MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 8 september 2025

måndag 8 september 2025

 

Kapitolium-protesterna: Trump benådar 1500

Donald Trumps USA

publicerad 22 januari 2025
– av Jan Sundstedt
Trump har beskrivit de dömda som "gisslantagna" och tidigare lovat att släppa dem fria.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Som utlovat har Donald Trump utfärdat en omfattande benådning för mer än 1 500 personer som på olika sätt var inblandade i den så kallade stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021.

Benådningen, som undertecknades kort efter Trumps presidentinstallation, omfattar nästan alla som har åtalats eller dömts i samband med dessa händelser och inkluderar personer som tidigare dömts för olika grader av brott – från mindre förseelser till allvarliga våldsbrott.

Bland de benådade finns Stewart Rhodes, grundare av gruppen Oath Keepers, som tidigare dömts till 18 års fängelse, Enrique Tarrio, tidigare ledare för Proud Boys, som avtjänade ett 22-årigt fängelsestraff, och Jacob Chansley, känd som ”QAnon Shaman”. Benådningen gäller både de som redan avtjänar straff och de vars rättegångar ännu inte avslutats.

Anhöriga och supportrar till de benådade har samlats utanför fängelser för att fira beslutet och menar att det handlar om politiska fångar som illegitimt fängslades av Biden-administrationen som nu åter har släppts fria.

Man menar att rättsprocesserna präglats av en extrem rättsosäkerhet där många som deltog i protesterna dömts till fleråriga fängelsestraff på mycket godtyckliga grunder, trots att de varken tycks ha agerat hotfullt eller brukat våld. Istället anser många inom MAGA-sfären att de flesta domar varit rent politiska och att syftet främst varit att avskräcka från liknande protestyttringar mot makthavarna i framtiden.

”Avgörande ögonblick”

– Vi är djupt tacksamma för president Trump för hans agerande idag, sade James Lee Bright, en advokat som företrädde Oath Keepers grundare Stewart Rhodes,

– Detta är ett avgörande ögonblick i vår klients liv, och det symboliserar en vändpunkt för vår nation. Vi är optimistiska inför framtiden, när vi nu vänder blad i det här kapitlet och omfamnar nya möjligheter, kommenterade Proud Boys-ledaren Enrique Tarrios advokat Nayib Hassan.

Vänsterliberala politiker och massmedia rasar dock mot beslutet och hävdar att många av de som nu benådas är att betrakta som farliga ”extremister” – kritik som Trump själv dock inte tycks lägga någon större vikt vid.

Han har beskrivit de dömda som ”gisslantagna” som fått sina liv förstörda.

– De här människorna har suttit i fängelse i åratal, och den amerikanska allmänheten är trött på detta.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rand Paul fördömer Trumps dödliga båtattack: ”Var tar det slut?”

Donald Trumps USA

publicerad Idag 10:24
– av Markus Andersson
Rand Paul är en av få amerikanska makthavare som konsekvent förespråkat en icke-interventionistisk utrikespolitik.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den libertarianske senatorn Rand Paul tar starkt avstånd från Trump-administrationens bombning av en utländsk misstänkt drogbåt och argumenterar för att även narkotikasmugglare har rätt att få sin sak prövad i domstol.

Kentucky-senatorn Paul riktade på torsdagen skarp kritik mot Trump-administrationens beslut att spränga en båt nära Venezuela som misstänktes transportera droger – utan att några bevis presenterats.

— Det är svårt att känna någon sympati för knarklangare som försöker importera droger till vårt land. Men samtidigt kan man ställa sig frågan: var tar det slut? Är vi världens poliser?, sa Paul i tv-kanalen Newsmax.

Paul påpekade att amerikanska myndigheter aldrig skulle agera på samma sätt om båten befann sig i amerikanska farvatten.

— Vi antar alla att dessa människor var dåliga människor och knarklangare, men om de greps utanför Miamis kust skulle vi stoppa båten. Om de inte skjuter på oss, skjuter vi inte på dem, konstaterar senatorn.

Han betonade att rättssäkerhet är fundamental även i dessa fall:

— Anledningen till att vi har rättegångar och inte automatiskt antar skuld är – tänk om vi gör ett misstag och de råkar vara människor som flyr från den venezuelanska diktatorn?

I USA har även de ”värsta människorna” som anklagas för fruktansvärda brott rätt till en rättegång, påpekade Paul vidare.

Trump: ”Låt detta bli en varning”

President Donald Trump hävdar att attacken dödade 11 medlemmar av Tren de Aragua, ett venezuelanskt gäng som USA klassat som ”narkoterrorister”.

”Låt detta tjäna som en varning till alla som ens tänker på att föra in droger i Amerikas förenta stater. AKTA ER!”, skrev presidenten på sin egen plattform Truth Social.

Utrikesminister Marco Rubio meddelade på tisdagen att USA ”genomförde en dödlig attack i södra Karibien mot ett narkotikafartyg som hade avgått från Venezuela och manövrerades av en utpekad narkoterroristorganisation.”

Försvarsminister Pete Hegseth och andra höga tjänstemän har flaggat för att fler attacker är att vänta. De utesluter inte heller möjligheten att arbeta för ett regimskifte i Venezuela – vilket av många misstänks vara det egentliga syftet med utplaceringen av amerikanska krigsfartyg i området.

USA har nyligen förstärkt sin militära närvaro genom att skicka tre krigsfartyg till Venezuelas kust, där det officiella syftet är att bekämpa drogkarteller i regionen.

”Omoraliskt hot”

Venezuelas president Nicolas Maduro har förnekat alla anklagelser om inblandning i narkotikahandel. Han uppger att han tänker försvara sitt land om USA attackerar och kallade de amerikanska krigsfartygens närvaro för ett ”extravagant, omotiverat, omoraliskt och absolut kriminellt och blodigt hot”.

Som svar har Maduro flyttat venezuelanska styrkor till landets kustlinje för att förbereda försvaret mot en eventuell amerikansk attack.

Andra venezuelanska tjänstemän har ifrågasatt själva attacken. De hävdar att videon Trump släppte, som påstås visa bombningen, kan vara falsk och AI-genererad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA drar tillbaka militärstöd till Europas östgräns

Det nya kalla kriget

publicerad 5 september 2025
– av Markus Andersson
En grupp estniska soldater under en USA-ledd övning.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


USA fasar ut sina militära säkerhetsstödprogram för europeiska länder vid gränsen till Ryssland. Beslutet är en del av president Donald Trumps uttalade strategi att få Europa att ta större ansvar för sitt eget försvar.

Pentagonrepresentanter meddelade förra veckan europeiska diplomater att amerikanerna inte längre kommer att finansiera program som tränar och utrustar soldater i flera östeuropeiska länder.

Det aktuella programmet, som går under beteckningen ”section 333”, har en global budget på över en miljard dollar och nedskärningarna väntas innebära att militärt stöd för hundratals miljoner till länderna vid Rysslands gräns försvinner.

Mellan 2018 och 2022 gick 1,6 miljarder dollar av programmet till Europa. Huvudmottagare har varit de baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen. Redan godkända medel finns kvar till september 2026, men Trump-administrationen har inte begärt nya anslag.

”Europa måste ta mer ansvar”

En tjänsteman vid Vita huset säger till Financial Times att beslutet ligger i linje med Trumps ambitioner att ”omvärdera och omfördela” bistånd till utlandet.

— Denna åtgärd har samordnats med europeiska länder i enlighet med den exekutiva ordern och presidentens långvariga betoning på att säkerställa att Europa tar mer ansvar för sitt eget försvar.

Under press från Trumps administration enades Europas Natoländer i juni också om att sikta på att öka sina försvarsutgifter motsvarande 5 procent av BNP.

Flera europeiska regeringar blev överraskade av beskedet och försöker nu få mer information från Washington, enligt diplomater med insyn i diskussionerna.

— Om de är skoningslösa kommer det att få stora konsekvenser, säger en diplomat, som tillägger att militärpakten definitivt kommer att påverkas eftersom delar av finansieringen kanaliseras genom alliansen.

— Det orsakar mycket oro och osäkerhet, uppger en annan diplomat.

Ökad närvaro i Polen?

Senator Jeanne Shaheen, ledande demokrat i senatens utrikesutskott, är mycket upprörd över beskedet och beskriver nedskärningarna som ett ”missriktat drag som sänder exakt fel signal när vi försöker tvinga Putin till förhandlingsbordet och avskräcka rysk aggression”.

Även framtiden för Baltic Security Initiative, skapat 2020 för att stärka Natoländerna i Baltikum, är osäker. Vita huset har inte begärt fortsatt finansiering för programmet i nästa års budget.

— Förlusten av amerikanskt säkerhetsstöd skulle vara mycket tuff för de baltiska staterna. Hela idén här är att göra dem kapabla att försvara sig själva, hävdar pensionerade amiralen Mark Montgomery vid tankesmedjan Foundation for the Defense of Democracies.

Samtidigt som administrationen ser över USA:s truppstationeringar världen över, försäkrade Trump på onsdagen Polens president Karol Nawrocki att amerikanska trupper kommer stanna kvar i Polen även fortsättningsvis.

— Jag är mycket nöjd med arrangemanget. Vi placerar ut ännu fler om de vill det, sa Trump om de cirka 10 000 amerikanska soldater som är stationerade i Polen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danska medier: Amerikanska agenter infiltrerar Grönland

Donald Trumps USA

publicerad 27 augusti 2025
– av Markus Andersson
Donald Trump har vid upprepade tillfällen slagit fast att Grönland ska bli amerikanskt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Minst tre amerikaner med band till president Donald Trump genomför påverkansoperationer på Grönland i syfte att undergräva relationen mellan Danmark och Grönland.

Männen kartlägger Trump-vänliga grönländare och samlar information som kan användas för att skada Danmarks anseende, uppger källor till danska medier.

Aktörer med direkta kopplingar till Vita huset bedriver systematiska försök att infiltrera det grönländska samhället. Målet är att skapa en pro-amerikansk frigörelserörelse och försvaga banden till Danmark, avslöjar flera anonyma källor med insyn i ärendet för danska skattefinansierade DR.

En av männen, som ofta synts offentligt tillsammans med president Trump och nyligen fått en roll med inflytande över USA:s säkerhetspolitik, landade tidigare i år i det snötäckta Nuuk med ett tydligt uppdrag. Han upprättade listor över både Trump-sympatisörer och motståndare bland grönländska medborgare, rapporteras det.

Samtidigt uppges han ha samlat in material om kontroversiella danska ärenden – som tvångsomhändertaganden av grönländska barn och den så kallade spiralaffären där danska läkare utan samtycke satte in preventivmedel i grönländska kvinnor.

— Det vi ser är användningen av mjuk makt, påverkan och försök att skapa intern splittring, säger en uppgiftslämnare till kanalen.

Dansk säkerhetstjänst bekräftar påverkanskampanjer

Både danska myndigheter och landets regering övervakar nu noggrant amerikanernas rörelser på jätteön. Två av männen, båda med bakgrund i Trump-administrationen, har de senaste åren regelbundet rest mellan USA och Grönland för att bygga upp nätverk bland politiker och affärsmän.

— Vi är alla oroliga för det här. Självklart är vi det, bekräftar en regeringskälla.

Danska säkerhetstjänsten PET bekräftar också att Grönland utsätts för påverkanskampanjer och att man är i ”löpande och tät dialog med de grönländska myndigheterna om utvecklingen i hotbilden”.

Enligt PET:s bedömning syftar kampanjerna till att ”skapa splittring i förhållandet mellan Grönland och Danmark” genom att exploatera verkliga eller fabricerade konflikter.

Amerikansk strategi i tre faser

Källor inom regeringen beskriver Trump-administrationens Grönlandsstrategi som uppdelad i tre distinkta faser sedan presidenten i december 2024 förklarade att amerikanskt ”ägande och kontroll över Grönland är en absolut nödvändighet”.

Först kom charmoffensiven, symboliserad av Donald Trump Jr:s uppmärksammade Nuuk-besök i januari. Därefter följde pressen mot Danmark, när vicepresident J.D. Vance i mars besökte den amerikanska Pituffik-basen och anklagade Danmark för att svika grönländarna. Nu befinner sig strategin enligt källorna i sin tredje fas: infiltration av det grönländska samhället.

En källa varnar för att sommarens lugnare aktivitet kan vara vilseledande:

— Kanske är det vi just nu upplever lugnet före stormen. Och kanske är de färre aktiviteterna på Grönland ett uttryck för att professionella institutioner har börjat operera, vilket de kommer vara bättre på att dölja, spekulerar han.

Oron förstärktes efter Wall Street Journals rapportering i maj om att amerikanska underrättelsetjänster fått order om att intensifiera spionaget på Grönland, med fokus på självständighetsrörelsen och kartläggning av Trump-sympatisörer.

Känsligt för Danmark

De amerikanska aktiviteterna placerar också danska makthavare i en delikat position. Medan man vill uppmärksamma grönländarna på påverkansförsöken och förhindra dessa, är man samtidigt av politiska skäl måna om att inte uppfattas som inblandande i Grönlands interna angelägenheter.

— Grönländarna får gärna arbeta för självständighet, och USA får gärna investera och arbeta för starkare band till Grönland, förklarar en källa, men betonar samtidigt att det finns gränser som inte får överskridas

— Det är ingen som får spionera – inte heller amerikanerna.

Vita huset har inte velat kommentera anklagelserna från danska medier, och USA:s ambassad i Köpenhamn hänvisar till att ”den amerikanska regeringen kontrollerar eller styr inte privata medborgares handlingar” samt att man ”respekterar det grönländska folkets rätt att själva bestämma sin egen framtid”.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trump hotar med nya tullar som hämnd för ”diskriminerande” techskatter

Donald Trumps USA

publicerad 26 augusti 2025
– av Isac Boman
President Trump försvarar Meta, Google och Amazon mot utländska skatter och hotar med amerikanska motåtgärder.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Donald Trump varnar för nya tullar och exportkontroller mot länder som enligt honom ”diskriminerar” amerikanska teknikjättar. Utspelet kan komma att trappa upp handelskonflikter med både Storbritannien och EU.

I ett inlägg på sin plattform Truth Social på måndagskvällen gick presidenten till hårt angrepp mot ”digitala skatter, lagstiftning, regler eller föreskrifter” och hävdade att han som president tänker försvara amerikanska företag mot vad han beskrev som illasinnade attacker.

”Som USA:s president kommer jag att stå upp mot länder som attackerar våra otroliga amerikanska teknikföretag. Digitala skatter, digital tjänstelagstiftning och digitala marknadsregler är alla utformade för att skada, eller diskriminera amerikansk teknik”, skrev Trump.

”De ger dessutom, på ett skandalöst sätt, ett fullständigt frikort till Kinas största teknikföretag. Detta måste få ett slut, och slut NU!”, fortsatte han.

Sin vana trogen, använder Trump sin egen sociala medieplattform för att berätta för världen om sina planer. Foto: faksimil/Donald Trump/Truth Social

Utspelet riskerar enligt bedömare att försämra handelsrelationerna mellan USA, Storbritannien och EU ytterligare.

”Flagrant angrepp”

Washington har länge kritiserat Storbritanniens skatt på digitala tjänster, som trots amerikansk kritik behölls efter ett avtal med Trumps tidigare administration. USA har även riktat hård kritik mot EU:s Digital Services Act, som ställer högre krav på stora techbolag att kontrollera innehåll på sina plattformar.

Flera EU-länder, däribland Frankrike, Italien och Spanien, har sedan tidigare egna skatter av liknande slag, rapporterar Financial Times.

I juni valde Kanada att skrota sin skatt på digitala tjänster för att bana väg för handelsförhandlingar med USA. Trump hade tidigare beskrivit skatten som ett ”direkt och flagrant” angrepp. Britterna övervägde också förändringar i sin skatt, men lyckades till sist nå ett handelsavtal utan att göra ändringar.

I Storbritanniens fall ligger skatten på 2 procent och gäller företag som Alphabet, Meta och Amazon. Den träffar bolag med globala intäkter över 500 miljoner pund och tas ut på de delar av omsättningen som överstiger 25 miljoner pund i landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.