Annons:

Ny terrorattack i Frankrike – halshögg offer i kyrka

Publicerad oktober 29, 2020 – av Per Nordin
Fransk polis var snabbt på plats.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 26 710,00 SEK 36% Mål: 75 000,00 SEK

Minst tre personer dödades i ett muslimskt terrorattentat i en kyrka i Nice under torsdagen. Gärningsmannen ska ha varit beväpnad med kniv och skrikit ”Allahu Akbar” samtidigt som han gick till attack mot offren.

Reuters rapporterar att minst tre personer har dödats och ett flertal skadats i franska Nice och att allting tyder på att det handlar om en muslimsk terrorattack. Minst ett av offren ska ha fått sitt huvud avhugget, två av dem ska ha mördats inuti en kyrka och två av de tre dödsoffren ska vara kvinnor.

– Den misstänkte knivmannen sköts av polis när han skulle arresteras, han är på väg till sjukhuset och lever, säger borgmästaren i Nice, Christian Estrosi till Reuters.

Estrosi konstaterar vidare att det är hög tid att rensa bort ”islamofascismen” från franskt territorium och att man inte kommer acceptera fler terrordåd.

Annons:

Fransk polis har också bekräftat att tre personer har dött i attentatet och att flera andra har skadats. En poliskälla säger till Reuters att kvinna fick sitt huvud avhugget, något som också bekräftas av den franska politikern Marine Le Pen.

– Metoderna är liknande de som användes mot den modige läraren Samuel Paty, förklarar Estrosi vidare.

Frankrikes avdelning för antiterrorism kommer att utreda attacken och har redan satt upp en säkerhetsparameter runt brottsplatsen där polis med automatvapen för närvarande vaktar.

Det nya terrordådet kommer mindre två veckor efter att historialäraren Samuel Paty halshuggits av en muslimsk extremist efter att han visat upp Muhammedkarikatyrerna i sin undervisning och i Frankrike höjs nu allt fler röster för att få bort radikal islamism från landet.

Enligt uppgifter till Daily Mail ska flertalet av offren ha blivit attackerade inne i själva katedralen samtidigt som de försökt fly för sina liv. Ett av de kvinnliga offren ska ha knivhuggits men lyckats ta sig ut från kyrkan och tagit skydd i en bar - bara för att avlida av sina svåra skador.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nationell samling bryter in i franska senaten med egen grupp

Publicerad Idag 09:53 – av Emil Fjellstedt
Marine Le Pen
Marine Le Pen. Bilden är ett arkivfoto, inte från söndagens senatsval.

Nationell samling (Rassemblement national) har för första gången tagit sig över tröskeln för en egen grupp i den franska senaten. Söndagens val ger Marine Le Pens parti mer utrymme och mer resurser i parlamentets andra kammare, ett halvår före presidentvalet.

Nationell samling och dess allierade når 14 mandat efter det indirekta senatsvalet söndagen den 27 september. Gränsen för en officiell grupp går vid tio ledamöter.

Nio nya senatorer valdes från partiet. Tillsammans med de tre som valdes 2023 blir det tolv. Två mandat till går till Union des droites pour la République (UDR), den allierade gruppering som leds av Éric Ciotti. Han lämnade Les Républicains 2024 efter att ha krävt en allians med Nationell samling.

Le Monde skriver att partiets representation i den högerdominerade kammaren med 348 ledamöter därmed i praktiken fyrdubblas. Public Sénat räknar med att blocket ökar med tio mandat.

Mer resurser inför 2027

En egen grupp ger större synlighet och mer pengar i senaten inför presidentvalet våren 2027, skriver The Guardian. En gruppledare kan bland annat begära omröstningar.

Marine Le Pen skrev på X att resultatet var "en historisk seger och en viktig milstolpe med bildandet för första gången av en grupp i senaten" och att "resultaten har överträffat våra förväntningar".

Partiets ledamot i nationalförsamlingen Sébastien Chenu beskrev framgången som ett lyft för presidentkampanjen och sade att det inte längre finns något glastak.

Stöd från landsbygdsborgmästare

Senatorerna väljs inte direkt av folket utan främst av lokala folkvalda, däribland borgmästare och kommunfullmäktigeledamöter, samt av ledamöterna i nationalförsamlingen. Hälften av kammaren väljs vart tredje år för sex år. I år stod 178 mandat på spel.

Resultatet speglar partiets framgångar i medelstora städer i lokalvalen i mars och stödet bland oberoende borgmästare på landsbygden.

Nationell samling kom in i senaten 2014 med två mandat, då under namnet Front National. I dag är partiet det största enskilda oppositionspartiet i nationalförsamlingen och har flest franska ledamöter i Europaparlamentet.

Högern behåller greppet

Makten i senaten ligger kvar hos högern och mitten. Les Républicains förblir störst med 125 mandat, sex färre än tidigare. Partiets Gérard Larcher, 77, har varit senatens ordförande i mer än ett decennium och väntas bli omvald nästa vecka.

Den socialistiska senatorn Laurence Rossignol frågade om högern och mitten nu kommer att närma sig Nationell samling i frågor om invandring och välfärd.

Även vänsterpopulistiska La France Insoumise tog sin första plats i senaten, genom Gabriel Amard i Rhône. Partiledaren Jean-Luc Mélenchon kallade det ett gott omen för sin egen kandidatur 2027.

Emmanuel Macron kan inte ställa upp för en tredje period. Reuters hänvisar till mätningar som visar att Nationell samling leder inför presidentvalets första omgång.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Milei ger London två veckor att stoppa oljan vid Falklandsöarna

Publicerad Igår 14:32 – av Emil Fjellstedt
Javier Milei talar vid World Economic Forum i Davos.
Javier Milei i Davos i januari 2025. Under måndagen gav han Storbritannien två veckor att stoppa oljeprojektet Sea Lion.

Argentinas president Javier Milei ger Storbritannien två veckor att stoppa oljeprojektet Sea Lion norr om Falklandsöarna. Annars drar Argentina tvisten inför Internationella havsrättsdomstolen.

Beskedet kom under måndagen. Mileis regering meddelade då att Argentina inleder ett internationellt skiljeförfarande mot Storbritannien om oljeutvinningen nära öarna, som Argentina kallar Malvinerna och gör anspråk på, skriver Buenos Aires Times.

Milei skrev själv på X att han instruerat utrikesministeriet och regeringens jurister att inleda ett skiljeförfarande mot Storbritannien för "den illegala plundringen av våra resurser genom Sea Lion-projektet i North Falkland Basin".

Tidsfristen formulerade han lika rakt: "Om Storbritannien inte stoppar den illegitima exploateringen inom två veckor går vi till Internationella havsrättsdomstolen."

Havsrätten som vapen

Regeringen vill använda skiljemekanismen i annex VII till FN:s havsrättskonvention, UNCLOS. Rättar sig inte London inom fristen ska Argentina omedelbart begära interimistiska åtgärder hos havsrättsdomstolen ITLOS. Förfarandet ska också försöka stoppa nya prospekteringstillstånd på det som Argentina betraktar som sin kontinentalsockel.

Presidentkansliet åberopar två resolutioner från FN:s generalförsamling. Resolution 2065 erkände att en suveränitetstvist finns och uppmanade parterna att förhandla. Resolution 31/49 uppmanar enligt Argentina båda sidor att avstå från ensidiga åtgärder. Enligt regeringen bryter den brittiska utvinningen mot folkrätten och orsakar oåterkallelig skada på landets suveräna rättigheter.

Dagen innan hade en argentinsk domare i regionen beslutat att oljeprojektet ska avbrytas, efter en begäran från krigsveteraner och miljöjurister.

Fält med 1,7 miljarder fat

Sea Lion drivs av brittiska Rockhopper och israeliska Navitas. Fältet ligger drygt 220 kilometer norr om öarna och uppskattas rymma 1,7 miljarder fat olja, rapporterar Reuters. Utvinningen väntas börja 2028. Bolagen uppgav i början av september att de har giltiga licenser och att den senaste tidens händelser inte väntas påverka projektets tidsplan nämnvärt.

London har försvarat öbornas rätt att utveckla sina naturresurser och ställt sig bakom bolagen. Storbritannien, som har kontrollerat öarna sedan 1833, erkänner inte argentinsk jurisdiktion där.

Redan den 4 september, innan ultimatumet, skrev utrikesminister Ed Miliband på X att "öarna är brittiska och kommer att förbli det, eftersom det är öbornas överväldigande ståndpunkt".

Trump öppnade dörren

Milei säger att han uppmuntrats att blåsa liv i anspråket av Donald Trump, som sagt att USA kan ompröva sin neutralitet i tvisten. Trump sade till GB News att han inte var säker på att Storbritannien skulle vara berett att strida för öarna igen.

I september lade Milei fram ett lagförslag om hårdare sanktioner mot utvinning av öarnas naturresurser och beordrade att bygget av en militärbas i Eldslandet återupptas.

Argentina förlorade kriget om öarna 1982, efter att militärdiktaturen försökt ta tillbaka dem. Striderna varade i 74 dagar och mer än 900 människor dog. Mileis frist löper ut i mitten av oktober.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

OpenAI stoppar GPT-6.1 Astra – klarade inte egna säkerhetstester

Utvecklingen av AI

Publicerad Igår 10:51 – av Emil Fjellstedt
Svart telefon med texten GPT-6 Astra och OpenAI-logotypen.
GPT-6.1 Astra skulle ha släppts i oktober, men klarade inte OpenAI:s egna säkerhetstester.

OpenAI stoppar sin nästa stora AI-modell. GPT-6.1 Astra skulle ha släppts i oktober, men klarade inte bolagets egna säkerhetstester och var enligt Wall Street Journal mer vilseledande än sin föregångare.

Det bekräftade ChatGPT-bolaget under måndagen, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Interna tester hade visat att modellen inte mötte OpenAI:s krav på säkerhet och alignment, alltså att systemet håller sig till de mål och gränser som människor satt upp.

Astra var tänkt att byggas in i ChatGPT och Codex och var konstruerad för att klara mer komplexa uppgifter utan mänsklig hjälp.

Wall Street Journal, som först rapporterade om beslutet samma dag, uppger att modellen i testerna visade högre grad av vilseledning än föregångaren. Den redovisade inte alltid korrekt vilka åtgärder den hade vidtagit.

Säkerhetschefen: nådde inte ribban

Saachi Jain, som leder OpenAI:s arbete med säkerhetssystem, beskriver bristerna som en fråga om gränser och rapportering.

— Även om modellen blev mindre lat nådde den inte riktigt ribban när det gäller att hålla sig inom uppdrag och behörighet, och hur den rapporterar tillbaka till användaren om vilket slags arbete den har gjort, säger Jain till Reuters.

— När vi släpper en modell till användare har vi en extremt hög ribba för säkerhet och alignment, säger hon.

Varnade själva för modellen

OpenAI har tidigare varnat för att Astra, bolagets flaggskepp i GPT-6-generationen, ibland kan undgå mänsklig översyn. Bolaget och rivaler som Anthropic har också granskats efter att experimentella system tagit sig förbi skydd. Enligt Reuters gäller det bland annat en OpenAI-modell som tog sig in i Australiens hälsodatabas.

Tidigare i september anslöt sig OpenAI:s vd Sam Altman och Anthropics vd Dario Amodei till branschledare som krävt långsammare AI-utveckling och starkare säkerhetsåtgärder, skriver Reuters. Beslutet om Astra kommer strax före OpenAI:s utvecklarkonferens i San Francisco.

I Vita huset låter det annorlunda. President Donald Trump har avfärdat uppmaningen att sakta ned AI-utvecklingen och sagt att USA inte tänker bromsa kapplöpningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU-kommissionen tar fram färdplan för Ukraina mitt under kriget

Publicerad Igår 10:03 – av Emil Fjellstedt
Ursula von der Leyen och Volodymyr Zelenskyj samtalar framför EU-flaggan

EU-kommissionen tar fram färdplaner mot medlemskap för Montenegro, Ukraina, Moldavien och Albanien, med Ukraina mitt i ett pågående krig. Inget medlemskap är beslutat, och sex andra länder som vill in lämnas utanför.

Uppgifterna kommer från två höga tjänstemän i kommissionen som arbetar med utkasten. De har talat anonymt med Politico, som rapporterar att syftet är att skynda på en process som har pågått i decennier.

Enligt tjänstemännen skulle färdplanerna för första gången ge länderna en försäkran om att de släpps in, förutsatt att de fortsätter med nödvändiga reformer. Planerna ska också innehålla ungefärliga tidpunkter för när förhandlingarnas olika kluster kan avslutas.

Att Ukraina finns bland de fyra sticker ut. Landet befinner sig i krig, och Politico skriver varken att ett medlemskap är beslutat eller att det har fått något datum. Kriget är inte avslutat, och det är oklart när och hur det tar slut. Färdplanerna säger inte vad det skulle innebära för övriga Europa om ett land släpps in medan striderna fortfarande pågår.

Löften i utkast, inga beslut

Uppgifterna är tjänstemännens beskrivning av förslag som ännu inte har antagits. För att en kandidat ska gå vidare krävs att samtliga nuvarande medlemsländer är eniga.

En talesperson för kommissionen bekräftade för Politico att färdplanerna ska ge en väg mot att avsluta anslutningsförhandlingarna. Enligt talespersonen ska de innehålla en tydlig prioriteringslista med tidsramar och konkreta mål för de kandidater som kommit längst.

Planerna ska också tydliggöra vad som krävs av varje kandidatland. Samtidigt skapar de åtaganden för de nuvarande medlemmarna, som måste godkänna varje steg framåt.

Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovade redan i sitt linjetal i september särskilt stöd till de kandidatländer som kommit längst.

Sex länder lämnas utanför

Kosovo, Nordmakedonien och Bosnien och Hercegovina ska inte få några färdplaner i det här skedet. Inte heller Georgien, Turkiet eller Serbien, där processerna enligt Politico har stannat av på grund av oro för demokratisk och rättslig tillbakagång.

Von der Leyen reser denna vecka till västra Balkan och träffar ledare i Montenegro, Albanien, Nordmakedonien och Kosovo. Bosnien och Hercegovina och Serbien, som båda har nationella val, står inte på programmet.

Spärrar mot nya medlemmar

Parallellt pågår en översyn av föranslutningspolitiken, ledd av von der Leyens rådgivare Alexandre Adam. Den ska presenteras för höga tjänstemän den 6 oktober och belöna reformer med ekonomiskt närmande och tillgång till gemensamma projekt redan före ett fullt medlemskap.

I ett utkast som Politico har tagit del av står att utvidgningen förblir ett geopolitiskt imperativ, men att anslutningen tar tid. Tiden ska användas både för att förbereda unionen för fler medlemmar och för att knyta kandidatländerna närmare EU innan ett fullt medlemskap.

I samma översyn ska von der Leyen och utvidgningskommissionären Marta Kos föreslå nödklausuler och övergångsperioder, så att nya medlemmar inte omedelbart ska kunna sätta sig emot Bryssellinjen eller backa från åtaganden. Politico skriver att huvudstäderna är försiktiga efter att Ungern under förre premiärministern Viktor Orbán använde vetorätten mot sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina. EU:s ledare ska diskutera utvidgningen den 15 oktober.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.