Annons:

EU-kommissionen vill se ökad arbetskraftsinvandring

Befolkningsutbytet i Väst

Uppdaterad oktober 14, 2023, Publicerad oktober 13, 2023 – av Sofie Persson
Kommissionens rapport efterlyser "Förbättrade vägar för laglig migration till EU".
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 32 980,00 SEK 44% Mål: 75 000,00 SEK

Invånarna i EU beräknas bli färre och äldre, visar en ny rapport från EU-kommissionen. En av de fyra föreslagna lösningar som läggs fram av kommissionen är att ta in arbetskraft genom invandring.

EU-kommissionen menar att man vill försöka lösa den allt brantare befolkningspyramiden där antalet äldre personer som ska försörjas förväntas öka med 70 procent till år 2100, samtidigt som befolkningen totalt beräknas minska.

Med detta som bakgrund menar man att utvecklingen inom EU riskerar att leda till försvagad konkurrenskraft, ökat tryck på medlemsländernas statsbudgetar och arbetskraftsbrist.

Kommissionens rapport lyfter fram fyra verktyg som man menar ska säkra den ekonomiska återväxten.Dels vill man underlätta för föräldrar att kombinera familjeliv med arbete genom bland annat en fungerande barnomsorg. Vidare menar man att man ska lägga fokus på att hjälpa den yngre generationen utveckla sin kompetens för att lättare ta sig ut på arbetsmarknaden och hitta boenden till rimliga priser. En tredje komponent ska också vara att försörja den äldre generationen med god välfärd.

Annons:

För att täcka upp arbetsbrist inom unionen vill man genom ett fjärde verktyg använda vad rapporten beskriver som "förbättrade vägar för laglig migration".

"Förbättrade vägar för laglig migration till EU kan bidra till att fylla lediga tjänster och samtidigt gynna ursprungsländerna. Behovet av att göra Europa till en mer attraktiv destination för talanger från icke EU-länder är en konsekvent uppmaning från EU:s industri."

Man menar att arbetskraftsinvandringen ska tillämpas "vid behov" samt att verktygen är upp till EU-länderna själva att implementera.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Vinge vill ha somaliernas röster – pekar ut SD:s utvisningslinje som hinder

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad Idag 11:35 – av Emil Fjellstedt
Henrik Vinge talar vid en pressträff, med svenska flaggan och EU-flaggor i bakgrunden.
Henrik Vinge talar vid en pressträff i Regeringskansliet.

SD:s vice partiledare Henrik Vinge, ofta utpekad som Jimmie Åkessons efterträdare, vill vinna somaliernas röster och pekar ut partiets egen utvisningsretorik som hindret. Utspelet möts av hård kritik från högerkanten.

Vinge gästade podden Sista Måltiden i avsnitt 420, som publicerades under torsdagen. Där berättade han om samtal med somalier som i stort sett delar SD:s politik men ändå inte röstar på partiet, enligt Fria Tider som återger intervjun.

— De här människorna borde rösta SD, men ingen röstar SD. De höll med om varenda grej, i stort sett, i praktiken. De borde hamna där. Men alla samtal slutar med att ja, fast du vill ju utvisa mig, så att jag kommer inte rösta på dig, säger Henrik Vinge.

Enligt Vinge kan misstron förklara varför högerpartierna går så dåligt i utanförskapsområdena. Ett parti som vill bli stort har ett ansvar att arbeta med de väljarna, menar han, eftersom de bor här och kommer att rösta långt in i framtiden.

Förakt kostar röster

Vinge räknar inte med att förorterna försvinner.

— Vi kommer att ha den här typen av utanförskapsområden i många decennier, vill vi bli ett stort parti så måste vi kunna möta de människorna också. Och då kan vi inte möta dem med förakt, för då kommer de inte rösta på oss, säger han.

Han förutspår att "tanterna och farbröderna" som tänker på det sätt programledaren beskrev kommer att förlora. Samhällsutvecklingen gynnas inte av att gruppen lyfts fram som problemet, utan det handlar om individer, enligt Vinge.

— Vi har en mycket mer attraktiv samhällsmodell än den somaliska, säger Vinge, som tror att de flesta kommer att välja den svenska modellen före den gamla somaliska traditionen.

"Lika naiv" som Reinfeldts borgare

Kritiken lät inte vänta på sig. Jeff Ahl, tidigare riksdagsledamot för SD och i dag verksam i Örebropartiet, frågar enligt Fria Tider: "Varför går inte Vinge med i Liberalerna istället?"

Signaturen Herr Husis sammanfattar resonemanget på sitt eget sätt, enligt Frihetsnytt som skriver: "Om somalier i förorten bara inser hur bra svensk kultur är så kommer de överge den somaliska. Den här killen är lika naiv som valfri borgare under Reinfeldt."

Avfärdade återvandring i september

Utspelet är inte Vinges första avsteg från den hårda linjen. I en intervju med Dagens ETC i september avfärdade han storskalig återvandring, vilket Fria Tider rapporterade om.

— Att tänka sig återvandring i den skalan, det tror jag är helt orealistiskt och kanske inte önskvärt heller, sade Vinge då.

I samma intervju sade han att han känner "många muslimer som är svenskar".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Grekland vill låta EU-länder stoppa asylansökningar vid massankomster

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Idag 10:49 – av Emil Fjellstedt
Migranter sitter vid en mur nära stranden Trampolín i Ceuta, Spanien.
Migranter samlas nära stranden Trampolín i Ceuta den 15 augusti 2026, efter att säkerheten skärpts vid gränsen mot Marocko.

Grekland vill att EU-länder ska kunna stoppa asylansökningar tillfälligt när tiotusentals människor kommer på en gång. Förslaget lades fram på torsdagen i Luxemburg och fick genast stöd av flera tunga medlemsländer.

Greklands migrationsminister Thanos Plevris presenterade förslaget när EU:s inrikesministrar möttes i Luxemburg. Han anser att EU:s migrationspakt, som trädde i kraft i juni, har förbättrat möjligheterna att hantera flödena men inte gått tillräckligt långt, rapporterar Reuters.

— I sådana fall bör det finnas förstärkt gränsövervakning och ett stopp för asyl, säger Plevris.

Inget är beslutat. Aten vill att EU:s kommande krisramverk ska få en särskild undantagsregim som bara kan utlösas i exceptionella lägen: snabbt ökande irreguljära ankomster, hårt tryck på lokal infrastruktur och belägg för att flödena organiseras eller underlättas av länder utanför EU, skriver Euronews.

Utlöses regimen ska asylansökningar kunna stoppas tillfälligt, återvändandet gå snabbare och gränsbyrån Frontex kliva in direkt.

Ceuta blev exemplet

Grekland pekar på Ceuta. Spanien uppskattar att över 72 000 migranter tog sig in i den spanska enklaven i Nordafrika i slutet av juli. De flesta har återvänt, men omkring 10 000 är kvar.

Aten har redan prövat metoden på egen hand. Landet stoppade handläggningen av asylärenden i en månad i mars 2020 och i tre månader i juli 2025, efter båtankomster från Libyen. Polen införde en liknande åtgärd mot gränspassager från Belarus i mars 2025.

Stöd från Berlin och Wien

Diskussionen vid mötet blev kort. Polen, Tyskland, Österrike och Danmark visade stöd, och Nederländernas migrationsminister Bart van den Brink vill att lägen som det i Ceuta ska hanteras som gränsbevakning, inte som asyl.

— Vi måste hitta ett lagligt sätt att inte släppa in dem i asylprocessen, säger van den Brink.

— Normala asylprocedurer kan inte genomföras när det står klart att en massankomst inte är en humanitär situation utan orsakad av smuggling och desinformation, säger Tysklands inrikesminister Alexander Dobrindt.

— Om 70 000 människor, särskilt unga män, kommer på en dag har det uppenbarligen ingenting med asyl att göra, och då kan man inte arbeta med de tidigare reglerna, säger Österrikes inrikesminister Gerhard Karner.

Belgiens migrationsminister Anneleen Van Bossuyt sa att det inte bör finnas några tabun.

Det ska prövas i det krisramverk som kommissionen har aviserat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Antalet första uppehållstillstånd i EU ökade med tio procent

Migrationskrisen i Europa

Publicerad september 15, 2026 – av Emil Fjellstedt
EU-flagga vid en gotisk byggnad.
EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför unionen under 2025.

EU-länderna utfärdade 3,9 miljoner första uppehållstillstånd till medborgare utanför EU under 2025, 10,1 procent fler än året innan. Arbete var det största enskilda skälet – och den kategori som ökade snabbast, enligt EU:s statistikmyndighet.

Ökningen motsvarar 355 350 fler tillstånd än 2024. Siffrorna gäller uteslutande första uppehållstillstånd, och inte samtliga beviljade eller giltiga tillstånd under året. Personer som fått tillfälligt skydd i EU-länder på grund av Rysslands krig mot Ukraina ingår inte i statistiken; de redovisas separat.

Arbete stod för 1,3 miljoner tillstånd, eller 33,6 procent, och familjeskäl för 1,1 miljoner, 28,1 procent. Övriga skäl, där internationellt skydd ingår, svarade för 0,9 miljoner eller 22,8 procent, medan studier stod för 0,6 miljoner eller 15,5 procent.

Jämfört med 2024 ökade de arbetsrelaterade första tillstånden mest, 16,1 procent. Familjeskäl ökade med 14,1 procent och studier med 9,0 procent. Kategorin övriga skäl, inklusive internationellt skydd, minskade marginellt med 0,9 procent.

Ukrainare fick flest första tillstånd

Ukrainska medborgare fick flest första tillstånd, 335 100. Därefter följde indiska medborgare med 227 600 och marockanska med 202 100. Att Ukraina toppar listan ska inte förväxlas med EU:s separata statistik över tillfälligt skydd, som inte räknas in här.

Det totala beståndet är en annan mätstorhet. Vid slutet av 2025 innehades 27,8 miljoner giltiga uppehållstillstånd av medborgare utanför EU, enligt Eurostats sammanställning. Där var familjeåterförening det vanligaste skälet med 32,4 procent.

Rangordningen i beståndet skiljer sig också från årets utfärdade tillstånd. Marockanska medborgare hade 2,2 miljoner giltiga tillstånd, turkiska 2,0 miljoner och ukrainska 1,7 miljoner.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Människosmugglare slår mynt av Ceutas utdragna kris

Migrationskrisen i Europa

Publicerad september 7, 2026 – av Jan Sundstedt
Migranter sitter vid en mur nära stranden Trampolín i Ceuta, Spanien.
Migranter samlas nära stranden Trampolín i Ceuta den 15 augusti 2026, efter att säkerheten skärpts vid gränsen mot Marocko.

Migrantkrisen i Ceuta fortsätter. Hänsynslösa människosmugglare har utnyttjat situationen med priser upp till 9 000 euro per person och överfarter som utsätter människor för livsfara.

Mer än en månad efter massövergången och kaoset den 30–31 juli fortgår krisen i den spanska enklaven Ceuta, rapporterar RTVE.

Tusentals migranter finns kvar och sover eller rör sig på gatorna. Familjer i Ceuta överväger att hålla barn hemma inför skolornas höststart.

Människosmugglare har samtidigt erbjudit vägen vidare till det spanska fastlandet för svindlande belopp. Polisen redovisade den 21 augusti fem gripna i två separata utredningar.

Enligt Spaniens inrikesministerium har spansk polis avslöjat och slagit sönder två misstänkta nätverk. Ett av nätverken krävde omkring 9 000 euro per person.

Via mellanhänder rekryterade nätverket migranter som hade simmat till Ceuta. Före avfärden höll nätverket dem i bostäder, garage eller andra väntplatser.

Andra tog sig vidare i egenköpta kajaker eller gömda i färjor och lastbilar.

8 000 euro – utan flytväst

I en separat transport den 14 augusti färdades sju passagerare omkring 40 kilometer under cirka fem timmar, i en båt som mätte fem gånger två meter. Enligt ett vittne betalade passagerarna 8 000 euro var, sammanlagt 56 000 euro.

Ombord saknades flytvästar. Flera passagerare kunde knappt simma eller inte simma alls, enligt ministeriets redogörelse. Båten färdades i nattmörker och tät dimma innan bränslet tog slut ute till havs.

Ett annat polisunderlag, som El Confidencial återger, anger att 148 personer nådde Cádiz- och Málagakusterna i 29 båtar mellan 30 juli och 19 augusti.

Fram till den 24 augusti hade polisen upptäckt 150 migranter på det spanska fastlandet, som enligt uppgifter betalat i snitt 5 000 euro för den riskfyllda resan.

Genomsnittet gäller inte de två separata smugglingsutredningarna med priser upp till 9 000 euro. Alla migranter reste heller inte med samma nätverk.

Tre utredningar granskar krisen

Tre större rättsliga utredningar granskar nu krisen, rapporterar El Confidencial den 7 september.

Spaniens nationella domstol, Audiencia Nacional, utreder om någon organiserat massövergången från Marocko. En domstol i Ceuta driver ytterligare två utredningar om krishanteringen och angrepp mot militärer.

Inför skolstarten har den spanska regeringen beslutat att stärka polisnärvaron vid skolor och skoltransporter.

För familjerna i Ceuta kvarstår frågan om barnen ska våga gå till skolan under rådande omständigheter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.