Natos generalsekreterare Mark Rutte vill enligt uppgift att medlemsländerna lägger 0,25 procent av sin BNP på stöd till Ukraina. Förslaget skulle enligt Natos egna beräkningar innebära att det årliga stödet ökar till omkring 143 miljarder dollar.
Rutte tog upp frågan under ett stängt möte med Natoambassadörer i slutet av förra månaden, enligt diplomatiska källor som Politico Europe hänvisar till.
Summan blir särskilt tydlig jämförd med Ukrainas egen ekonomi. Landets nominella BNP uppgick före kriget, 2021, till cirka 200 miljarder dollar enligt Världsbankens statistik. Förslaget motsvarar därmed omkring 72 procent av Ukrainas BNP före krigsutbrottet.
Bakgrunden uppges delvis vara missnöje med att bördan i dag anses ojämnt fördelad. Flera allierade, däribland Frankrike och Storbritannien, ska samtidigt motsätta sig förslaget.
Korruptionsskandaler pressar Kiev
Diskussionen om utökat stöd till Ukraina förs medan landet skakas av nya korruptionsanklagelser. Ukrainas högsta antikorruptionsdomstol väntas ta ställning till om president Volodymyr Zelenskyjs tidigare stabschef, Andrij Jermak, ska häktas i ett ärende som rör penningtvätt.
Misstankarna rör mutor i energisektorn och investeringar i lyxiga fastighetsprojekt utanför Kiev. Den väststödda antikorruptionsmyndigheten Nabu hävdar enligt uppgift att de misstänkta, däribland den tidigare vice premiärministern Oleksij Tjernysjov, tvättat omkring nio miljoner dollar genom investeringar i bostadsprojektet Dinastia.
I utredningen nämns även ett tidigare avslöjat upplägg värt omkring 100 miljoner dollar, där Timur Minditj – en tidigare affärspartner till Zelenskyj – påstås ha haft en central roll. Minditj ska ha lämnat landet för att undvika att gripas, samtidigt som flera högt uppsatta tjänstemän, däribland två ministrar, har avgått.
Om Rutte får gehör för sitt förslag skulle stödet till Ukraina gå från återkommande nationella beslut till en fast modell med BNP som grund. Motståndet från flera stora medlemsländer visar att förslaget ännu inte är förankrat.
