Annons:

Omfattande protester mot nedstängningar världen över

Uppdaterad 5 januari 2024, Publicerad 6 maj 2020 – av Isac Boman
vancouver-1
previous arrowprevious arrow
next arrownext arrow
 
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 61 000,00 SEK 81% Mål: 75 000,00 SEK

Tålamodet tryter på många håll i världen för nedstängningarna i samband med coronakrisen, som nu ifrågasätts på allt bredare front. Under de senaste veckorna har omfattande protester och demonstrationer hållits för att medborgerliga rättigheter ska återinrättas och att samhället återgår till det normala.

Mest känt i Sverige är kanske protesterna i USA, där människor i flera delstater gått man ur huse för att protestera mot extrema konsekvenser som nedstängningen av samhället fått, med nedstängda företag och omfattande arbetslöshet.

I mitten av april anordnades en av de första stora demonstrationerna i Michigan där Facebook och Reddit användes för att göra reklam för protesten. Detta följdes av ytterligare protester i Washington, Minnesota, North Carolina, Kalifornien, Colorado, Delaware, Florida, Illinois, New Jersey, New Mexico och Tennessee, där tiotusentals personer samlats för att visa sitt missnöje.

Genomgående krav under protesterna har varit att nedstängningarna saknat proportioner, hotar konstitutionella rättigheter och riskerar att permanentera en allt mer totalitär statsapparat. Därför kräver man nu att företag ska kunna återgå till sin normala verksamhet och att människor måste kunna återvända till sina arbeten för att kunna försörja sina familjer.

Annons:

I Oregon visades plakat med budskap som ”Hur kan vi leva om vi inte får arbeta?” samt ”Vaccin är inte svaret”. I Los Angeles har stora samlingar demonstrerat med liknande budskap, protester som snabbt spred sig till andra delar av Kalifornien.

 

President Donald Trump har gett visst stöd till protesterna och menat att restriktionerna måste fasas ut, även om det i praktiken är upp till delstaternas guvernörer att avgöra när och hur samhället öppnas upp igen.

Konventionell massmedia och politiker har samtidigt varit snabba med att fördöma protesterna som farliga och illa genomtänkta, och deltagarna har också flitigt anklagats för att utgöras av Trump-anhängare och högerextremister. Facebook har också gått ut och deklarerat att man kommer att blockera och radera alla arrangemang som uppmanar till att karantänen bryts eller protesteras emot.

I Europa har det också arrangerats omfattande protester, bland annat i franska Tolouse, Lyon och Strasbourg samt en större protest i tyska Berlin där över 100 demonstranter arresterades, med hundratals poliser som satts in för att stoppa protesterna. Även i Stuttgart har återkommande protester hållits.

I Italien har folkets starka missnöje med restriktionerna fått stöd av biskopen Giovanni D´Ercole i Ascoli som liknat Italiens hantering av coronasmittan vid en diktatur. I Polen har stora mängder upprörda invånare samlats nära den tyska gränsen för att protestera mot att man hindras pendla till arbeten i Tyskland.

Även i andra delar av världen har allmänheten visat sitt missnöje över restriktionerna.

I Kina samlades en större grupp affärsinnehavare för att protestera mot de höga hyrorna och krävde antingen fria hyror i ett år eller återbetalning på de redan inbetalade hyrorna. Eventet filmades men censurerades snabbt från internet. Minst en kinesisk kvinna ska ha arresterats för att ha uppmanat till protesterna.

Även i Ryssland har demonstranter anhållits efter att ha vädrat sitt missnöje med nedstängningarna.

I Pakistan visade sig myndigheterna än mer auktoritära när de arresterade dussintals läkare som protesterade och visade sitt missnöje över bristen på säker medicinsk utrustning i kampen mot smittan. Stora protester med arbetare som fått sparken under pandemin har också anordnats i landet.

I Indien gick polisen lös med batonger för att skingra protesterande gästarbetare i Bombay. Tusentals människor hade samlats vid järnvägsstationerna för att kräva att man fick återgå till sina arbeten eller återvända hem. Protester av detta slag har anordnats i flera delar av Indien och slagits ner hårt av myndigheterna.

I Libanon har demonstranter dödats av polis efter att man demonstrerat mot nedstängningen och krävt ekonomisk ersättning för coronaviruset. Polisen i landet svarade med att gå in med tårgas, batonger och skarp ammunition.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Iran möter tre regionala makter om säkerheten i Mellanöstern

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Idag 12:09 – av Emil Fjellstedt
Deltagare samlade inomhus i samband med mötet i Teheran, flera i kostym, andra i saudisk klädsel och en i grön militäruniform
Iran, Saudiarabien, Pakistan och Turkiet enades om fortsatta samtal om regional fred och säkerhet efter mötet i Teheran under måndagen.

Saudiarabiens försvarsminister, Pakistans arméchef och Turkiets underrättelsechef satt under måndagen vid samma bord som Irans säkerhetsledning i Teheran, utan någon västlig företrädare. Mötet slutade med besked om fortsatt dialog om regional fred och säkerhet, inte med ett färdigt avtal.

Värd i Saadabadpalatset var Mohsen Rezaei, sekreterare i Irans högsta nationella säkerhetsråd. Saudiarabien representerades av försvarsminister Khalid bin Salman, Pakistan av arméchefen Asim Munir och Turkiet av underrättelsechefen Ibrahim Kalin.

Den gemensamma kommunikén, som den iranska nyhetsbyrån Mehr återger, kallar sammankomsten det första mötet mellan de fyra länderna.

Även president Masoud Pezeshkian och utrikesminister Abbas Araghchi deltog i mötena, rapporterar Reuters. Mötet var den första kontakten på hög nivå mellan Iran och de tre länderna sedan kriget, som inleddes med amerikanska och israeliska angrepp mot Iran, spred sig till Saudiarabien och Jemen.

Från försvarspakt till samtal

Saudiarabien, Pakistan och Turkiet undertecknade den ömsesidiga Meckapakten i augusti. Vid ett krismöte i Riyadh den 5 oktober beslutade de tre att omedelbart genomföra det kollektiva försvaret och snabbt placera ut militära styrkor i Saudiarabien, uppger Turkiets utrikesdepartement.

Samtidigt fortsätter de Iranallierade huthierna att angripa saudiska flygplatser, hamnar och oljeanläggningar. Riyadh uppger att besöket i Teheran ska öppna förhandlingskanaler för att "förhindra att den militära eskaleringen återvänder".

Munir med Trumps klartecken

Irans UD-talesperson Esmaeil Baghaei har beskrivit mötet som ett möjligt första steg mot regionala säkerhetsmekanismer. Mötet föreslogs när Munir besökte Teheran förra veckan.

En högt uppsatt pakistansk säkerhetsföreträdare säger till Reuters att fokus låg på ett regionalt nätverk för icke-angrepp. På agendan stod också samtal mellan USA och Iran, huthiernas attacker, Hormuzsundet och den amerikanska blockaden av iranska hamnar.

Spänningen har skärpts sedan Trump i fredags sade att USA kan anfalla Iran igen.

En annan pakistansk företrädare uppger att Munir hade Trumps klartecken att pröva diplomati och lade fram en lösning som skulle ge både Washington och Teheran något. Meckapaktens länder och Qatar skulle kunna bli garanter om förslaget accepteras. Detaljerna har inte offentliggjorts.

Parsi: nödmöte om huthierna

Trita Parsi, medgrundare och vice chef för den amerikanska tankesmedjan Quincy Institute, skriver att ett iranskt inträde i pakten inte stod på agendan. Han beskriver i stället ett krismöte: de tre länderna bad Iran om hjälp att avsluta konflikten med Ansarallah, alltså huthirörelsen, som han menar hotar att destabilisera Saudiarabien.

Parsi återger också det iranska synsättet: Saudiarabien har begått samma misstag som Trump och startat ett krig som landet varken kan kontrollera eller avsluta.

En källa i Iran uppger för honom att Teheran är villigt att hjälpa till, men att huthiernas villkor ligger fast: Saudiarabien måste häva luftblockaden mot Jemen innan striderna upphör. Parsi tillägger att rörelsen fokuserar på luftblockaden, inte på sjöblockaden.

Han ser mötet som exempel på något större. När USA drar sig tillbaka militärt tar regionens stater, tvärtemot den rådande uppfattningen i Washington, själva större ansvar för sin säkerhet. Problemen löses inte därmed och konflikter kan uppstå, men då är det "deras konflikter, deras kaos och deras ansvar", inte USA:s.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Diesen vill lämna Norge – pekar på smutskastning och påtryckningar

Hotet mot yttrandefriheten

Publicerad Idag 09:39 – av Emil Fjellstedt
Diesen vill forska utomlands: "Min forskning kriminaliseras"
Glenn Diesen har sökt obetald tjänstledighet för forskning i Kina och Australien under 2027. Arkivbild från en intervju med Wolfgang Wee 2022.

Med sina kritiska analyser av det amerikanska imperiet och sitt försvar för en multipolär värld har den norske professorn Glenn Diesen nått en stor internationell publik. Hemma i Norge säger han att hans forskning "kriminaliseras", och nu vill han forska utomlands under 2027.

Diesen har sökt obetald tjänstledighet från den 11 januari 2027 till årets slut och vill dela tiden mellan Kina och Australien, rapporterar Khrono, som har tagit del av ansökan. Som arbetsplats anger han Renmin University i Kina.

Något beslut är ännu inte fattat. Universitetet i Sørøst-Norge (USN), där Diesen är professor, räknar med att avgöra ärendet i mitten av november.

Diesen forskar om eurasisk integration och det geoekonomiska samarbetet mellan Ryssland och Kina. I ett mejl till Khrono skriver han att utrymmet för sådan forskning i dagens Norge är mycket begränsat, eftersom akademiskt samarbete och forskning "kriminaliseras".

"Jag använder egna pengar och semesterdagar till att forska utomlands för att undkomma smutskastningskampanjen i norska medier och pressen som sätts på universitetet", skriver han.

Pekar ut kritikerna

I ett längre inlägg på Substack beskriver Diesen hur det inte längre går att analysera rivaliserande makters politik utifrån deras säkerhetsintressen utan att stämplas som någon som "legitimerar" fienden.

Diesen beskriver konkreta följder: En tidning fick enligt honom ett evenemang i en kyrka där han skulle tala inställt, och för att delta i konferenser måste han ta ut semesterdagar.

Han pekar ut försvarsminister Tore O. Sandvik (Ap), som han uppger har anklagat honom för propaganda och kritiserat två poddare för att ha talat med honom. Enligt Dagbladet varnade Sandvik i januari för "rysk propaganda" i Norge utan att nämna Diesen vid namn. Kritiken riktades enligt Altinget mot poddvärdarna Wolfgang Wee och Danby Choi, som båda haft Diesen som gäst.

Norska Helsingforskommittén, en av hans mest aktiva kritiker, har enligt Diesen försökt få honom avskedad, arbetat för att stoppa hans föredrag och publicerat en bild av hans bostad i sociala medier. Kommittén anklagar honom för att sprida "rysk propaganda".

Hårdast går han åt NRK:s faktagranskning av hans framträdande i programmet "Debatten" inför stortingsvalet 2025, då han var förstanamn för partiet Fred og rettferdighet. Granskarna har enligt Diesen bemött påståenden han aldrig gjort och förbigått uppgifter som stöder hans analys av USA:s och Storbritanniens roll i fredsförhandlingarna i Istanbul 2022.

"Jag blir faktagranskad av krigspropagandister", skriver han.

Omöjligt att bli kvar

USN delar inte hans beskrivning. Institutionschefen Bjørn Hansen hänvisar till den lagstadgade akademiska friheten och uppger att inga forskningsprojekt som Diesen velat genomföra har avslagits.

Diesen står fast. I ett mejl till Dagbladet skriver han att det inte går att diskutera ryska säkerhetsbekymmer utan att bli anklagad för att "legitimera" aggression och sprida "rysk propaganda".

"Jag ser en brist på akademisk frihet eftersom argument inte debatteras. I stället trakasseras personen, och de sociala kostnaderna för att utmana statens krigsnarrativ gör det omöjligt att bli kvar här", skriver han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Efter uteblivet Nobelpris: Trump vill inte ha norrmän i USA

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 15:46 – av Jan Sundstedt
Donald Trump håller upp pekfingret när han talar med pressen utanför Vita huset.
— Norge har faktiskt blivit ett skitland, sade Donald Trump om Norge i samband med söndagens valmöte (arkivbild).

Donald Trump vill inte ha några norrmän i USA. Skälet är enligt presidenten själv att Nobelkommittén i Oslo gick förbi honom när den valde årets fredspristagare.

Utspelet kom på söndagen under ett valmöte i Port Huron i Michigan, veckan före det amerikanska mellanårsvalet den 3 november.

Donald Trump började med att skylla den senaste tidens oroligheter i Frankrike på invandringen.

Invandrare från vissa länder sade han sig gärna ta emot, dock inte från Norge.

— Eftersom jag inte fick Nobelpriset ... Så jag vill inte ha någon från Norge.

— Norge har faktiskt blivit ett skitland, fortsatte presidenten.

Liknande uttryck har Trump tidigare använt om bland annat Haiti, Libyen, Somalia och Jemen.

Redan tidigare i oktober kallade han det uteblivna priset en "outplånlig fläck" på Norge.

Norska Nobelkommittén tilldelade den 9 oktober årets fredspris till den sydafrikanska juristen Navi Pillay för hennes arbete för fred och internationell rätt.

Inget tyder på att administrationen inför någon ny officiell politik mot norska invandrare, rapporterar Reuters.

Således återstår att se huruvida Donald Trump i mångt och mycket skämtade, eller om norrmän från och med nu är portade i USA.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lula utropar sig som segrare i brasilianska presidentvalet efter kontroversiellt domstolsingripande

Presidentvalet i Brasilien

Publicerad Igår 10:33 – av Jan Sundstedt
Lula, väljare vid en brasiliansk vallokal och Flávio Bolsonaro i tre separata bildfält.
Lula firar valsegern, medan Flávio Bolsonaro säger att han ska begära att valresultatet ogiltigförklaras.

Luiz Inácio Lula da Silva firar segern i Brasiliens presidentval sedan valdomstolen bekräftat att han vann den andra omgången. Motkandidaten Flávio Bolsonaro vägrar erkänna resultatet mot bakgrund av att en domare och tidigare Lula-advokat förlängde röstningen med två timmar.

Valdomstolen TSE (Tribunal Superior Eleitoral) redovisar att Lula da Silva fick 51,8 procent av rösterna mot 48,2 procent för Flávio Bolsonaro.

Lula leder med cirka 4,4 miljoner röster, rapporterar nyhetsbyrån AP.

Resultatet vänder därmed utfallet från den första omgången, då Bolsonaro vann med över 2,2 miljoner rösters marginal.

I Brasilien har ingen kandidat som kom tvåa i första omgången tidigare vunnit presidentposten sedan militärdiktaturen tog slut 1985.

Lula: Brasilien är ingens bakgård

Tusentals Lula-anhängare samlade sig på São Paulos största gata och på Cinelândia-torget i Rio de Janeiro när valdomstolen kungjorde resultatet.

Lula tackade väljarna och angrep samtidigt Bolsonaro.

— Det här var ett nederlag för förnekelsen och lögnerna. Det här landet kommer inte att acceptera att vara någons bakgård, säger han.

Lula tillträder därmed, förutsatt att resultatet står sig, sin fjärde mandatperiod den 5 januari 2027.


Bolsonaro: Omöjligt att erkänna valresultatet

Valresultatet kantas dock av ett kontroversiellt sista-minuten-beslut av Lulas tidigare försvarsadvokat, Cristiano Zanin, som Lula utnämnt till domare i Brasiliens Högsta domstol.

Zanin beslutade på valdagskvällen i anslutning till ordinarie stängning att vallokalerna skulle hålla öppet till klockan 19 i stället för 17.

Båda kandidatlägren hade dock begärt förlängning.

Lula hänvisade till problem med bussarna som kör väljare till vallokalerna i São Paulo och Salvador, två städer där han brukar ha starkt stöd. Bolsonaro pekade på kraftiga regn i södra Brasilien, där han själv har sina starkaste fästen.

Bolsonaro påpekar att Cristiano Zanin tidigare var Lulas försvarsadvokat och anklagar domaren för att "ändra spelreglerna mitt i matchen".

Han gick tidigt ut med att han kommer begära ogiltigförklarande av valet.

— Det är omöjligt att erkänna valresultatet med tanke på det som har hänt.

Valdomstolen spärrade valprotokollen

Valdomstolens ordförande Kassio Nunes Marques uppger att förlängningen inte ska ha påverkat resultatet.

Samtidigt konstaterar han att beslutet skapade svårigheter för valets genomförande, skriver den brasilianska nyhetssajten Terra.

Tusentals valmaskiner hade redan stängts av när beslutet om förlängning kom, och programmeringen försvårar ett återöppnande.

TSE behövde därför spärra mottagandet av valprotokollen.

Enligt Marques fanns dessutom inga regler som tillät en förlängning av röstningen. Han uppger också att TSE aldrig tidigare i sin historia hade förlängt den.

— Vi fick den längsta kön av valprotokoll vi någonsin haft, utan att veta säkert om vi hade kapacitet att lagra så mycket data. Bara det hade kunnat äventyra hela det brasilianska valet, säger Nunes Marques.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.