39 procent av det norska folket tror att medierna är korrupta. Det visar en ny och väldigt omfattande undersökning, rapporterar Aftenposten.no.
Foto: Flickr/skoop/CC BY-NC-SA 2.0
Det är anti-korruptionsorganisationen Transparency International som ligger bakom undersökningen - den största av sitt slag i världen någonsin.
– Jag blev förvånad över det stora antalet som betalat mutor i Norge. Det visar oss att alla branscher är sårbara för korruption, säger Guro Slettemark, generalsekreterare i Transparency International Norge, till Aftenposten.
Fyra av tio svarade i undersökningen att de även såg de politiska partierna och den privata sektorn som korrumperade.
Annons:
Bara en av fem anser att de norska insatserna mot korruption är effektiva. Nu höjs röster för att Norge ska införa särskilda myndigheter som ska bekämpa korruptionen.
– Mantrat hos den norska allmänheten är att vi har nolltolerans för korruption, men det finns ingen aktiv instans. Hälften av de europeiska länderna har inrättat särskilda korruptionsbekämpningsbyråer, en bristvara i Norge, säger Guro Slettemark.
Transparency Internationals undersökning bygger på svar från 114 000 respondenter i 107 länder. Sverige var inte med i undersökningen, skriver den svenska branschtidningen Journalisten.
Av de som varit i kontakt med det norska rättsväsendet har fyra procent, eller var 25:e person, betalat mutor.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Japan har för första gången fler än 100 000 invånare som har fyllt 100 år. Nio av tio av dem är kvinnor.
Det japanska hälsoministeriets sammanställning visar 107 677 personer i åldern 100 år eller äldre den 1 september, en ökning med 7 914 jämfört med föregående år. Det är det 56:e året i rad som antalet slår rekord, rapporterar NHK.
Fördelningen mellan könen är kraftigt förskjuten. 94 298 av hundraåringarna är kvinnor och 13 379 är män, alltså omkring 88 procent kvinnor. Äldst i landet är Kishimoto Fuyo, 114 år, i Kyoto. Äldste mannen är Kato Hikaru, 112 år, i Kumamoto.
Shimane har den högsta andelen, 186,65 hundraåringar per 100 000 invånare, och har toppat listan i fjorton år. Kochi och Tottori kommer därefter. I Saitama, Aichi och Osaka är andelen mer än tre gånger lägre.
Annons:
Utvecklingen har gått snabbt. När Japans lag om social välfärd för äldre infördes 1963 fanns 153 hundraåringar i landet. Antalet nådde 10 000 år 1998 och passerade 50 000 år 2012.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför EU under 2025, 10,1 procent fler än året innan. Arbete var det största enskilda skälet – och den kategori som ökade snabbast, enligt EU:s statistikmyndighet.
Ökningen motsvarar 355 350 fler tillstånd än 2024. Siffrorna gäller uteslutande första uppehållstillstånd, och inte samtliga beviljade eller giltiga tillstånd under året. Personer som fått tillfälligt skydd i EU-länder på grund av Rysslands krig mot Ukraina ingår inte i statistiken; de redovisas separat.
Arbete stod för 1,3 miljoner tillstånd, eller 33,6 procent, och familjeskäl för 1,1 miljoner, 28,1 procent. Övriga skäl, där internationellt skydd ingår, svarade för 0,9 miljoner eller 22,8 procent, medan studier stod för 0,6 miljoner eller 15,5 procent.
Jämfört med 2024 ökade de arbetsrelaterade första tillstånden mest, 16,1 procent. Familjeskäl ökade med 14,1 procent och studier med 9,0 procent. Kategorin övriga skäl, inklusive internationellt skydd, minskade marginellt med 0,9 procent.
Annons:
Ukrainare fick flest första tillstånd
Ukrainska medborgare fick flest första tillstånd, 335 100. Därefter följde indiska medborgare med 227 600 och marockanska med 202 100. Att Ukraina toppar listan ska inte förväxlas med EU:s separata statistik över tillfälligt skydd, som inte räknas in här.
Det totala beståndet är en annan mätstorhet. Vid slutet av 2025 innehades 27,8 miljoner giltiga uppehållstillstånd av medborgare utanför EU, enligt Eurostats sammanställning. Där var familjeåterförening det vanligaste skälet med 32,4 procent.
Rangordningen i beståndet skiljer sig också från årets utfärdade tillstånd. Marockanska medborgare hade 2,2 miljoner giltiga tillstånd, turkiska 2,0 miljoner och ukrainska 1,7 miljoner.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Pentagons egen tillsynsrapport slår fast det som försvarsminister Pete Hegseth och president Donald Trump gång på gång har förnekat. Kriget mot Iran har skapat strategiska brister i USA:s ammunitionslager och blottlagt flaskhalsar i den amerikanska vapenindustrins förmåga att fylla på dem. Prislappen fram till den 29 juni uppges till 33,4 miljarder dollar – och då är reparationerna av de skadade baserna inte ens inräknade.
Rapporten kommer från den samordnade generalinspektörsfunktionen i det amerikanska försvarsdepartementet och lämnades till kongressen om operationen Epic Fury. Den skriver uttryckligen att den ammunition som förbrukats har lett till strategiska lagerbrister och att återanskaffningen stöter på flaskhalsar i försvarsindustrin.
Det står i skarp kontrast till den bild som USA:s politiska ledning har gett. Hegseth har avvisat uppgifterna om att landet håller på att få ont om ammunition. Trump skrev två veckor före rapportens offentliggörande att USA hade "praktiskt taget obegränsade" mängder ammunition, och på måndagen att landet producerar fler avancerade vapen än någonsin och levererar dem dagligen.
Av totalsumman avser 22,3 miljarder dollar kostnaden för förbrukad ammunition. Materielskador står för 3,7 miljarder och merkostnader för 7,4 miljarder. Kostnaden för att reparera skadad infrastruktur ingår inte i beloppet, vilket gör 33,4 miljarder till ett golv snarare än ett tak.
Annons:
Skadade baser i åtta länder
Rapportperioden omfattar 1 april till 30 juni, men kostnader och förluster räknas delvis från operationens start den 28 februari. Under den tiden skadades eller förstördes hundratals byggnader och anläggningar vid amerikanska baser i Kuwait, Bahrain, Qatar, Förenade arabemiraten, Saudiarabien, Irak, Oman och Jordanien.
Materielförlusterna redovisas i rapportens tabell. Upp till 30 MQ-9-drönare förstördes under skilda omständigheter. Fyra F-15E förstördes – tre genom vådabekämpning och ett genom fiendeeld. En F-35A skadades av fiendeeld över Iran utan att förstöras. Sju tankflygplan av typen KC-135 skadades eller förstördes, och en A-10 förstördes efter skada.
Till och med den 30 juni hade 417 amerikanska militärer sårats i strid. Fjorton hade dött: sju i strid och sju i icke-fientliga händelser. I juli tillkom ytterligare fyra stridsdödsfall.
Kortare upphandlingstider ska täppa till hålet
Enligt rapporten arbetar försvarsdepartementet nu med att förenkla upphandlingen, korta produktionstiderna och bygga upp lager av kritiska material, komponenter och utvalda vapensystem. Åtgärderna understryker rapportens bild av flaskhalsar i återanskaffningen efter den regionala operationen.
Pentagon svarade inte på NBC News begäran om kommentar före publiceringen. Amerikanska medier har tidigare rapporterat om interna uppskattningar på 80–100 miljarder dollar, som dock räknar in fler kostnadsposter än tillsynsrapportens 33,4 miljarder.
Tillsynsrapporten är hittills den fylligaste offentliga redovisningen av krigets kostnader, de fysiska skadorna på amerikanska baser och effekterna på vapenlagren.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sedan houthierna tog hamnstaden Mokha vid Röda havet den 10 september har segerbilderna strömmat ut från staden och ställningarna runt den. De visar amerikansktillverkad krigsmateriel – utrustning som skulle stoppa rörelsen – uppställd som houthiernas krigsbyte.
Videoklippen visar stora mängder kvarlämnad krigsmateriel: pansarfordon, beväpnade pickupbilar, artilleripjäser samt ammunition och handeldvapen som retirerande förband ur National Resistance och Giants Brigade uppges ha övergett. Vid Mokhas hamn är åtminstone ett amerikansktillverkat Oshkosh M-ATV dokumenterat, och ytterligare fordon står uppställda i hangar- och lagerliknande utrymmen.
Kontrasten är förödmjukande för både Riyadh och Washington. Den saudisk- och emiratstödda sidan lämnade staden – och kvar vid hamnen står ett amerikansktillverkat M-ATV i händerna på houthierna.
Los hutíes grabaron todo el equipamiento militar estadounidense que le secuestraron a Arabia Saudita después de derrotarlos. El nivel de humillación al que están sometiendo a Estados Unidos y a sus aliados no tiene precedentes. Como si fuera poco, el rebelde que filma, lo hace… pic.twitter.com/a7Hlfm53eu
Mokha kontrollerades av styrkor lojala med Jemens internationellt erkända regering, med stöd från Saudiarabien och Förenade arabemiraten, fram till reträtten den 10 september. Staden ligger omkring 80 kilometer från Bab el-Mandeb – sundet mellan Röda havet och Adenviken där normalt runt 12 procent av världens varor passerar. Kontrollen över kusten ger houthierna större möjligheter att påverka och hota sjöfarten i området.
Annons:
Videos show the scale of equipment the Houthis captured during the western coast offensive.
The "booty" footage from Mokha and surrounding positions includes U.S.-made Oshkosh M-ATV mine-resistant vehicles, pickup trucks mounted with heavy weapons (technicals), armored… pic.twitter.com/n3VPyoSmHk
Houthierna har stridit mot regeringen sedan 2014, då rörelsen tog stora delar av norra och centrala Jemen samt huvudstaden Sanaa. Saudiarabien gick in i kriget året därpå. Med västkustoffensiven är den relativa ro som följde på FN-vapenvilan 2022 definitivt bruten – och materielen som skulle stoppa rörelsen finns nu på dess sida av fronten.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
