Annons:

Mässlingsutbrott i Ukraina – elva döda

Uppdaterad september 24, 2021, Publicerad mars 20, 2019
– av Markus Andersson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Elva människor har dött och över 30 000 har blivit infekterade i ett stort mässlingsutbrott i Ukraina.

Runt 30 500 personer, inklusive 17 000 barn, har smittats av mässlingen i Ukraina i år rapporterar nyhetsbyrån AFP. Som en följd av sjukdomen har elva människor dött, bland andra en nioårig flicka som dog i lördags.

Antalet mässlingsutbrott mer än tredubblades i Europa under 2018 och det var flest fall i Ukraina. Totalt sett var det nästan 83 000 fall i Europa varav 54 000 i Ukraina. Det resulterade i 16 dödsfall i landet.

Mässling är en mycket smittsam virussjukdom som bland annat ger hög feber och utslag på kroppen. Normalt sett drabbas de smittade bara av milda symptom, men sjukdomen är fortfarande en av de största dödsorsakerna för barn globalt sett.

Annons:

Ukraina har allt sedan Sovjetunionens dagar haft en underutvecklad ekonomi och sjukvårdsstandarden är sämre än i övriga Europa vilket bland annat leder till att även enklare sjukdomar får svårare konsekvenser på grund av undermålig eller försenade vårdinsatser.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Slovakien: EU måste prioritera ekonomin före Ukraina

Det nya kalla kriget

Publicerad Idag 13:02
– av Redaktionen
Robert Ficos Slovakien är ett av få EU-länder som vägrat leverera vapen till Ukraina och motsatt sig ett ukrainskt Nato-medlemskap.

Slovakiens premiärminister Robert Fico anklagar EU för att dölja sina egna fundamentala problem genom att ständigt fokusera på Ukraina – och vägrar diskutera nya Rysslandssanktioner innan unionens ekonomiska kris tas på allvar.

Inför Europeiska rådets toppmöte nästa vecka går Slovakiens premiärminister Robert Fico till frontalangrepp mot EU:s prioriteringar. I ett inlägg på X förklarar han att unionens konstanta fokus på Ukraina maskerar oförmågan att hantera blockets egna allvarliga utmaningar.

Vid toppmötet förväntas EU-ledarna diskutera ökade försvarsutgifter, militärt samarbete och fortsatt stöd till Kiev. Men Fico menar att detta sker på bekostnad av mer akuta problem inom unionen.

"Inte intresserad"

På onsdagen förklarade den slovakiske ledaren att han är "mer och mer övertygad" om att EU genom att "ständigt diskutera Ukraina täcker över vår oförmåga att hantera våra mest fundamentala utmaningar och problem". Han uppger att han har tagit upp frågan med Europeiska rådets ordförande Antonio Costa.

Annons:

Fico ställer sedan ett ultimatum:

— Jag är inte intresserad av att hantera nya sanktionspaket mot Ryssland förrän jag ser, i slutsatserna från Europeiska rådets toppmöte, politiska instruktioner till EU-kommissionen om hur krisen i bilindustrin och de höga energipriserna som gör den europeiska ekonomin helt icke-konkurrenskraftig ska hanteras.

Bilindustrin och energipriser i fokus

Kritiken kommer inte från tomma intet när det gäller Slovakien. Landets ekonomi är starkt beroende av biltillverkning, en sektor som pressas hårt av EU:s gröna politik och global konkurrens. Samtidigt är Slovakien fortsatt starkt beroende av rysk gas och råolja enligt långsiktiga kontrakt, trots att Bryssel har krävt en fullständig utfasning av rysk energiimport till 2027.

Bratislava planerar att lägga fram mer konkreta förslag om bilsektorn och energipriserna vid toppmötet än vad som för närvarande finns i utkastet till slutsatser.
Fico fortsatte:

— Jag vägrar att låta sådana allvarliga frågor hanteras i Europeiska rådets slutsatser med allmänna fraser, medan detaljerade beslut och ståndpunkter ägnas åt hjälp till Ukraina och stöd till kriget.

Avvikande linje

Slovakien sticker ut bland EU-länderna i sin hållning till kriget i Ukraina. Till skillnad från de flesta medlemsstater har landet vägrat leverera vapen till Ukraina, motsatt sig ett ukrainskt Nato-medlemskap och upprepade gånger vänt sig emot EU:s sanktioner mot Ryssland.

Majoriteten av EU-länderna hävdar att västerländskt stöd till Ukraina måste fortsätta och stödjer snabb militär upprustning, med hänvisning till det påstådda hotet från Ryssland. Kreml har avvisat dessa påståenden som "nonsens" och anklagar västerländska regeringar för att använda dem som förevändning för ökade militärutgifter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Grekland godkänner 13-timmars arbetsdag trots massprotester

Publicerad Idag 12:18
– av Jan Sundstedt
Tidigare generalstrejk i Aten. Strejker och folkliga protester är vanligt förekommande i Grekland.

Greklands parlament har röstat igenom en kontroversiell arbetslag som tillåter 13-timmars arbetsdagar – detta trots riksomfattande strejker och hård kritik från fackförbund och opposition som varnar för utarmningen av arbetarnas rättigheter.

Torsdagens omröstning i det grekiska parlamentet fick stöd från det styrande centerhögerpartiet Nea Demokratia, medan centervänsterpartiet Pasok röstade emot och vänsterpartiet Syriza lade ned sina röster.

Regeringen hävdar att reformen moderniserar landets arbetslagstiftning, men oppositionen är skeptisk. En talesperson för vänsterpartiet Syriza kallade förslaget för ett "lagstiftningsmonster".

Enligt den nya lagen förblir den ordinarie arbetsveckan 40 timmar, men anställda i privat sektor får möjlighet att arbeta upp till 13 timmar per dag. Regeringen påstår att de längre arbetsdagarna är frivilliga, endast gäller privat sektor och kan tillämpas högst 37 dagar per år. Årlig övertid begränsas samtidigt till 150 timmar.

Annons:

Arbetsmarknadsminister Niki Kerameus försvarade reformen och hävdade att den anpassar grekisk lagstiftning till moderna arbetsmarknadsförhållanden.

Enligt lagen ska anställda som tar på sig extra timmar få 40 procent högre lön, och de kan inte sägas upp för att de tackar nej till övertid. Regeringen menar att detta följer EU:s arbetstidsregler, som begränsar genomsnittliga arbetsveckan till 48 timmar inklusive övertid men tillåter flexibilitet över 12 månader.

Generalstrejker – "arbetslivets medeltid"

Fackförbunden ser annorlunda på saken. Två generalstrejker har genomförts under månaden för att kräva att lagförslaget dras tillbaka, vilket förlamade kollektivtrafik och offentliga tjänster.

Den offentliga sektorns fackförbund ADEDY sade enligt nyhetsbyrån AFP att flexibla arbetstider i praktiken innebär "avskaffande av åttatimmarsdagen, förstörelse av familjeliv och socialt liv och legalisering av överexploatering".

Oppositionspartierna anklagar regeringen för att urholka arbetstagarnas rättigheter och "föra tillbaka landet till arbetslivets medeltid". De påpekar att grekiska anställda redan arbetar längre än de flesta européer samtidigt som de tjänar mindre och fortfarande "kämpar för att få det att gå ihop".

Låga löner och hög arbetslöshet

Det finns fog för kritiken. Enligt Eurostat hade Grekland 2024 den längsta arbetsveckan i EU med 39,8 timmar, följt av Bulgarien, Polen och Rumänien. Den kortaste arbetsveckan finns i Nederländerna med 32,1 timmar.

Dessutom införde Grekland 2024 en sexdagars arbetsvecka för vissa branscher i ett försök att öka den ekonomiska tillväxten. Lagstiftningen, som trädde i kraft i början av juli, tillåter anställda att arbeta upp till 48 timmar per vecka istället för 40.

Greklands nationella minimilön låg i januari 2025 på 968 euro (cirka 10 900 kronor) per månad, vilket placerar landet i det lägre skiktet bland EU-länder. Arbetslösheten var 8,1 procent i augusti jämfört med ett EU-genomsnitt på 5,9 procent, enligt siffror från Eurostat.

Grekland håller fortfarande på att återhämta sig efter den decennielånga skuldkrisen som avslutades 2018, men löner och levnadsstandard förblir bland de lägsta i EU.

Regeringen hävdar att lagen ger anställda möjlighet att arbeta längre för en arbetsgivare istället för att ha flera deltidsjobb, och att deltagandet förblir frivilligt. Men med landets ekonomiska verklighet – låga löner, hög arbetslöshet och redan långa arbetsveckor – återstår att se hur "frivilligt" det kommer att vara i praktiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kina släpper visumkrav för svenskar

Den multipolära världen

Uppdaterad Idag kl 11:52, Publicerad Idag 10:29
– av Redaktionen
Snart blir det enklare att besöka Kinesiska muren och andra kinesiska resmål.

Svenska medborgare kommer snart att kunna resa till Kina utan visum. Det meddelade utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) under ett besök i Peking.

Sverige har hittills varit ett av få europeiska länder som saknat visumfritt inträde till Kina, trots att de flesta andra nationer på kontinenten fått tillgång till de nya reglerna.

Det är mycket glädjande och inte minst har företagen efterfrågat det här länge. Vi vet inte detaljerna i detta om kraftträdande eller exakt utformning, men jag förväntar mig att vi får det här inom kort. Men som jag uppfattar det så kommer det att omfatta svenska medborgare, säger Stenergard till skattefinansierade SVT.

I juli i år utökade Kina sin visumfria policy till att omfatta totalt 74 länder, där medborgare kan besöka landet i upp till 30 dagar utan visum. Nästan hela Europa ingår i avtalet, men Sverige och Storbritannien har hittills stått utanför.

Annons:

För svenska resenärer och företag innebär förändringen en stor lättnad, då ansökan om visum tidigare varit tidskrävande och kostsam.

Svenska företag har tyvärr under lång tid drabbats av mycket regelkrångel, inte minst på EU-nivå, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Italiensk chefredaktör: ”Vi importerar fattigdom”

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Igår 18:17
– av Jan Sundstedt
En grupp migranter demonstrerar i Treviso.

Färsk statistik från den italienska myndigheten Istat visar att personer med invandrarbakgrund står för en betydande del av landets absoluta fattigdom. Samtidigt sjunker fattigdomsnivåerna bland hushåll där båda föräldrarna är italienare.

Siffrorna har på nytt satt fart på debatten om massinvandringens samhällsekonomiska konsekvenser.

Statistiken visar att mer än en tredjedel av invandrarna, 35,6 procent, lever under fattigdomsstrecket - en nivå som är fem gånger högre än bland den italienska befolkningen.

Maurizio Belpietro, chefredaktör för dagstidningen La Verità och en tongivande politisk debattör, har skrivit en uppmärksammad krönika där han argumenterar för att Italien de facto "importerar fattigdom".

Annons:

Belpietro lyfter fram att icke-EU-medborgare visserligen utgör under en tiondel av befolkningen, men ändå representerar en dryg tredjedel av alla som lever i fattigdom.

"Av de 2,2 miljoner hushåll som lever i fattigdom, det vill säga som inte har tillräckliga inkomster för att upprätthålla en minimistandard, är 1,5 miljoner italienska och 733 000 utländska", skriver han i tidningen.

Fattigdom bland blandade familjer

Bland familjer där en förälder är italienare och den andre utlandsfödd ligger fattigdomsandelen på 30,4 procent, enligt Istat. Till jämförelse har familjer där båda föräldrarna är italienska medborgare en fattigdomsandel på 6,2 procent.

Den politiska kommentatorn Francesca Totolo har kommenterat siffrorna på X och ifrågasätter föreställningen om att arbetskraftsinvandring gynnar pensionssystemet.

"Det är och kommer att vara italienare som måste betala för bistånd, subventioner, bostäder och pensioner till utlänningar utan resurser", skriver hon.

Stora skillnader mellan invandrargrupper

Debatten om invandringens ekonomiska effekter pågår även i andra europeiska länder. Argumentet att storskalig invandring skulle vara lösningen på pensionssystemens utmaningar har allt oftare kommit att ifrågasättas när forskningsdata presenteras.

Det finns dock betydande skillnader mellan olika invandrargrupper. EU-medborgare, särskilt från vissa medlemsländer, bidrar ofta positivt till ekonomin och skatteintäkterna, medan mönstret ser annorlunda ut för medborgare från länder utanför unionen.

En holländsk studie visade att migration hade kostat staten omkring 400 miljarder euro under perioden 1995-2019 och i Tyskland beräknas de årliga utgifterna för massinvandring till minst 50 miljarder euro.

Samtidigt framhåller bedömare att beräkningar av migrationens ekonomiska kostnader ofta underskattar de faktiska utgifterna, som i verkligheten tenderar att bli betydligt högre än prognoserna.

"Kostar mer än den inbringar"

Den franske forskaren och författaren Jean-Paul Gourévitch konstaterade i en radiointervju med Radio Sud 2021 att sysselsättningssiffror inte stödjer bilden av att invandring till Frankrike ger ekonomiska nettovinster.

— Jag har forskat omfattande kring detta och i dag råder enighet över hela det politiska spektret i Frankrike om att invandring kostar mer än den inbringar, förklarade Gourévitch.

Han påpekade att ekonomer med olika politisk hemvist uppskattar kostnaderna olika. Vänsterorienterade bedömare anger ett årligt underskott på sex till tio miljarder euro, medan högerorienterade pekar på siffror mellan 40 och 44 miljarder euro.

— Min egen forskning visar att underskottet ligger på 20 till 25 miljarder euro, sa han i intervjun.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.