Annons:

Offensiv mot tjuvjakt i Tanzania resulterade i svåra övergrepp

I oktober förra året beordrade Tanzanias president en hård kampanj mot de tjuvjägare som i allt snabbare takt skjuter av landets elefanter och noshörningar. Men kampanjen fick snabbt avbrytas, då det inkom mängder av rapporter om att soldater begått grova övergrepp mot oskyldiga civila.

Uppdaterad november 1, 2019, Publicerad januari 11, 2014
I nationalparken Selous återstår endast 13 000 elefanter mot tidigare 55 000

President Jakaya Kikwete skickade i oktober ut fler än 2 300 poliser och soldater för att se till att förbudet mot jakt på elefanter och noshörningar skulle upprätthållas. Men redan en månad senare fick kampanjen avbrytas.

Nu har en parlamentarisk rapport visat att 13 människor dödades under kampanjen, samtidigt som mängder av boskap dödades. Det har dessutom kommit rapporter om att säkerhetsstyrkorna utförde såväl våldtäkter som tortyr.

En av dem som föll offer för den hårda kampanjen var Ali Nyenge, som bor i distriktet Ulanga i norra Tanzania. Han berättar för IPS om hur han en morgon väcktes av säkerhetsstyrkor som hade omringat hans hus och anklagade honom för tjuvjakt. Därefter ska han ha tvingats att klä av sig sina kläder inför sin elvaårige son, varpå soldater hällde saltat vatten över hans kropp och började piska honom med en käpp.

Tjuvjägarnas elfenben krossas för att förhindra illegal försäljning. Foto: USFWS Mountain Prairie/CC BY 2.0
Tjuvjägarnas elfenben krossas för att förhindra illegal försäljning. Foto: USFWS Mountain Prairie/CC BY 2.0

– Jag hade inget val, utan tvingades lyda dem. Skadorna blev svåra, och jag kunde nästan inte sitta ned efteråt. Jag bad dem att skona mig, men de bara fortsatte att slå, berättar Ali Nyenge för IPS.

Hans vittnesmål är bara ett av många som inkommit efter att myndigheterna inledde en utredning av kampanjen mot handeln med elfenben.

– Kampanjen mot tjuvjakten hade goda intentioner, men rapporterna om mord, våldtäkter och brutalitet är fullständigt oacceptabla, sade premiärminister Mizengo Pinda nyligen inför landets parlament.

Pinda underströk samtidigt att tjuvjakten i landets nationalparker har nått alarmerande nivåer. Det gäller i synnerhet i nationalparken Selous, vars elefantpopulation har minskat från 55 000 djur till endast 13 000.

James Lembeli, ordförande för den parlamentariska kommitté som utrett anmälningarna om övergrepp, säger att man funnit tydliga bevis på att säkerhetsstyrkorna terroriserat och begått hemska övergrepp mot oskyldiga civila.

Enligt Lembeli tvingades människor till och med på flykt från sina hem av rädsla för att drabbas av säkerhetsstyrkornas tillslag.

Skandalen har lett till att fyra ministrar fått sparken - med hänvisning till att de inte sett till att sätta tydliga gränser för den personal de ansvarar för. En av dem som fått gå är ministern med ansvar för turism, Khamis Kagesheki, som i oktober sa att tjuvjägare som är involverade i handeln med elfenben borde "dödas på direkten".

Juridikprofessorn Issa Shivji var tidigt kritisk mot att låta militärer delta i en civil operation, och menar att hela kampanjen utgör en skamfläck för landet. Han menar att alla som begick övergrepp bör åtalas - oavsett ställning.

– Detta utgör en stor tragedi för hela nationen som kräver en kollektiv granskning där vi frågar oss vart vi är på väg. Hur kunde det ske att säkerhetsstyrkor, som har mandatet att skydda liv, kunde agera så ansvarslöst, frågar sig Issa Shivji.

 

Kizito Makoye/IPS

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Marjorie Taylor Greene lämnar kongressen efter konflikt med Trump

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 11:09 – av Redaktionen
Marjorie Taylor Greene förklarade sitt avhopp i en video på X.

Marjorie Taylor Greene, tidigare en av Donald Trumps mest lojala medarbetare i kongressen, meddelade på fredagen att hon avgår från representanthuset. Hon sa att hon vägrade att bli en "misshandlad hustru som hoppas att allt försvinner och blir bättre" och utsättas för en primärvalskampanj mot en Trump-stödd motkandidat.

Avgången innebär en dramatisk vändning för den republikanska kongressledamoten från Georgia, som en gång var bland Trumps närmaste allierade och en högljudd förespråkare för hans "America First"-agenda. Relationen mellan de två har försämrats kraftigt de senaste månaderna, främst på grund av oenighet kring offentliggörandet av utredningsdokument kopplade till den amerikansk-judiske sexbrottslingen Jeffrey Epstein.

I en tio minuter lång video på sociala medier förklarade Greene att beslutet att avgå var på grund av utsikten att möta en Trump-stödd republikansk utmanare i primärvalet och risken för att demokraterna tar över representanthuset i nästa års mellanårsval. Hon klagade också över att kongressen i stort sett har "satts på sidlinjen" sedan Trump återvände till presidentposten i januari.

Jag har för mycket självrespekt och värdighet, älskar min familj alltför mycket och vill inte att mitt underbara distrikt ska behöva utstå ett skadligt och hatfullt primärval mot mig från presidenten vi alla kämpade för, bara för att sedan slåss och vinna mitt val medan republikanerna troligen förlorar mellanårsvalet, sa Greene.

Jag vägrar att vara en misshandlad hustru som hoppas att allt försvinner och blir bättre, tillade hon.

Trumps reaktion och intern oro

I en intervju med ABC News kallade Trump Greenes avgång, som träder i kraft den 5 januari, för "fantastiska nyheter för landet".

Konflikten mellan Trump och Greene har väckt oro hos vissa republikaner över att Trumps "Make America Great Again"-bas kan splittras inför mellanårsvalet, när demokraterna hoppas återta kontrollen över kongressen.

Greenes avgång kommer att minska den republikanska majoriteten i representanthuset till 218 ledamöter mot demokraternas 213. I senaten har republikanerna en majoritet på 53-47.

Växande oberoende från Trump

På senare tid har Greene visat ökad självständighet från Trump. Hon gick med i ett initiativ i representanthuset för att tvinga fram offentliggörandet av Epstein-dokumenten trots Trumps invändningar, kritiserade partiledningen för bristande hantering av sjukvårdskostnader under den senaste regeringskrisen, har krävt att USA slutar skicka amerikanska skattepengar till Ukrainakriget och kallade Israels angrepp på Gaza för folkmord.

Trump blev i sin tur allt mer kritisk. Innan representanthuset röstade överväldigande för att släppa Epstein-dokumenten kallade han henne för "förrädare" och "skam" för det republikanska partiet. Han drog tillbaka sitt stöd och kallade henne för ett "rasande vansinne".

I sin video försvarade Greene sin Epstein-omröstning.

Att stå upp för amerikanska kvinnor som våldtogs vid 14 års ålder, utsattes för människohandel och utnyttjades av rika mäktiga män, borde inte resultera i att jag kallas förrädare och hotas av Amerikas president, som jag kämpade för, sa hon.

Greene sa att hon var stolt över sitt konservativa röstningsrekord och tillade, i en känga åt Trump, att "lojalitet borde vara en tvåvägsgata".

Greene vann sitt distrikt i nordvästra Georgia med 64 procent av rösterna 2024.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kina tar dispyt med Japan om Taiwan till FN

Taiwan-frågan

Publicerad Igår 08:50 – av Markus Andersson
Den 31 oktober 2025 höll Japans premiärminister Sanae Takaichi, som besökte Gyeongju i Sydkorea för att delta i APEC, ett toppmöte med Xi Jinping.

Kina har tagit den nyligen uppblossade dispyten med Japan till FN. I ett brev till FN:s generalsekreterare anklagar Peking Tokyo för att hota med väpnad intervention gällande Taiwan och lovar att utöva sin rätt till självförsvar.

Kinas FN-ambassadör Fu Cong skrev i fredags till FN:s generalsekreterare António Guterres att Japans premiärminister Sanae Takaichi begått "ett allvarligt brott mot internationell rätt" när hon sade att en kinesisk attack mot Taiwan skulle kunna utlösa militärt svar från Japan, skriver Reuters.

"Om Japan vågar försöka en väpnad intervention i situationen över Taiwansundet skulle det vara en aggressionshandling", skrev Fu enligt ett uttalande från Kinas FN-mission.

Kina lovar att "beslutsamt utöva sin rätt till självförsvar" enligt FN-stadgan och internationell rätt för att försvara sin suveränitet och territoriella integritet.

Största bilaterala krisen på åratal

Peking betraktar Taiwan som en del av Folkrepubliken Kina och har inte uteslutit militära insatser för att återta kontroll över ön. Taiwans regering avvisar Pekings anspråk och menar att endast öns befolkning kan avgöra sin framtid.

Japans utrikesdepartement bekräftade att de tagit del av Fu:s brev, som är den hittills skarpaste kritiken mot Takaichi från en högre kinesisk tjänsteman. Ministeriet betonade att Japans engagemang är oförändrat och avvisade Kinas påståenden som "helt oacceptabla".

Takaichi, en konservativ nationalist som tillträdde förra månaden, övergav den tvetydighet som Japan och USA länge använt angående Taiwan när hon den 7 november sade att en hypotetisk kinesisk attack mot Taiwan kunde betraktas som "en situation som hotar Japans överlevnad" – en juridisk beteckning som tillåter en japansk premiärminister att sätta in militären.

Konflikten har spridit sig utanför diplomatin. Kina hävdar att handelssamarbetet allvarligt skadats, medan konserter med japanska musiker i Kina ställts in.

Fu krävde att Japan "upphör med provokationer och överträdelser samt återkallar sina felaktiga uttalanden", som han menade "öppet utmanar Kinas kärnintresse".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump och Putins fredsplan läckt

Kriget i Ukraina

  • Ukraina tillåts inte låta Nato-trupper placeras i landet och utländska stridsflygplan får endast stationeras i Polen.
  • För att säkerställa en fred kräver man att Ukraina minskar sin armé till 600 000 man och avstår från missiler som kan nå Moskva.
  • Ukraina kommer inte tillåtas invadera Ryssland och inte heller att tillåtas använda militär makt för att återta landområden.
Publicerad november 21, 2025 – av Redaktionen
Den enligt The Telegraph läckta fredsplanen kan tolkas som ett rejält nederlag för Ukraina samt inte minst Bryssel.

USA och Ryssland har enligt uppgifter från brittiska The Telegraph förhandlat fram en hemlig fredsplan för att avsluta kriget i Ukraina.

Planen, som består av 28 punkter, har hållits hemlig under förhandlingarna mellan amerikanska och ryska tjänstemän och innehåller enligt uppgift flera radikala förslag.

Till exempel ska Ukraina överlämna hela Donbasregionen och Krim, vilka områden ska erkännas som ryska.

I utbyte lovar USA och dess allierade att vidta beslutsamma militära åtgärder och återinföra sanktioner om Ryssland bryter vapenvilan och på nytt angriper Ukraina.

Samtidigt ska Ryssland återinföras i G7, vilket då blir G8, och nästan alla frysta tillgångar ska lämnas tillbaka – förutom 100 miljarder dollar som ska gå till Ukrainas återuppbyggnad.

Avtalet innebär att Ukraina förlorar viktiga säkerhetsgarantier om landet bryter mot avtalet.

Volodymyr Zelenskyj
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Foto: President Of Ukraine/Public Domain

Hårt tryck på Zelenskyj

Enligt ukrainska källor till Financial Times utövar Trump-administrationen kraftigt påtryckningar på Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Washington har enligt obekräftade källor informerat Zelenskyj om att förhandlingarna följer en "aggressiv tidsplan", med målet att avsluta kriget innan nyår.

Under tiden förväntas Zelenskyj hålla val inom 100 dagar efter en vapenvila, medan Vladimir Putin lovar att inte invadera ett Nato-land.

Varken Vita huset eller Kreml har delat med sig av den fullständiga punktlistan.

Kiev-vänliga regeringar i Europa menar att planen innebär alltför kraftiga eftergifter vad gäller Ukrainas territoriella integritet och en kapitulation till Kreml.

De fullständiga detaljerna i planen väntas nu leda till intensiva debatter i Europa och bland Ukrainas allierade.

Fredsplanen

  1. Ukrainas suveränitet ska bekräftas.
  2. Ett omfattande icke-angreppsavtal mellan Ryssland, Ukraina och Europa sluts. Alla oklarheter från de senaste 30 åren ska anses lösta.
  3. Ryssland förväntas inte invadera grannländer och Nato ska inte expandera ytterligare.
  4. En dialog mellan Ryssland och Nato, med USA som medlare, ska lösa säkerhetsfrågor och skapa förutsättningar för avspänning, global säkerhet och framtida samarbete.
  5. Ukraina ska få pålitliga säkerhetsgarantier.
  6. Ukrainas väpnade styrkor ska begränsas till 600 000 personer.
  7. Ukraina ska i sin konstitution avstå från Nato-medlemskap, och Nato ska i sina stadgar inkludera att Ukraina inte kan tas upp i framtiden.
  8. Nato ska inte placera trupper i Ukraina.
  9. Europeiska stridsflygplan ska stationeras i Polen.
  10. Amerikanska garantier:
    – USA får kompensation för garantin.
    – Om Ukraina invaderar Ryssland förlorar landet garantin.
    – Om Ryssland invaderar Ukraina återinförs alla globala sanktioner, erkännande av nytt territorium och andra förmåner i avtalet upphävs.
    – Om Ukraina utan anledning skjuter robotar mot Moskva eller Sankt Petersburg upphör garantin.
  11. Ukraina är berättigat till EU-medlemskap och får kortsiktig förtur på den europeiska marknaden under utvärderingen.
  12. Ett globalt återuppbyggnadspaket för Ukraina, inklusive:
    a. Skapande av en utvecklingsfond för snabbväxande industrier.
    b. USA ska samarbeta med Ukraina för att återuppbygga, utveckla och driva gasinfrastruktur.
    c. Gemensamma insatser för att återställa krigsdrabbade områden.
    d. Infrastrukturutveckling
    e. Utvinning av mineraler och naturresurser.
    f. Världsbanken utvecklar särskilda finansieringspaket.
  13. Ryssland återintegreras i den globala ekonomin:
    a. Sanktioner kan lyftas stegvis och fall för fall.
    b. USA och Ryssland kan ingå långsiktiga ekonomiska samarbeten inom energi, infrastruktur, AI, datahallar och gruvprojekt.
    c. Ryssland bjuds in att återgå till G8.
  14. Frysta ryska tillgångar:
    – 100 miljarder dollar av frysta ryska tillgångar investeras i Ukrainas återuppbyggnad under amerikansk ledning, USA får 50 % av vinsten. Europa bidrar med 100 miljarder dollar. Övriga frysta ryska medel återlämnas eller placeras i gemensam investeringsfond för USA och Ryssland.
  15. En gemensam amerikansk-rysk arbetsgrupp för säkerhetsfrågor inrättas.
  16. Ryssland ska lagfästa sin icke-angreppspolitik mot Europa och Ukraina.
  17. USA och Ryssland ska förlänga giltigheten för avtal om kärnvapenbegränsning, inklusive START I.
  18. Ukraina ska vara icke-kärnvapenstat enligt icke-spridningsavtalet.
  19. Zaporizjzja kärnkraftverk ska drivas under IAEA:s övervakning, elen delas 50/50 mellan Ryssland och Ukraina.
  20. Båda länderna ska införa utbildningsprogram i skolor och samhället för att främja förståelse och tolerans mellan kulturer samt motverka rasism och fördomar.
    a. Ukraina ska följa EU:s regler om religions- och språklig minoritetsskydd.
    b. Båda länder ska avskaffa diskriminerande åtgärder och garantera mediak och utbildningsrättigheter.
    c. All nazi-ideologi och -aktiviteter ska förbjudas.
  21. Territorier:
    a. Krim, Luhansk och Donetsk erkänns som de facto ryska, även av USA.
    b. Cherson och Zaporizjzja ska frysas längs kontaktlinjen.
    c. Ryssland avstår andra överenskomna territorier utanför de fem regionerna.
    d. Ukrainska styrkor ska dra sig tillbaka från de delar av Donetsk oblast som de för närvarande kontrollerar. Området blir en neutral, demilitariserad buffertzon som internationellt erkänns som ryskt territorium. Ryska styrkor får inte gå in i denna zon.
  22. Båda länderna förbinder sig att inte ändra framtida territoriella arrangemang med våld.
  23. Ryssland ska inte hindra Ukraina från att använda Dnepr för handel, och fri transport av spannmål över Svarta havet ska garanteras.
  24. En humanitär kommitté ska inrättas för att lösa kvarstående frågor:
    a. Alla fångar och kroppar ska återlämnas på basis av ”alla för alla”.
    b. Alla civila fångar och gisslan kommer att återlämnas, inklusive barn.
    c. Familjeåterföreningsprogram ska införas.
    d. Åtgärder för att lindra konfliktskadade.
  25. Ukraina ska hålla val inom 100 dagar.
  26. Alla parter får full amnesti och avstår framtida krav relaterade till kriget.
  27. Avtalet blir juridiskt bindande och övervakas av Peace Council, lett av Donald Trump. Sanktioner vid överträdelser.
  28. Vapenvila träder i kraft direkt när parterna dragit sig tillbaka till avtalade positioner.

 

Källa: The Telegraph via SVT

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump backar om Epstein-dokument – skriver under ny lag

Jeffrey Epstein-fallet

Publicerad november 20, 2025 – av Redaktionen

Donald Trump har skrivit under en lag som kräver att justitiedepartementet inom 30 dagar offentliggör alla Epstein-dokument. Beslutet kom efter att både representanthuset och senaten röstat igenom förslaget med överväldigande majoritet.

Det var tidigare i november som Demokraterna satte press på Trump genom att släppa vissa mejl som förekommer i Epstein-utredningen, där presidentens namn nämns. Vita huset avfärdade mejlen som ett försök till smutskastning, men det ökade trycket från kongressen – där både demokrater och även vissa republikaner ville se att dokumenten släpptes.

Det ledde till en omröstning kring en ny lag där 427 ledamöter röstade för ett offentliggörande medan sex personer avstod och bara en, republikanen Clay Higgins, röstade nej. Lagen tvingar USA:s justitiedepartement att offentliggöra Epstein-dokumenten, rapporterar brittiska statskanalen BBC.

Under onsdagen skrev Trump under den nya lagen, något han också skrev på sin sociala medie-plattform Truth Social. Där vill han få det att framstå som att hela processen var hans idé och att det var han själv som tidigare gått till talmannen Mike Johnson och majoritetsledaren John Thune för att anta lagförslaget.

Trump hade tidigare kunnat offentliggöra dokumenten, men motsatte sig det – något som ledde till stark kritik från väljare och den politiska oppositionen.

Offentliggörandet ska ske i största möjliga utsträckning inom 30 dagar, även om vissa delar kan sekretessbeläggas om det finns särskilda juridiska skäl.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.