Annons:

Eva Vlaardingerbroek vill tvinga EU att pröva återvandring

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad 31 maj 2026 – av Markus Andersson
Eva Vlaardingerbroek i kampanjvideo för Save Europe Act om återvandring
Eva Vlaardingerbroek i en kampanjvideo för Save Europe Act.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 56 200,00 SEK 75% Mål: 75 000,00 SEK

Eva Vlaardingerbroek vill använda EU:s eget medborgarverktyg för att tvinga fram en politisk prövning av återvandring och stoppad invandring. Med Save Europe Act försöker kampanjen samla en miljon underskrifter och göra det omöjligt för Bryssel att ignorera frågan om den europeiska människans framtid.

Vlaardingerbroek presenterade initiativet i ett inlägg på X och skrev att ”tiden för prat är över”. Kampanjen vill samla stöd för ett omedelbart och totalt stopp för invandring samt ett omfattande europeiskt system för återvandring och utvisningar.

På kampanjens webbplats beskrivs Save Europe Act som ett föreslaget europeiskt medborgarinitiativ med målet att nå en miljon underskrifter. Kampanjen vill att EU-kommissionen ska ta ställning till krav på säkra gränser, ett stopp för befolkningsutbytet och skydd för Europas nationella och etnokulturella fortlevnad.

Medborgarinitiativ som påtryckningsmedel

Ett europeiskt medborgarinitiativ är ett formellt EU-instrument som gör det möjligt för medborgare att uppmana EU-kommissionen att föreslå ny lagstiftning eller vidta åtgärder inom områden där EU har befogenhet. Enligt EU:s officiella information krävs minst en miljon giltiga stödförklaringar från EU-medborgare, och nationella minimigränser måste uppnås i minst sju medlemsländer.

Annons:

Kommissionen måste därefter behandla initiativet och lämna ett svar, men är enligt EU:s regler inte skyldig att lägga fram något lagförslag. För att ett initiativ ska kunna samla formella stödförklaringar måste det först registreras hos kommissionen. Organisationen bakom Save Europe Act uppger att den nuvarande kampanjen är ett sätt att mobilisera inför en sådan registrering.

På kampanjsajtens utgivarsida anges att den förberedande kampanjen stöds tekniskt, organisatoriskt och ekonomiskt av Hermes Medienförderung e.V. i Chemnitz, och att själva medborgarinitiativet ska registreras och hanteras av en grupp organisatörer enligt EU-förordning 2019/788 i ett senare skede.

Fem krav på gränser och återvändande

Kampanjen kräver en kraftig omläggning av Europas migrationspolitik. På kampanjsajten och i materialet om finansiering beskrivs bland annat ett stopp för ny icke-europeisk invandring, skärpta asylregler, starkare gränsskydd, snabbare utvisningar och ett europeiskt system för återvandring.

Kampanjen använder begreppet återvandring, eller remigration, för såväl frivilligt återvändande som systematiskt återsändande av migranter som vistas illegalt, har fått avslag på asylansökningar, har begått brott eller beskrivs som en börda för mottagarländerna. Initiativet vill även minska de ekonomiska drivkrafterna för migration som kampanjen kopplar till välfärdssystemen.

Vlaardingerbroek och kampanjen framställer frågan som avgörande för Europas framtid, suveränitet och kulturella fortlevnad. Trots det skarpa tonläget bygger initiativet på ett etablerat EU-verktyg som tidigare använts av aktivister i en rad andra sakfrågor.

Migrationen – en stor fråga i EU

Bakgrunden är en migrationsdebatt där flera medlemsländer på senare år har skärpt sin retorik och politik kring asyl, gränser och återvändande. Enligt Eurostat migrerade 4,2 miljoner personer till EU från länder utanför unionen under 2024, samtidigt som 1,6 miljoner personer emigrerade från EU till länder utanför unionen.

Eurostat uppger också att nästan tio procent av befolkningen i EU-länderna 2024 var icke-medborgare. Av dessa var 3,1 procent medborgare i ett annat EU-land och 6,4 procent medborgare i ett land utanför EU.

Antalet asylsökande har samtidigt minskat från toppnivåerna. Under 2025 registrerades 669 365 förstagångsansökningar om asyl i EU. Enligt Eurostat var det en minskning med 26,6 procent jämfört med 2024. De största grupperna var personer från Venezuela, Afghanistan och Syrien.

Även de olagliga gränspassagerna minskade under 2025. Frontex uppgav i januari 2026 att antalet upptäckta olagliga passager vid EU:s yttre gränser minskade med 26 procent till knappt 178 000, den lägsta nivån sedan 2021. Samtidigt varnade myndigheten för att konflikter, smugglarnätverk och snabba ruttförändringar gör läget fortsatt osäkert.

Vill sätta återvandring på dagordningen

Save Europe Act försöker därmed fånga upp en opinion som menar att EU:s nuvarande migrationspolitik inte räcker, trots fallande asyl- och gränspassagesiffror. Kampanjen vill inte bara skärpa kontrollen vid gränserna, utan förändra den migrationspolitiska inriktningen i Europa.

Om initiativet når den formella tröskeln skulle EU-kommissionen behöva träffa organisatörerna och ge ett officiellt svar. Den rättsliga effekten är begränsad, men initiativet kan få stor politisk betydelse om kampanjen lyckas samla brett stöd i flera medlemsländer och tvinga EU:s institutioner att ta ställning till återvandring.

För kampanjens anhängare är detta själva poängen: att använda EU:s eget demokratiska verktyg för att utmana den migrationspolitiska linje som under lång tid dominerat unionen.

Läsaromröstning

Vad tycker du om Eva Vlaardingerbroeks initiativ att tvinga EU att pröva återvandring och stoppad invandring?

Röstning stängd

Det är ett viktigt initiativ för att skydda Europas folk och kultur 98%
129 röster
Det är ett för extremt förslag som hotar EU:s värderingar 1%
1 röst
Initiativet är bra men EU bör inte tvingas till åtgärder 1%
1 röst
Jag är osäker eller har ingen åsikt i frågan 1%
1 röst

132 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Dubbelt så vanligt med påtryckningar om partival i utsatta områden

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad 23 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Gula, vita och blå valsedlar i ett ställ bredvid en kvinna med huvudduk sedd bakifrån vid ett tåg.
Nio procent i utsatta områden uppger påtryckningar om partivalet, jämfört med fyra procent i övriga Sverige. Arkivbilder; kvinnan har ingen belagd koppling till undersökningen.

Nio procent av de boende i utsatta områden uppger att de själva utsattes för påtryckningar att rösta på ett visst parti eller en viss kandidat inför valet 2026. I övriga Sverige gäller det fyra procent.

Siffrorna kommer från en eftervalsundersökning som Indikator Opinion har gjort på uppdrag av Stiftelsen Järvaveckan, som publicerar resultaten i en delrapport. Datainsamlingen pågick 25 september–8 oktober 2026. Totalt svarade 1 643 personer i områden som Polismyndigheten klassar som utsatta och 1 871 i övriga Sverige.

Med påtryckningar menades försök att påverka någons partival så att personen inte kände sig helt fri att välja själv. Vanliga politiska argument och rekommendationer räknades inte.

Att rösta annorlunda än familjen

Undersökningen mäter också synen på normerna i bostadsområdet. I utsatta områden svarar 26 procent att det inte är särskilt eller inte alls accepterat där de bor att rösta på ett annat parti än familj, släkt och vänner. I övriga Sverige är siffran 15 procent.

Frågan gäller hur de svarande ser på området, inte om de själva har utsatts. Samtidigt anser 53 procent i utsatta områden att det är helt eller delvis accepterat att rösta annorlunda, mot 65 procent i övriga Sverige.

Sju procent i utsatta områden uppger dessutom att de under valrörelsen märkte av påtryckningar mot människor i bostadsområdet från större släkt- eller familjenätverk, religiösa församlingar eller trossamfund, eller etniska eller kulturella föreningar. I övriga Sverige gäller det två procent.

Åtta procent av de svarande med svensk bakgrund i utsatta områden uppger att de märkt sådana påtryckningar mot människor i bostadsområdet, jämfört med sju procent av dem med utländsk bakgrund.

Bland unga mellan 18 och 29 år är egna erfarenheter av påtryckningar ungefär lika vanliga i båda grupperna: nio procent i utsatta områden och tio procent i övriga Sverige.

— Egna erfarenheter av påtryckningar är vanligare i utsatta områden sett till samtliga svarande. Men bland unga ligger andelarna nära varandra. Det är en viktig del av bilden, säger Ahmed Abdirahman, samhällsanalytiker och vd för Stiftelsen Järvaveckan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Frankrike sätter in antiterrorsoldater inför nya protester

Migrationskrisen i Europa

Publicerad 21 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage i tre lodräta paneler: porträtt av Sébastien Lecornu, beväpnade franska soldater i en Sentinellepatrull och stadshusb
Efter stadshusbranden i Limoges och plundring i flera städer vill regeringen frigöra fler poliser till ordningsinsatser. Bilderna på Lecornu och Sentinellepatrullen är arkivbilder från 2024 respektive 2022.

Frankrike sätter in soldater från antiterrorstyrkan Sentinelle för att bevaka känsliga platser inför lördagens nya protester. Poliser och gendarmer ska då kunna koncentrera sig på ordningen på gatorna.

Beskedet kom på tisdagen. Inrikesminister Laurent Nuñez meddelade i parlamentet att militärer ur Operation Sentinelle ska stödja polisen, rapporterar Euronews. Premiärminister Sébastien Lecornu lovade samtidigt att säkerhetsinsatsen på lördag blir massiv.

Enligt Nuñez ska soldaterna främst ersätta de ordinarie styrkorna vid statisk bevakning. Poliser och gendarmer frigörs därmed till uppdrag som gäller allmän ordning. Soldaterna är alltså tänkta att stå vakt, inte att möta demonstranter.

Sentinelle inrättades i januari 2015 och har omkring 10 000 soldater utplacerade i landet. De står normalt utanför platser som räknas som känsliga, bland annat religiösa byggnader, skolor, turistmål, tågstationer och flygplatser. Samma styrka användes under OS och Paralympics i Paris 2024.

Bakgrunden är de kravaller som följde på protesterna den 17 oktober. Enligt inrikesministeriet demonstrerade 550 000 människor i landet. Stadshuset i Limoges brann, och butiker plundrades i flera städer. Regeringen skyller våldet på extremvänstern och opportunistiska plundrare.

Snabbare ordningsinsatser och möjliga demonstrationsförbud

Nuñez vill nu att säkerhetsstyrkorna ska vara mer rörliga och snabbare på plats, eftersom grupperna enligt honom är utspridda och extremt rörliga. Underrättelsearbetet ska skärpas för att bedöma hur många som kommer, särskilt bland de mest radikala.

Inrikesministern säger också att han överväger att förbjuda demonstrationer som inte anmälts och som kan leda till oordning. Även anmälda demonstrationer kan beröras, men bara om arrangören eller säkerhetsansvariga inte ger skäl att tro att de blir lugna. Där inga risker finns vill han prioritera marschvägar bort från offentliga byggnader och affärsgator.

— Vi kommer att vara där, sade Nuñez.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pierre försökte försvara spelbutiken i Nice – nu varnar han för falska insamlingar

Migrationskrisen i Europa

Publicerad 19 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Redaktionellt montage: en man med långt grått hår och glasögon står i spelbutikens krossade entré med glassplitter framför si
Pierre, som stod kvar vid den krossade entrén till Micromania-butiken, har fått stort stöd för sitt motstånd.

När plundrare slog sönder entrén till Micromania-butiken i Nice ställde sig Pierre i vägen och försökte hindra våldsverkarna. Nu tackar han för allt stöd men varnar för insamlingar i hans namn.

Lördagen den 17 oktober urartade protesterna och demonstrationerna i flera franska städer till krigsliknande scener, inte minst pådrivna av invandrargäng och subversiva vänstergrupperingar.

I Nice plundrade våldsverkare bland annat Micromania*, JD Sports och Decathlon, skriver La Tribune.

Pierre arbetade i Micromania-butiken på avenue Jean-Médecin i lördags, samma dygn som demonstrationerna och kravallerna hittills nådde sin kulmen.

När plundrarna siktade in sig på butiken försökte han stoppa dem i den krossade entrén.

— Vid ett tillfälle ställde jag mig framför för att hindra folk från att gå in, det är allt, säger han till ICI Azur.

En maskerad man sparkade honom då i ryggen, och kastade föremål träffade Pierre i ansiktet, rapporterar Franceinfo. Själv uppger han att han klarade sig med några skrapsår.

Hyllad för sitt mod

Pierre säger att han handlade instinktivt, men i efterhand säger han att han nog inte borde ha ingripit.

Han är noga med att skilja plundrarna från demonstranterna.

— Man får inte glömma att det är en minoritet. I resten av demonstrationståget gick det ganska bra. Det finns några svarta får, men de är inte majoriteten.

Användare på bland annat X spred snabbt filmen där han står i den sönderslagna entrén, och flera konton hyllade honom.

Enligt Franceinfo har Pierre fått hundratals stödmeddelanden, och ett lokalt klipp visar förbipasserande som applåderar honom på söndagen.

Pierre är tacksam för allt stöd men varnar på Instagram för insamlingar i hans namn: "Ingen har kontaktat mig om sådant. Jag står inte i kontakt med någon. Insamlingarna kommer inte från mig. (...) Låt er inte luras".

* En fransk detaljhandelskedja för videospel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Här fångas den brutala gängmisshandeln av tyske pojken på film

Migrantvåldet

Uppdaterad 19 oktober 2026, Publicerad 19 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
En grupp ungdomar kring en pojke som ligger på marken vid ett staket i Frankfurt an der Oder.
Tio invandrarungdomar mellan 13 och 15 år misstänks för att ha slagit och sparkat en 14-årig tysk pojke utanför en skola i Frankfurt an der Oder.

En 14-årig pojke misshandlades den gångna veckan grovt av en större grupp invandrarungdomar utanför en skola i Frankfurt an der Oder, Tyskland. Ett tiotal ynglingar mellan 13 och 15 år är misstänkta, och lokala och regionala politiker uppger att man vill se skarpa åtgärder mot invandrarrelaterat våld.

Överfallet skedde på onsdagen den 14 oktober strax utanför en högstadieskola i staden Frankfurt an der Oder, nära gränsen mot Polen.

Enligt lokal polis fick den 14-årige pojken bland annat ansiktsskador. Misshandeln filmades dessutom av gärningsmännen och har fått stor spridning i sociala medier.

Filmen visar hur ett tiotal ungdomar först omringar pojken och därefter slår och sparkar honom besinningslöst, inklusive våld mot huvudet när pojken fallit till marken.

Även förbipasserande filmade misshandeln, dock utan att ingripa.

OBS! Varning för starka bilder!


Polisen har uppgett att man för närvarande utreder tio misstänkta för grov misshandel och rån.

De misstänkta för den brutala misshandeln går enligt kommunen på en annan skola i staden och har enligt initiala uppgifter syriskt, ryskt, polskt och tyskt medborgarskap.

Dagen efter överfallet genomförde polisen enligt rapporter dessutom en insats vid ytterligare en skola i staden.

AfD: "Skakande" bilder

Överborgmästaren i Frankfurt an der Oder, Axel Strasser, skriver i ett uttalande att staden aldrig tidigare har sett organiserat ungdomsvåld i den här omfattningen.

Han tackar polisen för ett snabbt ingripande och kräver att myndigheterna agerar konsekvent oavsett ursprungsland: "Den som åtnjuter skydd i vårt land och missbrukar detta skydd så brutalt har inte förtjänat det".

Brandenburgs socialminister, René Wilke (SPD), vill att de nya rättsliga möjligheterna att återkalla skyddsstatus och avsluta uppehållet används, som i liknande fall i Potsdam.

"Den som skapar otrygghet i vårt land kan inte åberopa otryggheten i sitt hemland", skriver Wilke på Instagram.

AfD-ledaren Alice Weidel kallar filmen "skakande" och beskriver gärningsmännen som "till största delen migranter". Bara med AfD blir det en migrationsvändning, skriver hon.


Den 27 oktober samlas polis, kommun, skolmyndigheter och skolor till ett första säkerhetsmöte i rådhuset, i samråd med delstatens inrikesminister Jan Redmann (CDU).

Enligt Axel Strasser ska även åklagare och utlänningsmyndigheten delta, och staden undersöker redan hur den kan synas mer kring skolorna.

Kommunen uppger att den misshandlade 14-åringen utöver läkarvård också får psykologiskt stöd.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.