Ett amerikanskt specialförband utförde på direkt order av president Donald Trump en "lyckad" räd mot ett al-Qaida-tillhåll i Jemen i förra veckan, där fler civila än terrorister kan ha omkommit.
Under lördagen slog amerikanska Navy Seals till mot ett al-Qaida-näste i provinsen al-Bayda i centrala Jemen. Antiterror-räden hade sedan planerats av Obamaadministrationen men utfärdades på order av president Donald Trump.
Sammanlagt 14 al-Qaida-terrorister dödades i räden, som även krävde en amerikansk soldats liv och skadade ytterligare tre soldater efter att ett tiltrotorflygplan kraschlandat. USA:s centralkommando, CENTCOM, menar att räden skedde i förebyggande syfte för att stoppa islamistiska terrorattacker i utlandet.
– Denna räd utfördes specifikt för att göra det möjligt för oss att samla in den information som vi behövde för att kunna kartlägga denna grupp (al-Qaida, red. anm) bättre, och för att förhindra framtida utländska terroristattacker, säger Pentagons talesperson Jeff Davis.
Annons:
Lokala uppgifter pekar på att många civila ska ha omkommit i räden, som president Donald Trump beskrev som lyckad. BBC News rapporterar att antalet civila som omkom i räden uppgår till 16, varav en åttaårig flicka vars far, Anwar al-Awlaki, dödades 2011 av USA under Obamas presidentskap.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Simon Andriesz pekade ut affärskontakter mellan Howard Lutnick och Jeffrey Epstein. Efter hans död kräver brittiska ledamöter en oberoende granskning av FCA:s behandling av honom.
Brittiska parlamentsledamöter kräver en oberoende granskning av finansinspektionen FCA efter visselblåsaren Simon Andriesz död. Myndigheten har i stället utsett en egen styrelseledamot att granska hur den behandlade honom.
Den tvärpolitiska parlamentsgruppen för investeringsbedrägerier och rättvisare finansiella tjänster kräver att FCA betalar en utomstående part för granskningen. Gruppen anser att myndigheten annars får "rätta sina egna prov", skriver The Guardian.
Andriesz hade avslöjat affärskontakter mellan USA:s handelsminister Howard Lutnick och Jeffrey Epstein. Familjen beskriver hans dödsfall den 23 september som ett självmord och uppger att ingenting tyder på brott.
FCA har gett Lea Paterson, tidigare direktör vid Bank of England och nytillträdd ledamot i myndighetens styrelse, uppdraget att granska kontakterna med Andriesz och hanteringen av hans visselblåsaruppgifter, rapporterar BBC. Granskningen gäller alltså myndighetens agerande, inte dödsorsaken.
Annons:
Parlamentsgruppens ordförande, Labourledamoten John McDonnell, kräver att arbetet utförs av en verkligt oberoende organisation utan intressekonflikter.
— Om FCA inte svarar positivt kommer parlamentsgruppen att överväga alla alternativ, däribland att själv begära in vittnesmål från visselblåsare som haft kontakt med myndigheten, säger John McDonnell.
FCA gav fel besked om skydd
Andriesz tog 2016 upp misstänkta redovisningsoegentligheter internt på finansmäklaren BGC. Året därpå fick han sparken. Några av hans anklagelser ledde senare till att USA:s tillsynsmyndighet för derivathandel ålade BGC en sanktionsavgift på tre miljoner dollar för flera överträdelser av regler om tillsyn, rapportering och dokumentation.
FCA gav honom det felaktiga beskedet att han inte skulle omfattas av visselblåsarskydd eftersom hans identitet hade blivit känd. Myndigheten bad senare om ursäkt och meddelade att visselblåsarteamet skulle få ytterligare vägledning och utbildning.
BGC har bestridit Andriesz anklagelser och förnekat att bolaget utsatt honom för repressalier. Efter dödsfallet framförde bolaget sina kondoleanser och meddelade att det inte tänkte ta upp tvisten på nytt.
Mejlen om Lutnick och Epstein
I de offentliggjorda Epsteinakterna hittade Andriesz en mejlväxling från 2018 om det digitala annonsbolaget Adfin. Både Epstein och Lutnicks bolag Cantor Fitzgerald hade investerat i företaget, skriver BBC.
Epstein frågade Lutnick vad han trodde om Adfins framtidsutsikter. Lutnick svarade att bolaget äntligen hade börjat få intäkter och behövde bli ekonomiskt självbärande inom tolv månader.
Andriesz lämnade fynden till politiker i representanthusets tillsynsutskott inför Lutnicks framträdande där i maj. Lutnick uppgav inför utskottet att han, såvitt han visste, först i år hade fått reda på att Epstein varit investerare i Adfin. USA:s handelsdepartement avfärdade anklagelserna som partipolitiskt motiverade och uppgav att det inte fanns belägg för oegentligheter.
Handlingarna beskriver också ett planerat upplägg från 2013 där en miljon pund skulle lånas till ett bolag kontrollerat av dåvarande prins Andrew. Bolaget skulle i gengäld göra affärer uteslutande med Cantor Fitzgerald. Rådgivare diskuterade upplägget i fyra månader, men det blev aldrig av.
Visselblåsningens personliga pris
I en intervju med Ben Swann berättar journalisten John Robertson att han stod Andriesz mycket nära och talade med honom dagen före hans död. Enligt Robertson belastade åren av rättsprocesser och kampen mot BGC Andriesz psykiska hälsa och familjeliv.
Robertson beskriver en kontrast mellan Andriesz framgångar som visselblåsare i USA och brittiska tillsynsmyndigheter som enligt honom inte ville lyssna.
Även andra personer som vittnat om Epsteins övergrepp har avlidit. Virginia Giuffre, en av hans mest framträdande anklagare, dog i april 2025. Familjen beskrev dödsfallet som ett självmord, och polisen uppgav att den inte misstänkte brott, rapporterar Reuters.
Carolyn Andriano, som vittnade mot Ghislaine Maxwell 2021, hittades död i Florida i maj 2023. Enligt polisens bedömning dog hon av en oavsiktlig överdos, skriver USA Today.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Seimas i Vilnius. Litauens parlament har stött en grundlagsändring som skulle slopa förbudet mot att placera massförstörelsevapen på landets territorium vid en första omröstning. Slutomröstning återstår. Arkivbild från 2023.
VILNIUS (Xinhua) -- Litauens parlament har ställt sig bakom en grundlagsändring som skulle slopa förbudet mot att placera massförstörelsevapen på litauiskt territorium. Det skulle kunna öppna för att allierades kärnvapen stationeras i det baltiska landet, rapporterade lokala medier på tisdagen.
Förslaget godkändes vid den första behandlingen i parlamentet på tisdagen. Totalt röstade 106 ledamöter för och 18 emot, medan sex avstod.
En slutlig omröstning kan hållas tidigast tre månader senare. Då krävs stöd från minst 94 av de 141 ledamöterna i parlamentet, som kallas Seimas.
Parlamentets talman Juozas Olekas uppgav att den slutliga omröstningen väntas äga rum den 12 januari.
Annons:
Litauens grundlag förbjuder massförstörelsevapen och utländska militärbaser på landets territorium. Den föreslagna ändringen stryker hänvisningen till massförstörelsevapen, men låter förbudet mot utländska militärbaser stå kvar.
— Vi kan inte delta fullt ut i Natos planer för kärnvapenavskräckning med den nuvarande begränsningen, sade den konservative oppositionsledaren Laurynas Kasciunas.
Litauiska parlamentsledamöter som motsätter sig grundlagsändringen ansåg att ett beslut av sådan betydelse bör underställas väljarna i en folkomröstning.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Ryssland genomförde natten till onsdagen den 7 oktober en kombinerad robot- och drönarattack mot Ukraina. Kraftverk och lager träffades enligt rapporter, medan Ryssland uppger att robotproduktion, hamnar och militär logistik var mål.
AMK Mapping uppger att Trypilljas värmekraftverk, Krementjuks vattenkraftverk och lageranläggningar träffades. Kontot rapporterade under den pågående attacken om minst 20 robotar mot Kiev, Kiev-regionen, Dnipro och Krementjuk samt stora bränder efter träffarna. Kraftverksträffarna och skadeomfattningen är inte oberoende bekräftade.
Infrastruktur i Kiev och tolv regioner utsattes för angrepp, enligt president Volodymyr Zelenskyj. Regionala myndigheter uppger enligt Reuters att en industrianläggning i Dnipro och transportinfrastruktur i Zaporizjzja skadades.
Large-scale, combined Russian missile and drone attack on Ukraine.
Rysslands försvarsministerium uppger att attacken riktades mot militärindustriella anläggningar i Kiev och sex regioner. Bland målen fanns enligt ministeriet platser där försvarsbolaget Fire Point tillverkar och lagrar Flamingo-kryssningsrobotar samt medel- och långdistansdrönare.
Annons:
DD Geopolitics återger de ryska uppgifterna om militärindustri, hamn- och varvsinfrastruktur samt militär logistik. Ministeriet uppger enligt Reuters att hamn- och varvsmålen låg i Odessa-regionen, där även fartyg som enligt ministeriet användes för Ukrainas väpnade styrkor angreps.
AMK rapporterade också om 5–8 Kalibr-robotar avfyrade från en Buyan-M-korvett i Kaspiska havet. Enligt kontot var 6–10 Tu-95MS och tre Tu-160M på väg mot avfyrningslinjer; uppgiften bekräftar inte senare avfyrningar. De minst 20 robotarna var ingen slutlig totalsiffra för natten.
Ukrainas flygvapen uppger enligt Reuters att Ryssland använde 130 drönare, 48 kryssningsrobotar samt ballistiska robotar och att luftvärnet bekämpade 161 mål. Zelenskyj uppger separat totalt 70 robotar.
Bostadshus skadades
Minst elva människor dödades enligt Zelenskyjs preliminära uppgifter: fem i Pryluky och två vardera i Kiev, Oleksandrija och Krementjuk. Han skriver att 26 skadades i Pryluky, däribland fem barn, och åtta i Krementjuk.
I Pryluky träffades ett femvåningshus. Regionchefen Vjatjeslav Tjaus uppger att dödssiffran kan stiga och att tre människor, bland dem ett barn, räddats ur rasmassorna.
Krementjuks borgmästare Vitalij Maletskyj beskriver skadorna på bostadsområden som några av de värsta sedan "den fullskaliga invasionen" inleddes, rapporterar The New Voice of Ukraine. Även ett industriföretag i distriktet skadades.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Huthierna uppger att de angripit Riyadhs internationella flygplats och flera andra mål i Saudiarabien. Samtidigt öppnar landets försvarspakt med Turkiet och Pakistan för möjliga militära förstärkningar.
Huthiernas militära talesperson Yahya Saree uppgav under måndagskvällen att angreppen riktats mot King Khalid-flygplatsen i Riyadh och Aramcos raffinaderi i Rabigh, med drönare samt ballistiska robotar och kryssningsrobotar. Han uppgav även träffar mot militära mål och mindre flygplatser i södra Saudiarabien, skriver The Times of Israel.
Kraftiga explosioner hördes i Riyadh under måndagskvällen, skriver The New Arab.
Det saudiska utrikesministeriet publicerade sitt "starkaste fördömande" av huthiernas angrepp mot civila och ekonomiska anläggningar. Ministeriet räknar upp Riyadh och flera andra städer samt saudiska fartyg i Röda havet och Bab al-Mandeb.
Annons:
MintPress rapporterar återtagna områden
Jemen har återtagit alla områden som saudiska "proxystyrkor" tillfälligt erövrade tidigare under dagen, skriver MintPress News i sin rapportering från sent på måndagen. Enligt mediet ligger Bab al-Mandeb kvar under den Ansar Allah-ledda Sanaaregeringens kontroll.
MintPress uppger också att styrkorna, som mediet betecknar som saudiska proxystyrkor, inte kunnat hålla något territorium trots omkring 100 stridsflygplan och tusentals soldater i ett överraskningsanfall.
Tidigare samma dag rapporterade MintPress att styrkor i Dhubab sade sig behålla kontrollen i området, samtidigt som strider pågick. Enligt mediet medgav även saudiskstödda PLC-källor att Bab al-Mandeb inte hade tagits. PLC är förkortningen för Jemens presidentiella ledningsråd.
Redan i ett tidigare inlägg skrev MintPress att jemenska styrkor återtagit Bab al-Mandeb och att sammandrabbningar fortsatte.
Framryckningar räcker inte
Kriget bör inte mätas enbart i terrängvinster, skriver den oberoende försvarsanalytikern Patricia Marins. Hon beskriver en långdragen kraftmätning i krigsdimma, där arsenaler, logistik, ekonomi och förmågan att väga upp motståndarens fördelar väger tyngre än tillfälliga framryckningar.
Huthiernas snabbhet är enligt henne en allvarlig utmaning för de styrkor som stöds av Saudiarabien och Förenade arabemiraten: utspridda konvojer av hundratals fyrhjulsdrivna fordon i hög fart, med stöd av drönare och robotar.
Drönarsvärmarna används enligt henne inte som i Ukraina, utan mer som i Etiopien. Logistikcentraler är samtidigt mål för saudiskt flyg.
Detta blir inte inbördeskriget från tidigare år, skriver hon. Det blir långt, och de ekonomiska skadorna blir mycket stora.
The war being fought in Yemen should not be measured by advances alone.
This is a war of constant strategic contestation under a heavy fog of war. It has to be read through arsenals, logistical, financial resilience, and the innovation capable of offsetting advantages on both…
Den internationellt erkända regeringens militär hävdade att National Shield, Giants Brigades och Tihama Resistance tagit Mokka med saudiskt flygstöd, skriver BBC. Fyra regeringskällor uppgav däremot till Reuters att styrkorna bara nått stadens utkanter sent på måndagen. Militärkällor hos AFP bekräftade inte att staden tagits, men hävdade kontroll över Dhubabs militärflygfält och en avskuren väg mot Bab al-Mandeb.
Huthierna förnekade att Mokka fallit. Huthistyrda medier tillbakavisade också uppgifterna om framryckningar i Dhubab.
— Vi går just nu omkring på gatorna i Mokka och tillbakavisar alla uppgifter i medierna om att staden skulle vara intagen, sade huthiernas viceguvernör i Taiz, Fuad Sinan, i en video under måndagskvällen.
Al-Jazira rapporterar om intensiva strider söder om Bab al-Mandeb och nära Taiz. Anonyma tjänstemän uppgav till The Guardian att regeringsallierade styrkor tagit Dhubab, Bab och Hadeid. Vittnen sade att de sett regeringens stridsvagnar och styrkor köra in i orterna.
Koalitionen uppger att omkring 100 stridsflygplan deltar och att 324 högvärdiga mål förstörts. Offensiven, Yemen Dawn, utlystes på söndagen av PLC:s ordförande Rashad al-Alimi med målet att återta allt huthikontrollerat territorium.
Försvarspakt öppnar för förstärkningar
Saudiarabien, Pakistan och Turkiet enades vid måndagens krismöte i Riyadh om snabb utplacering av överenskomna militära styrkor och förmågor inom sin försvarspakt, rapporterar The Guardian.
Överenskommelsen kan innebära militära förstärkningar, men uttalandet anger inte vilken roll styrkorna ska ha. Beskedet innebär inte att de redan har anlänt eller att de ska sättas in på en bestämd front.
USA:s utrikesminister Marco Rubio sade enligt The Guardian att ett motanfall från den saudiskstödda regeringen var väntat. På frågan om samordning med USA hänvisade han till ländernas försvarsavtal utan att lämna detaljer.
— Saudierna har angripits och har rätt att försvara sig, sade Rubio.
Civila dödas och drivs på flykt
Kriget började sedan huthierna tog Sanaa 2014, följt av den saudiskledda interventionen 2015. Den informella vapenvilan började rämna i juli när huthierna utropade sjöblockaden mot saudisk sjöfart. I september tog de Mokka, Dhubab och ön Perim vid sundet.
En saudisk energikälla uppgav till AFP att ett anfall på söndagen åter stoppade pumpningen i öst–västledningen till Röda havet.
Huthistyrda al-Masirah uppger att saudiska flyganfall på måndagen dödade en skolflicka och en kvinna i Sanhan och Saawan i Sanaa. FN:s generalsekreterare António Guterres fördömde huthiernas gränsöverskridande angrepp och uttryckte djup oro över upptrappningen.
Regeringens hälsoministerium uppger att minst 959 människor dödats och 5 000 skadats sedan den 6 augusti. Enligt FN har ytterligare 197 000 drivits på flykt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
