Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen, ICAN, har tilldelats Nobels fredspris 2017.
Priset meddelades klockan 11.00 traditionsenligt i Norska Nobelinstitutets lokaler i Oslo av generalsekreteraren Berit Reiss-Andersen.
Internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen tilldelas fredspriset "för sitt arbete med att uppmärksamma de katastrofala humanitära konsekvenserna av användningen av kärnvapen och för dess banbrytande ansträngningar att uppnå ett fördragsbaserat förbud mot sådana vapen".
ICAN bildades 2007 och är ett konsortium av hundratals organisationer, bland annat Svenska läkare mot kärnvapen, med det gemensamma målet att få till stånd ett förbud mot kärnvapen.
Annons:
ICAN var ledande i att FN i somras fick igenom ett fördrag som i praktiken skulle förbjuda länder från att ha kärnvapen. Över 120 länder röstade för fördraget, som dock inte verkar få någon reell påverkan på stormakternas kärnvapenarsenaler.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Argentinas president Javier Milei ger Storbritannien två veckor att stoppa oljeprojektet Sea Lion norr om Falklandsöarna. Annars drar Argentina tvisten inför Internationella havsrättsdomstolen.
Beskedet kom under måndagen. Mileis regering meddelade då att Argentina inleder ett internationellt skiljeförfarande mot Storbritannien om oljeutvinningen nära öarna, som Argentina kallar Malvinerna och gör anspråk på, skriver Buenos Aires Times.
Milei skrev själv på X att han instruerat utrikesministeriet och regeringens jurister att inleda ett skiljeförfarande mot Storbritannien för "den illegala plundringen av våra resurser genom Sea Lion-projektet i North Falkland Basin".
Tidsfristen formulerade han lika rakt: "Om Storbritannien inte stoppar den illegitima exploateringen inom två veckor går vi till Internationella havsrättsdomstolen."
Annons:
Havsrätten som vapen
Regeringen vill använda skiljemekanismen i annex VII till FN:s havsrättskonvention, UNCLOS. Rättar sig inte London inom fristen ska Argentina omedelbart begära interimistiska åtgärder hos havsrättsdomstolen ITLOS. Förfarandet ska också försöka stoppa nya prospekteringstillstånd på det som Argentina betraktar som sin kontinentalsockel.
Presidentkansliet åberopar två resolutioner från FN:s generalförsamling. Resolution 2065 erkände att en suveränitetstvist finns och uppmanade parterna att förhandla. Resolution 31/49 uppmanar enligt Argentina båda sidor att avstå från ensidiga åtgärder. Enligt regeringen bryter den brittiska utvinningen mot folkrätten och orsakar oåterkallelig skada på landets suveräna rättigheter.
Dagen innan hade en argentinsk domare i regionen beslutat att oljeprojektet ska avbrytas, efter en begäran från krigsveteraner och miljöjurister.
Fält med 1,7 miljarder fat
Sea Lion drivs av brittiska Rockhopper och israeliska Navitas. Fältet ligger drygt 220 kilometer norr om öarna och uppskattas rymma 1,7 miljarder fat olja, rapporterar Reuters. Utvinningen väntas börja 2028. Bolagen uppgav i början av september att de har giltiga licenser och att den senaste tidens händelser inte väntas påverka projektets tidsplan nämnvärt.
London har försvarat öbornas rätt att utveckla sina naturresurser och ställt sig bakom bolagen. Storbritannien, som har kontrollerat öarna sedan 1833, erkänner inte argentinsk jurisdiktion där.
Redan den 4 september, innan ultimatumet, skrev utrikesminister Ed Miliband på X att "öarna är brittiska och kommer att förbli det, eftersom det är öbornas överväldigande ståndpunkt".
Trump öppnade dörren
Milei säger att han uppmuntrats att blåsa liv i anspråket av Donald Trump, som sagt att USA kan ompröva sin neutralitet i tvisten. Trump sade till GB News att han inte var säker på att Storbritannien skulle vara berett att strida för öarna igen.
I september lade Milei fram ett lagförslag om hårdare sanktioner mot utvinning av öarnas naturresurser och beordrade att bygget av en militärbas i Eldslandet återupptas.
Argentina förlorade kriget om öarna 1982, efter att militärdiktaturen försökt ta tillbaka dem. Striderna varade i 74 dagar och mer än 900 människor dog. Mileis frist löper ut i mitten av oktober.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
OpenAI stoppar sin nästa stora AI-modell. GPT-6.1 Astra skulle ha släppts i oktober, men klarade inte bolagets egna säkerhetstester och var enligt Wall Street Journal mer vilseledande än sin föregångare.
Det bekräftade ChatGPT-bolaget under måndagen, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Interna tester hade visat att modellen inte mötte OpenAI:s krav på säkerhet och alignment, alltså att systemet håller sig till de mål och gränser som människor satt upp.
Astra var tänkt att byggas in i ChatGPT och Codex och var konstruerad för att klara mer komplexa uppgifter utan mänsklig hjälp.
Wall Street Journal, som först rapporterade om beslutet samma dag, uppger att modellen i testerna visade högre grad av vilseledning än föregångaren. Den redovisade inte alltid korrekt vilka åtgärder den hade vidtagit.
Annons:
Säkerhetschefen: nådde inte ribban
Saachi Jain, som leder OpenAI:s arbete med säkerhetssystem, beskriver bristerna som en fråga om gränser och rapportering.
— Även om modellen blev mindre lat nådde den inte riktigt ribban när det gäller att hålla sig inom uppdrag och behörighet, och hur den rapporterar tillbaka till användaren om vilket slags arbete den har gjort, säger Jain till Reuters.
— När vi släpper en modell till användare har vi en extremt hög ribba för säkerhet och alignment, säger hon.
Varnade själva för modellen
OpenAI har tidigare varnat för att Astra, bolagets flaggskepp i GPT-6-generationen, ibland kan undgå mänsklig översyn. Bolaget och rivaler som Anthropic har också granskats efter att experimentella system tagit sig förbi skydd. Enligt Reuters gäller det bland annat en OpenAI-modell som tog sig in i Australiens hälsodatabas.
Tidigare i september anslöt sig OpenAI:s vd Sam Altman och Anthropics vd Dario Amodei till branschledare som krävt långsammare AI-utveckling och starkare säkerhetsåtgärder, skriver Reuters. Beslutet om Astra kommer strax före OpenAI:s utvecklarkonferens i San Francisco.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
EU-kommissionen tar fram färdplaner mot medlemskap för Montenegro, Ukraina, Moldavien och Albanien, med Ukraina mitt i ett pågående krig. Inget medlemskap är beslutat, och sex andra länder som vill in lämnas utanför.
Uppgifterna kommer från två höga tjänstemän i kommissionen som arbetar med utkasten. De har talat anonymt med Politico, som rapporterar att syftet är att skynda på en process som har pågått i decennier.
Enligt tjänstemännen skulle färdplanerna för första gången ge länderna en försäkran om att de släpps in, förutsatt att de fortsätter med nödvändiga reformer. Planerna ska också innehålla ungefärliga tidpunkter för när förhandlingarnas olika kluster kan avslutas.
Att Ukraina finns bland de fyra sticker ut. Landet befinner sig i krig, och Politico skriver varken att ett medlemskap är beslutat eller att det har fått något datum. Kriget är inte avslutat, och det är oklart när och hur det tar slut. Färdplanerna säger inte vad det skulle innebära för övriga Europa om ett land släpps in medan striderna fortfarande pågår.
Annons:
Löften i utkast, inga beslut
Uppgifterna är tjänstemännens beskrivning av förslag som ännu inte har antagits. För att en kandidat ska gå vidare krävs att samtliga nuvarande medlemsländer är eniga.
En talesperson för kommissionen bekräftade för Politico att färdplanerna ska ge en väg mot att avsluta anslutningsförhandlingarna. Enligt talespersonen ska de innehålla en tydlig prioriteringslista med tidsramar och konkreta mål för de kandidater som kommit längst.
Planerna ska också tydliggöra vad som krävs av varje kandidatland. Samtidigt skapar de åtaganden för de nuvarande medlemmarna, som måste godkänna varje steg framåt.
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovade redan i sitt linjetal i september särskilt stöd till de kandidatländer som kommit längst.
Sex länder lämnas utanför
Kosovo, Nordmakedonien och Bosnien och Hercegovina ska inte få några färdplaner i det här skedet. Inte heller Georgien, Turkiet eller Serbien, där processerna enligt Politico har stannat av på grund av oro för demokratisk och rättslig tillbakagång.
Von der Leyen reser denna vecka till västra Balkan och träffar ledare i Montenegro, Albanien, Nordmakedonien och Kosovo. Bosnien och Hercegovina och Serbien, som båda har nationella val, står inte på programmet.
Spärrar mot nya medlemmar
Parallellt pågår en översyn av föranslutningspolitiken, ledd av von der Leyens rådgivare Alexandre Adam. Den ska presenteras för höga tjänstemän den 6 oktober och belöna reformer med ekonomiskt närmande och tillgång till gemensamma projekt redan före ett fullt medlemskap.
I ett utkast som Politico har tagit del av står att utvidgningen förblir ett geopolitiskt imperativ, men att anslutningen tar tid. Tiden ska användas både för att förbereda unionen för fler medlemmar och för att knyta kandidatländerna närmare EU innan ett fullt medlemskap.
I samma översyn ska von der Leyen och utvidgningskommissionären Marta Kos föreslå nödklausuler och övergångsperioder, så att nya medlemmar inte omedelbart ska kunna sätta sig emot Bryssellinjen eller backa från åtaganden. Politico skriver att huvudstäderna är försiktiga efter att Ungern under förre premiärministern Viktor Orbán använde vetorätten mot sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina. EU:s ledare ska diskutera utvidgningen den 15 oktober.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
EU-kommissionen vill att medlemsländerna drar ned på gas och el för att hålla nere priserna. Gaslagren ligger på 68 procent, långt under målet på 90, och kommissionären kallar läget utmanande trots att han inte ser några omedelbara försörjningsrisker.
Uppmaningen finns i ett brev från Dan Jørgensen, EU-kommissionär för energi och boende, till EU:s ministrar. Brevet är daterat 25 september och har inte publicerats. Nyhetssajten Politico har tagit del av det och rapporterar om innehållet.
"I ett läge med begränsat globalt utbud och kraftiga prissvängningar kan en minskad efterfrågan vara ett effektivt verktyg för att hålla nere priserna", skriver Jørgensen.
Han uppmanar ministrarna att vidta åtgärder för att minska efterfrågan på gas och el "så länge det behövs". Läget beskriver han som "utmanande", men enligt brevet finns det "för närvarande inga omedelbara risker för försörjningstryggheten".
Annons:
Prisåtgärder ska enligt kommissionären vara "välriktade" och "tillfälliga", så att de inte driver upp efterfrågan igen.
Lagren långt under målet
Lagersiffrorna ligger ändå långt under målet. EU-rådets gasgrafik, senast granskad 23 september, uppger att gaslagren i september ligger på 68 procent. Siffran kommer från branschorganisationen Gas Infrastructure Europe. Målet i EU:s regelverk är 90 procent.
Samma rapportering jämför med 71 procent vid samma tid 2021, före energikrisen som följde på covid-19 och kriget i Ukraina, och beskriver lagren som historiskt låga eftersom kriget i Iran stör de globala gasflödena.
Rådet skriver för sin del att det inte finns någon omedelbar risk för gasförsörjningen. EU är enligt rådet bättre förberett tack vare fler leverantörer, större kapacitet att ta emot flytande naturgas och lägre gasanvändning.
Målet finns kvar, med marginaler
När rådet den 18 juli 2025 förlängde gaslagringsreglerna i två år meddelade det att 90-procentsmålet ligger fast. Målet kan dock nås när som helst mellan 1 oktober och 1 december.
Samtidigt fick länderna en flexibilitet på 10 procent, vilket i praktiken kan innebära ett mål på 80 procent. Vid ihållande ogynnsamma marknadsförhållanden kan kommissionen genom en så kallad delegerad akt öka marginalen med ytterligare upp till 5 procent.
Kommissionens egen notis från 13 mars säger att länderna då inte såg några försörjningsrisker. Oljelagren var höga och gaslagren stabila. Länderna var ense om att regelverket ger tillräcklig flexibilitet och att lagren inte ska fyllas "till varje pris".
Kommissionen lovade samtidigt att ompröva läget om Hormuzsundet förblev stängt eller om störningarna fortsatte. Ett halvår senare är beskedet till huvudstäderna att dra ned på förbrukningen.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
