MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 14 februari 2025

fredag 14 februari 2025

Gasbrist hotar i Tyskland inför vintern

Energikrisen

publicerad 14 augusti 2023
– av Jan Sundstedt
Akut gasbrist väntar i Tyskland rapporterar Bloomberg (arkivbild).

Tyskland kommer även fortsättningsvis att riskera kritisk gasbrist om man inte snarast bygger ut landets infrastruktur för att mildra effekterna av kallt väder. Enligt en färsk rapport från finansiella nyhetsbyrån Bloomberg riskerar gasbristen att hålla i sig minst fram till början av 2027.

Fler terminaler för flytande naturgas med större lagringskapacitet och ytterligare pipelineanslutningar är några av åtgärderna som behövs för att säkerställa Tysklands energiförsörjning, uppgav landets huvudsakliga gaslageroperatör INES i torsdags.

För närvarande ”utvecklas lagren positivt” och är fyllda till nästan 90 procent men en sträng vinter kan alltjämt innebära en fara för Tysklands energiförsörjning, varnar rapporten från Bloomberg.

Risken för gasbrist under kalla temperaturer kvarstår och kommer att fortsätta följa oss fram till vintern 2026/2027 om inte ytterligare infrastrukturåtgärder vidtas, förklarade INES-chefen Sebastian Bleschke för nyhetsbyrån..

INES-chefen uttrycker att det finns ett behov av åtgärder fram till vintern 2026/27: – Först efter detta datum kommer gasanvändningen, baserat på antaganden i europeiska 10-åriga nätutvecklingsplaner, att minska i sådan grad att inga ytterligare infrastrukturåtgärder är nödvändiga.

Tyskland förlitade sig på Ryssland för 40 procent av sitt gasbehov före 2022 och var bland de hårdast drabbade av de minskade ryska energileveranserna förra året. Leveranserna minskades antingen kraftigt eller stoppades helt efter att EU infört sanktioner mot Moskva.

Tyskland har under senaste året kunnat bygga upp ett acceptabelt gaslager tack vare en mild vinter samt åtgärder för att minska elförbrukningen och byggandet av flytande naturgas-terminaler (LNG). Enligt rapporten från Bloomberg kvarstår likväl risken för en eventuell gaskris när vintern nu närmar sig.

Ekonomiskribent om dysfunktionella elmarknaden: ”Ett misslyckat skämt”

Energikrisen

publicerad 12 december 2024
– av Markus Andersson
På grund av elpriserna har även en snabb dusch för många blivit en lyx de inte kan unna sig.

Under gårdagen var elpriserna i södra Sverige stundtals 18 000 procent högre än i mellersta delarna av landet – eftersom det råkade vara vindstilla i Tyskland.

Ekonomireportern Andreas Cervenka noterar att svenska elkunder har överdebiterats med mer än 300 miljarder kronor via sina elräkningar, och menar att den svenska elmarknaden ”börjar likna ett väldigt misslyckat skämt”.

Den som bor i Malmö eller ”Elområde 4” som tydligen är denna nations nya namn, får för en tiominuters dusch vid femsnåret i dag räkna med att betala drygt 31 kronor, inklusive moms”, skriver han i tabloiden Aftonbladet samtidigt som han ser hur elkunder i Sundsvall bara behöver betala 17 öre för samma dusch.

Det är en prisskillnad på 184 gånger eller 18 000 procent. Till detta kommer olika avgifter så egentligen är det ännu dyrare. Det är som om Malmöbor skulle betala 3 700 kronor för en liter mjölk och Sundsvallsborna en tjuga. Var är det ens som pågår?”, frågar han sig.

Enligt bedömare och analytiker är det Tysklands fel, och de är extremt beroende av vindkraft. När det inte blåser där dräneras istället Sverige på el via exportkablarna, och elen blir dyrare här hemma.

”Ett fattigdomsbevis”

Cervenka påpekar att mekanismerna bakom elpriserna är mycket förvirrande och att de skenande elpriserna fått svenskarna att sätta sig och googla dagens eller den aktuella timmens priser innan de exempelvis sätter på duschen

Något av ett fattigdomsbevis kan man tycka för ett av världens rikaste länder och som förra året faktiskt producerade mer el än vad vi gjorde av med. Skillnaden var rätt stor, hela 28 terawatttimmar, enligt Energimyndigheten.Det motsvarar 5,6 miljarder tiominutersduschar, för den som undrar”, slår han fast.

Andreas Cervenka. Foto: faksimil/AB/YT

Tidigare har makthavarna skyllt de extrema prisskillnaderna på brister i överföringskapaciteten i elnäten, och på EU:s direktiv infördes nyligen den nya modellen ”Flowbased” som påstods utnyttja elnäten mer effektivt.

Bedömare och experter var kritiska mot den nya modellen och varnade för att priserna skulle rusa ytterligare – och av allt att döma hade de rätt.

”Herrelöst elnätsmonopol”

Enligt elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna får den svenska elmarknaden med ”Flowbased” en ännu starkare koppling till Tyskland än tidigare och han är bedrövad över att svenska politiker tycks ha övergett alla försök att påverka andra EU-länders syn på elmarknaden.

Det är varje politikers skyldighet att slå näven i bordet och arbeta för att förändra när tillämpade EU-regelverk leder till sådana effekter som det fått på elmarknaden i Sverige de senaste 3 åren. Elkunderna har överdebiterats med mer än 300 miljarder kronor via sina elräkningar”, konstaterar han i ett nyhetsbrev.

” … och då har jag inte räknat in de 100 miljarder överdebiteringar som sker via skenande och okontrollerade elnätsavgifter från ett herrelöst elnätsmonopol”, fortsätter han.

300 miljarder är en summa som är så stor att den är svår att greppa enligt Cervenka som avslutar med att meddela att han ska ta en ”lång dyr dusch” och försöka förtränga det han just läste.

Det måste vara någon som driver med oss”, avslutar han.

Svenskt naturreservat ska ersättas med kärnkraftverk

Energikrisen

publicerad 11 december 2024
– av Redaktionen
I Biskopshagen återfinns idag många skyddsvärda fågel- och växtarter.

Statliga Vattenfall vill upphäva naturreservatet Biskopshagen på Väröhalvön utanför Varberg. Skälet är att man vill bygga nya kärnkraftsreaktorer i området.

Enligt länsstyrelsen domineras det 85 hektar stora naturreservatet idag av fina hällmarker, berg och dalgångar samt en rik flora och fauna.

Skogs- och fälthare påträffas i området och fågellivet är mycket rikt. Några fåglar som kan nämnas är stenskvätta, ängspiplärka, hämpling, sånglärka, sävsparv, törnsångare, lövsångare, gulsångare och gök. Vid stranden håller bland annat större strandpipare, strandskata, ejder och småskrake till”, skriver man.

Snart kan naturreservatet dock förlora både sin status och många av de arter som lever där – detta eftersom Vattenfall menar att marken är särskilt väl lämpad för ny svensk kärnkraft.

─ Väröhalvön är den plats i Sverige som vi bedömt är bäst lämpad för ny kärnkraft inom en rimlig närtid. Samtidigt är det planerade området för anläggningen trångt och vi har redan tidigare berättat att delar av naturreservatet Biskopshagen kommer att behöva tas i anspråk. Vi har nu gjort noggranna undersökningar och kommit fram till att det inte kommer att vara möjligt att bygga ny kärnkraft på Väröhalvön om naturreservatet kvarstår, säger Desirée Comstedt, chef för ny kärnkraft på Vattenfall, i ett pressmeddelande.

Optimal placering

─ Vår ansökan om att upphäva naturreservatet sker med stor respekt för de värden som finns på platsen i form av natur, kultur och friluftsmiljö. Därför har vi tagit fram en plan för kompensation, samtidigt som vi föreslår en särskild naturvårdsplan för de ytor som vi inte kommer att behöva nyttja, fortsätter hon.

Naturreservatet ligger i direkt anslutning till Ringhals kärnkraftverk, varför såväl infrastruktur som kompetens och ledig elnätskapacitet redan finns nära till hands. Eftersom ett kärnkraftverk har en hög säkerhetsklassning kommer allmänhetens tillgång till Biskopshagen också att kraftigt begränsas om förslaget blir verklighet.

Att Vattenfall hemställer om upphävande av naturreservat just nu beror på att det behövs för att kunna komma vidare i arbetet med att söka miljötillstånd och för att kommunen ska kunna besluta om en ny detaljplan över området”, slår man fast.

Energimyndigheten: Fjärrvärmeverkens beredskap måste stärkas

Energikrisen

publicerad 3 november 2024
– av Redaktionen
Heleneholmsverket i Malmö och fjärrvärmeledningar i Västerås.

På fjärrvärmeverket i småländska Vaggeryd har man idag ett flislager som åtminstone bedöms täcka behovet fram till våren, men på många platser är situationen betydligt dystrare och lagren är ofta mycket små.

Energimyndigheten ser därför ett behov att tvinga fjärrvärmemärken att ha större bränslelager av bland annat flis och byggrester för att kunna hantera eventuella krissituationer.

– I Sverige är det väldigt stor skillnad. En del aktörer skulle kunna klara 90 dagars lager, andra har mindre god beredskap. Vi behöver statligt stöd för att bygga upp det tillsammans, säger Pontus Olsson på Energimyndigheten till statsradion SR.

Myndigheten hänvisar bland annat till en rapport om situationen i Ukraina där Ryssland anklagas för att angripa fjärrvärmenätet och anläggningar för att kyla ner befolkningens bostäder och därigenom göra dem mer benägna att vilja få ett snabbt slut på kriget av rent personliga skäl.

Energimyndigheten menar dock att ukrainarna är snabba på att laga förstörda delar av nätet och att detta är någonting som Sverige bör inspireras av.

– Vi behöver stärka den förmågan att reparera fjärrvärmenätet och kraftverken vid en attack eller ett sabotage så fort som möjligt, hävdar Olsson vidare.

Klimat- och näringslivsdepartementet uppger att frågan om fjärrvärmeberedskap måste analyseras vidare, men redan idag är all personal vid svenska fjärrvärmeverk krigsplacerade.

– Det är klart att det är en sak man tänker på, men vi får hoppas att det stannar vid en tanke, säger Joacim Ohlsson, driftledare på fjärrvärmeverket i Vaggeryd.

Svenska villaägare protesterar mot ”energifiaskot”

Välfärdskollapsen

publicerad 29 oktober 2024
– av Sofie Persson
Många svenskar vittnar om hur de inte längre har råd att värma upp sina hem.

Organisationen Villaägarna uppmanar nu i en kraftsamling sina medlemmar att protestera mot Sveriges orimliga energikostnader. 

De senaste åren har elpriserna ökat markant i Sverige och många hushåll har haft svårt att klara av att betala sina elräkningar. Inför förra vintern oroade sig över hälften av svenskarna för hur de skulle ha råd att betala för sin el.

Nu har Villaägarnas Riksförbund valt att protestera mot landets energimarknad och uppmanar sina medlemmar att berätta hur det drabbat dem.

Nu får det vara nog! Sveriges energimarknad är trasig i grunden och politikerna måste höra folkets missnöje och ta tag i problemen – en gång för alla, säger Cecilia Reuter, förbundsordförande på Villaägarna, i ett pressmeddelande.

Syftet med protesten är att visa de konsekvenser som blivit och som fortfarande blir av dagens energimarknad. Ett hundratals berättelser har kommit in från organisationens medlemmar som bland annat vittnar om hur de tvingas frysa då de inte längre har råd att värma upp sina hem.

”Något är väldigt snett”

Jag kommer inte ha råd med värme hemma om priserna drar i väg. Redan förra vintern fick jag dra ner värmen och klä mig varmt för att försöka hålla ner kostnaderna. Ska min dotter behöva sova med overall för att jag ska ha råd med både mat och el?” skriver exempelvis Mikael från Enköping.

Vi har 15–16 grader inne på vintern. Under sommaren har vi inte råd att byta ut något för uppvärmning av huset eftersom alla pengar måste sparas för att återigen kunna leva kommande vinter. När skatten är högre än elen själv så maten på bordet drabbas och barnen får gå på kalla golv – då är det något som är väldigt snett” berättar Emil från Härnösand.

I januari kommer man att trycka samtliga berättelser och lägga dessa på energiminister Ebba Buschs skrivbord.

Ebba Busch är som energiminister ytterst ansvarig för Sveriges energimarknad. Det duger inte att skylla på tidigare regeringar eller gömma sig bakom EU-direktiv. Väljarna lider under trycket från en vild och oförutsägbar energimarknad. Varsågod att agera, Ebba! säger Reuter.

Fakta: Villaägarna

Villaägarnas Riksförbund är en ideell konsument- och intresseorganisation för boende i och ägare av småhus, det vill säga villor och fritidshus.

Organisationen har också ett affärsområde, Samfälligheterna, som erbjuder trygghetsavtal med hjälp, stöd och försäkringar till samfällighetsföreningar.

Under 2023 hade Villaägarna 230 000 medlemshushåll.