MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 11 februari 2025

tisdag 11 februari 2025

Obduktion: George Floyd dog inte av kvävning

Raskravallerna i USA

publicerad 1 juni 2020
– av Per Nordin
George Floyd.

I delar av USA pågår omfattande raskravaller efter att afroamerikanen George Floyd dog under ett polisingripande. Obduktionen visar dock att Floyd inte dog av kvävning, utan att dödsorsaken var tidigare hälsoproblem som förvärrades av polisens ingripande. Det har också uppdagats att Floyd led av akut hjärtsvikt och en kranskärlssjukdom.

Floyd ska ha stulit varor i en butik när han blev arresterad och gjorde då motstånd mot polisen varpå polisen svarade med att trycka ner sitt knä mot mannens nacke. I en uppmärksammad video som spridits vitt och brett på nätet ser det ut som att Floyd kvävs av polisen och han säger upprepade gånger att han inte får luft.

De kombinerade effekterna av att Floyd blev fasthållen av polis, hans underliggande hälsoproblematik och potentiella rusmedel i hans system har sannolikt lett till hans död”, konstaterar åklagarmyndigheten enligt Washington Times.

Dödsfallet har katalyserat omfattande raskravaller i USA där vänsterextremister och svarta har plundrat butiker, bränt ner byggnader och bilar och även dödat människor – upplopp som fortfarande inte ebbat ut.

Poliserna som deltog vid ingripandet har samtliga fått sparken och den som höll sitt knä på Floyds nacke står åtalad för vållande till annans död, men inte ens det verkar ha någon lugnande effekt på de våldsamma gäng som drar runt och sätter hela kvarter i brand. Även poliskontor har eldats upp.

Uppgifter: New Yorks borgmästare lät BLM-kravaller hållas

Raskravallerna i USA

publicerad 24 oktober 2023
– av Jan Sundstedt
Bill de Blasio får hård kritik för sin hantering av BLM-kravallerna 2020.

Den tidigare guvernören Andrew Cuomos rådgivare, Melissa DeRosa, anklagar den dåvarande borgmästaren Bill de Blasio för att fullt medvetet ha låtit bli att skicka in tillräckligt med poliser under de våldsamma Black Lives Matter-kravallerna i New York City 2020.

Skälet ska ha varit att borgmästaren varit rädd att få negativ uppmärksamhet och publicitet på grund av sammanstötningar mellan polisen och svart makt-aktivisterna.

I sin kommande självbiografi berättar DeRosa att borgmästaren de Blasio var rädd för att sammanstötningar mellan poliser och demonstranter skulle filmas och bli virala, och att han därför aktivt lät bli att kalla in ytterligare poliser – något som istället ledde till att de inkallade poliserna förblev passiva.

Som ett resultat, med vetskap om att de var underlägsna, var officerare ovilliga att ta sig an plundrarna”, skriver hon.

Trots att över 450 butiker uppskattats ha vandaliserats eller förstörts under oroligheterna gjorde de Blasio klart att han inte ville ha stöd från varken delstatspolis eller nationalgarde. Borgmästaren ska också ha påverkats kraftigt av vänsterextrema demonstranter som högljutt krävde och skanderade att polisen skulle avskaffas eller åtminstone mista sin finansiering.

Kaoset intensifierades

Det var oklokt och dumt, men det hindrade inte vänsterextrema förtroendevalda från att ta upp mantrat. Borgmästaren tog det ett steg längre och försökte ta ledningen genom att meddela att han skulle skära ned 1 miljard dollar från NYPD:s driftbudget och ytterligare 500 miljoner dollar från dess kapitalbudget”, skriver DeRosa vidare

Nu var de Blasio fångad mellan verkligheten att behöva poliser för att säkerställa att staden inte utvecklades till ett fullständigt pandemonium och att inte vilja alienera sin politiska bas”, fortsätter hon.

BLM-anhängarna blev alltmer aggressiva och polisen desperat. DeRosa beskriver hur plundrare krossade butiksfönster och stal alla varor de kunde bära – samtidigt fanns ingen polis inom synhåll som kunde stoppa dem.

”En skamfläck”

Guvernör Cuomo som förespråkade en betydligt hårdare linje gick också ut offentligt och kallade den omfattande plundringen en ”skamfläck” och till slut insåg de Blasio att han var tvungen att agera.

Borgmästaren insåg nu både den praktiska och den politiska verkligheten: kaoset skadade honom mer än att förolämpas av den yttersta vänstern. Den natten översvämmades gatorna av poliser. Antalet arresteringar och plundringar minskade dramatiskt. Det betydde mycket mer än några skadade egon eller negativ press om ’fejden’ mellan guvernören och borgmästaren”, skriver DeRosa.

De Blasios tidigare stab förnekar alla anklagelser och hävdar att polisen fick alla resurser som de behövde.

Fälls för Floyds död – riskerar 75 år i fängelse

Raskravallerna i USA

publicerad 21 april 2021
– av Sofie Persson
Utanför rättegången jublade massorna.

Den tidigare polisen Derek Chauvin fälls för George Floyds död på tre punkter och riskerar nu upp till 75 år i fängelse. Samtidigt visar en obduktion att Floyd inte dog utav kvävning orsakad av polismannen.

Det var i maj förra året som George Floyd arresterades av polis i Minneapolis, USA. Anledningen till att han arresterades var att han misstänktes använda en falsk check i en butik. I samband med polisingripandet så avled också Floyd efter att en polis tryckte sitt knä mot Floyds nacke eller rygg för att hålla honom nere. Polisingreppet porträtterades snabbt som rasistiskt och därefter startades en lång rad med våldsamma upplopp runt om i USA, något som Nya Dagbladet tidigare rapporterat om.

Den numera före detta polisen Derek Chauvin misstänktes snabbt för att vara ansvarig för Floyds död och en rättegång startades mot honom den 8 mars 2021. Han åtalades på ”second-degree unintentional murder”, ”third-degree murder” och ”second-degree manslaughter”, vilket är olika former av dråp.

Nu står det klart att Derek Chauvin är skyldig till George Floyds död, enligt juryn. Det rapporterar NBC.

Han fälldes på alla tre punkterna, vilket innebär att juryn var enhällig i sitt beslut. Obduktionen visade dock att Floyd inte dog av kvävning från polisens knä. Försvaret yrkade därför på att det var Floyds droganvändande och hjärtfel som gjorde att han avled, vilket också obduktionen visade. Juryn menade dock att det var Chavins knä som dödade mannen, även om det inte skedde avsiktligt.

Hur mycket tid han kommer få i fängelse är inte bestämt ännu men eftersom han fälldes på alla punkterna kan han få hela 75 år i fängelse.

Utanför domstolen hurrade folket när beslutet kom. Människor jublade, dansade och vissa viftade med BLM-flaggor. President Joe Biden ringde även till Floyds familj och sa att han ”var lättad”.

Vi kommer få mycket mer gjort, sade presidenten till familjen.

Raskravaller eskalerar i Portland – polis attackeras med brandbomber och vapen

Raskravallerna i USA

Efter nya upplopp beskrivs Portland nu som en krigsskådeplats där våldsbejakande vänsterextremister och BLM-aktivister satt stora delar av staden i lågor, slagit sönder bilar och byggnader och attackerar polisen med tillhyggen, brandbomber och andra vapen.

publicerad 25 september 2020
– av Per Nordin
Våldsamma BLM-aktivister attackerar polisen med brandbomber.

Den biträdande polischefen Chris Davis beskriver protesterna som ”exceptionellt våldsamma” och på en nivå som man tidigare inte varit med om sedan raskravallerna tog fart efter skjutningen av George Floyd för fyra månader sedan.

Åklagare menar att de poliser som blev beskjutna under ett knarktillslag och sedan sköt tillbaka och dödade en kvinnlig afroamerikan, har agerat i nödvärn och därför heller inte ska åtalas. Trots detta används händelsen nu som ursäkt för grovt kriminella grupperingar att starta våldsamma upplopp, bruka våld mot myndighetspersonal och förbipasserande och att sätta delar av staden i brand.

Utegångsförbud nattetid har införts, men ändå har hundratals vänsterextremister och svarta gängmedlemmar varit ute och vandaliserat affärslokaler och bilar. Till och med ett sjukhus fick fönstren sönderslagna, skriver Reuters.

Minst 24 personer arresterades av polis för brottsliga aktiviteter under natten, jämfört med 127 föregående natt. De allra flesta rapporteras ha kommit undan, trots att BLM-aktivisterna och vänsterextremisterna vid flera tillfällen öppet gått till attack mot polisen – något som Nya Dagbladet rapporterat om även nyligen skedde i samband med att extremister från de våldsbejakande grupperingarnas skjutit två polismän i samband med upplopp i Louisville, Kentucky.

Mannen som sköt de två poliserna tidigare i veckan har arresterats och identifierats som en 26-årig afroamerikan vid namn Larynzo Johnson – som filmades när han öppnade eld mot polisen med en pistol.

Vänsterliberala medier och politiker har valt att tona ner de våldsamma raskravallerna och beskriver upploppen i diplomatiska ordalag där man ofta betonar att majoriteten av aktivisterna ska vara fredliga demonstranter och att det skulle handla om legitima reaktioner mot ett rasistiskt polisväsende som påstås förtrycka icke-vita med systematiskt och grovt övervåld.

Raskravallerna har intensifierats inte bara i Portland, utan också spritt sig till New York, Los Angeles, Atlanta, Washington, Oakland, Philadelphia, Denver, Seattle och Buffalo. President Donald Trump har deklarerat att han sänder in nationalgardet till stöd förutsatt att lokala makthavare ber om det.

Poliser skjutna under raskravaller i Louisville

Raskravallerna i USA

publicerad 24 september 2020
– av Per Nordin
Två poliser har skjutits i Louisville.

Ytterligare två poliser har skottskadats i samband med kravaller kopplade till den våldsbejakande svart makt-rörelsen BLM.

Bakgrunden till de nya raskravallerna i Louisville, Kentucky påstås vara att att en ung svart kvinna dödades av polisen när skottlossning bröt ut under en pågående husrannsakan. Kvinnans pojkvän sköt enligt uppgifter först mot polisen, som sedan besvarade elden och träffade kvinnan som avled. Polisen bedömdes ha handlat i självförsvar, även om en av dem åtalas för att ha försatt parets grannar i fara eftersom några kulor gick igenom väggen i lägenheten.

Resultatet blev som så många gånger tidigare under det senaste året att stora grupper av vänsterextremister och våldsbejakande svart makt-aktivister från BLM-rörelsen gick ut på gatorna i staden, somliga för att demonstrera, men många för att starta upplopp, anlägga mordbränder, misshandla människor och slå sönder egendom.

Det finns förhoppningar om att de skjutna poliserna kommer att överleva och deras tillstånd bedöms inte som livshotande.

– Poliserna vårdas på sjukhus. En av dem är vaken och tillståndet bedöms som stabilt. Den andra polisen opereras just nu. Där bedöms stillståndet också vara stabilt, säger polischef Robert Schroeder till lokala medier.

Kentuckys demokratiske guvernör Andy Beshear har valt att ta hjälp av nationalgardet för att skydda viktig infrastruktur och byggnader, ett beslut som hyllas av president Donald Trump.

– Jag förstår varför han kallade in nationalgardet, vilket var väldigt bra. Jag tycker det är väldigt positivt. Det kommer att ordna sig, säger Trump enligt nyhetsbyrån Reuters.

För närvarande arbetar i princip hela den lokala poliskåren med att bekämpa och minimera de våldsamma upploppen och ett tre dagar långt utegångsförbud nattetid har också införts i staden.

Förutom skjutningen av de två poliserna har hundratals våldsamma vänsterextremister och BLM-anhängare attackerat polisen med stenar, flaskor och tillhyggen. Ett 30-tal av dessa har gripits. Raskravallerna har också intensifierats i städer som New York, Boston, Washington DC och Los Angeles, enligt TT.