta i opinionsbildning, demonstration eller annan meningsyttring.
ChefsJO skriver att barn i förskoleålder inte kan förutsättas ha någon egentlig egen mening i de frågor som temaveckan berörde. Det saknade därför avgörande betydelse om barnen själva ville delta.
Eftersom deltagandet inte heller krävde vårdnadshavarnas samtycke, och eftersom föräldrar kunde dra sig för att låta sina barn avvika från gruppen, bedömer JO att barnen fick anses ha tvingats delta.
Varnar för liknande upplägg
Förskolan hade inte informerat vårdnadshavarna om att aktiviteten, trots sin utformning, inte skulle vara avsedd som en meningsyttring. Enligt Nymansson borde förskolan ha insett att vårdnadshavare kunde få intrycket att barnen tvingades delta i en sådan.
”Det är angeläget att det allmänna inte agerar på ett sätt som kan ge det intrycket”, skriver chefsJO, som därför riktar kritik mot rektorn.
JO varnar även för att liknande framtida aktiviteter kan komma i konflikt med samma grundlagsbestämmelse, även om vårdnadshavarnas medgivande skulle inhämtas. Skälet är att en sådan fråga i sig kan innebära ett intrång i rätten att slippa ge till känna sin politiska eller annan åskådning.
JO:s slutsats är att förskolan bör undvika aktiviteter för barnen som kan uppfattas som demonstrationer eller andra meningsyttringar.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Identitetskort, pass och personnummer i Finland kan snart visa ett tredje kön för dem som varken vill registreras som man eller kvinna.
Ett medborgarinitiativ har samlat in de 50 000 underskrifter som krävs för att tvinga fram en debatt och omröstning i den finska riksdagen. Initiativet kräver att lagstiftningen ändras så att varje medborgare kan välja mellan man, kvinna eller ett tredje alternativ – ett könsfält som ersätter den nuvarande binära indelningen.
— Det här är startskottet för diskussionen om ett tredje juridiskt kön i Finland, säger Lotta Kähkönen, docent i genusforskning vid Åbo universitet till finska statskanalen Yle.
Kähkönen säger att diskussionen gör ämnet mer tillgängligt för allmänheten, men att den också kan bli polariserande. Hon poängterar dock att partiernas stöd redan är ganska brett.
Annons:
Lagändringar behövs
Finland har idag flera lagar som delar upp medborgare i två juridiska kön. Den största helheten är värnpliktslagen, men även fängelselagen och jämställdhetslagen bygger på den binära indelningen.
Daniela Alaattinoğlu, biträdande professor vid juridiska fakulteten vid Åbo universitet, bedömer att ett tredje juridiskt kön inte behöver leda till omfattande lagändringar. Hon har själv forskat om liknande reformer på Island.
— På Island har man till exempel infört en tredje föräldrakategori – "förälder" – som tillägg till mor och far i föräldralagstiftningen. Det är en förändring som kan vara ganska lätt att göra, säger Alaattinoğlu.
Daniela Alaattinoğlu ifrågasätter om det är legitimt att upprätthålla en binär könsordning som bygger på och skapar "stereotypa uppfattningar" om manligt och kvinnligt. Samtidigt lyfter hon fram att juridiska kön fortfarande behövs inom lagstiftningen – exempelvis för att skydda kvinnor mot våld i nära relationer och mäta lönegap mellan könen.
— Staten ska kunna identifiera sina medborgare på ett entydigt sätt, säger Alaattinoğlu.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Internationella olympiska kommittén (IOK) förbjuder transkvinnor och idrottare med DSD att tävla i damkategorin vid framtida olympiska spel.
Beslutet, som annonserades på torsdagen, baseras på en omfattande vetenskaplig granskning beställd av IOK:s nye ordförande Kirsty Coventry. Granskningen visar att biologiska män har permanenta fysiska fördelar även efter testosteronsänkande behandling.
Paris 2024 utlösande faktor
Beslutet kommer efter de kontroversier som uppstod vid OS i Paris 2024, då biologiska män tilläts tävla mot kvinnor i boxning och orsakade stor skada på sina motståndare. Händelserna ledde till ökad internationell press på IOK att agera.
IOK har beslutat att alla idrottare som vill tävla i damkategorin vid framtida OS kommer att behöva genomgå en SRY-genscreening för att fastställa sitt biologiska kön.
Stora prestationsfördelar
I dokumentet som beskriver IOK:s nya policy framgår att män har en prestationsfördel på 10–12 procent i de flesta löp- och simgrenar och över 20 procent i hopp- och kastgrenar. I grenar som involverar explosiv kraft, som lyft- och slagsporter, kan fördelen ligga på över 100 procent.
— Den policy som vi har aviserat är baserad på vetenskap och har letts av medicinska experter. Vid de olympiska spelen kan även de minsta marginalerna vara skillnaden mellan seger och förlust. Så det är helt klart att det inte skulle vara rättvist för biologiska män att tävla i damkategorin. Dessutom skulle det i vissa sporter helt enkelt inte vara säkert, sade IOK:s ordförande Kirsty Coventry.
Den nya policyn bör antas av alla internationella idrottsförbund och gäller enbart elitidrott.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
