Annons:

EU-dom gör privat RT-spridning straffbar

Hotet mot yttrandefriheten

Publicerad 7 juli 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med EU-domstolens byggnad och en RT-mikrofon.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 77 900,00 SEK 104% Mål: 75 000,00 SEK

EU-domstolen slår fast att förbudet mot Russia Today inte bara gäller traditionella medieaktörer, utan även personer som tillgängliggör RT-videor på öppna webbplatser utan vinstsyfte.

Domen i mål C-67/25 Traugott Ickeroth meddelades den 2 juli och rör tre personer i Tyskland som står åtalade för att vid flera tillfällen ha spridit videoklipp från RT – Russia Today Germany via en allmänt tillgänglig webbplats.

Webbplatsen var enligt EU-domstolens pressmeddelande gratis att besöka och finansierades endast genom donationer från användare. Den tyska domstolen ville därför få klarhet i om de åtalade ändå kunde räknas som ”operatörer” enligt EU:s sanktionsregler mot RT.

EU-domstolens svar är ja. Domstolen skriver att det saknar betydelse om spridningen sker inom ramen för ekonomisk verksamhet eller inte.

Annons:

— Begreppet ”operatör” omfattar i detta sammanhang varje person som är direkt eller indirekt ansvarig för tillgängliggörandet av det förbjudna innehållet, heter det i den svenska versionen av pressmeddelandet.

Omfattning spelar ingen roll

Domstolen preciserar även att bedömningen varken beror på sändningens omfattning eller varaktighet. Inte heller det faktum att webbplatsen drivs utan ersättning eller med frivilliga bidrag förändrar bedömningen.

Därmed slår EU-domstolen fast en bred tolkning av de sanktioner som infördes efter Rysslands invasion av Ukraina. Enligt domstolen krävs tolkningen för att förhindra spridning av ”Ryska federationens propaganda” och skydda unionens allmänna ordning och säkerhet.

Formellt avgör EU-domstolen inte det tyska brottmålet. Domen är ett förhandsavgörande om hur EU-rätten ska tolkas, och den nationella domstolen ska nu avgöra målet i enlighet med EU-domstolens besked.

EU:s öppenhetslinje ifrågasätts

Domen väcker en principiell censurdebatt eftersom EU samtidigt framställer sig som en garant för öppenhet, mediefrihet och fri tillgång till information. Här slår unionens högsta domstol fast att ett medieförbud kan nå även privatpersoner som driver öppna webbplatser utan kommersiellt syfte.

Kritiker ser detta som ett tydligt hyckleri. När EU talar om ”mediefrihet” och ”informationsintegritet” hänvisar man ofta till pluralism och motståndskraft mot påverkan. Men när samma institutioner förbjuder spridning av ett mediebolags innehåll och öppnar för straffrättsliga följder mot enskilda blir gränsen mellan säkerhetspolitik och censur svårare att dra.

Läsaromröstning

EU-domstolen slår fast att privatpersoner kan straffas för att sprida RT-videor utan vinstsyfte. Vad tycker du om domen?

Röstning stängd

Rimligt – det stoppar rysk propaganda och skyddar EU:s säkerhet 3%
2 röster
Orimligt – det inskränker yttrandefriheten och är censur 57%
39 röster
Osäker – det beror på hur lagen tillämpas i praktiken 0%
0 röster
Hyckleri – EU talar om mediefrihet men straffar vanliga medborgare 40%
27 röster

68 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Dan Park till Kriminalvården: ”De får komma och hämta mig”

Hotet mot yttrandefriheten

Publicerad 28 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Arkivmontage med Dan Park sittande vid en mikrofon till vänster och Malmö tingsrätts tegelfasad med skylten Sveriges Domstola
Dan Park uppger att han har ansökt om fotboja inför sitt sex månader långa fängelsestraff. Arkivbilder; domstolsfasaden visar Malmö tingsrätt, inte anstalten Gruvberget.

Konstnären Dan Park tänker inte inställa sig frivilligt för att avtjäna sex månaders fängelse för hets mot folkgrupp. I stället har han ansökt om fotboja – och enligt beslutet han själv publicerat har han fram till den 17 mars 2027 på sig.

"De får komma och hämta mig", skriver Park på X den 27 oktober. Inlägget visar Kriminalvårdens beslut om inställelse.

Dagen efter följde han upp i ett svar: "Jag har ansökt om fotboja istället så får man se om staten godtar det".

Kallad till Gruvberget

Beslutet som Park publicerat är daterat den 19 oktober och hänvisar till en dom från Hovrätten över Skåne och Blekinge den 22 juli. Påföljden är sex månaders fängelse.

Park ska enligt beslutet inställa sig på anstalten Gruvberget i Åmotsbruk senast den 17 mars 2027. Fristen har alltså inte löpt ut, och det är närmare fem månader kvar till sista inställelsedag.

I april rapporterade skattefinansierade statskanalen SVT att Park dömts av tingsrätten till sex månaders fängelse för sju inlägg på X från hösten 2023, med kommentarer och bilder av hans konst, bland annat om judar och muslimer. Park förnekade att kontot var hans men medgav att han skapat konstverken. Tingsrätten ansåg det tydligt att han stod bakom kontot.

Frivården avgör

Enligt Kriminalvården kan fängelsestraff på högst ett år och sex månader i många fall avtjänas hemma med elektronisk övervakning. Den dömde kan själv ansöka.

Kraven är bland annat en godkänd bostad, samtycke från alla myndiga i hushållet, en sysselsättning, ett tydligt schema samt nykterhet och drogfrihet. Frivården gör alltid en lämplighetsprövning innan straffet får avtjänas hemma.

Den som får fotboja har utegångsförbud utanför schemat och måste öppna dörren för oanmälda kontrollbesök dygnet runt. Den som missköter sig får avtjäna resten av straffet i fängelse.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Diesen vill lämna Norge – pekar på smutskastning och påtryckningar

Hotet mot yttrandefriheten

Publicerad 27 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Diesen vill forska utomlands: "Min forskning kriminaliseras"
Glenn Diesen har sökt obetald tjänstledighet för forskning i Kina och Australien under 2027. Arkivbild från en intervju med Wolfgang Wee 2022.

Med sina kritiska analyser av det amerikanska imperiet och sitt försvar för en multipolär värld har den norske professorn Glenn Diesen nått en stor internationell publik. Hemma i Norge säger han att hans forskning "kriminaliseras", och nu vill han forska utomlands under 2027.

Diesen har sökt obetald tjänstledighet från den 11 januari 2027 till årets slut och vill dela tiden mellan Kina och Australien, rapporterar Khrono, som har tagit del av ansökan. Som arbetsplats anger han Renmin University i Kina.

Något beslut är ännu inte fattat. Universitetet i Sørøst-Norge (USN), där Diesen är professor, räknar med att avgöra ärendet i mitten av november.

Diesen forskar om eurasisk integration och det geoekonomiska samarbetet mellan Ryssland och Kina. I ett mejl till Khrono skriver han att utrymmet för sådan forskning i dagens Norge är mycket begränsat, eftersom akademiskt samarbete och forskning "kriminaliseras".

"Jag använder egna pengar och semesterdagar till att forska utomlands för att undkomma smutskastningskampanjen i norska medier och pressen som sätts på universitetet", skriver han.

Pekar ut kritikerna

I ett längre inlägg på Substack beskriver Diesen hur det inte längre går att analysera rivaliserande makters politik utifrån deras säkerhetsintressen utan att stämplas som någon som "legitimerar" fienden.

Diesen beskriver konkreta följder: En tidning fick enligt honom ett evenemang i en kyrka där han skulle tala inställt, och för att delta i konferenser måste han ta ut semesterdagar.

Han pekar ut försvarsminister Tore O. Sandvik (Ap), som han uppger har anklagat honom för propaganda och kritiserat två poddare för att ha talat med honom. Enligt Dagbladet varnade Sandvik i januari för "rysk propaganda" i Norge utan att nämna Diesen vid namn. Kritiken riktades enligt Altinget mot poddvärdarna Wolfgang Wee och Danby Choi, som båda haft Diesen som gäst.

Norska Helsingforskommittén, en av hans mest aktiva kritiker, har enligt Diesen försökt få honom avskedad, arbetat för att stoppa hans föredrag och publicerat en bild av hans bostad i sociala medier. Kommittén anklagar honom för att sprida "rysk propaganda".

Hårdast går han åt NRK:s faktagranskning av hans framträdande i programmet "Debatten" inför stortingsvalet 2025, då han var förstanamn för partiet Fred og rettferdighet. Granskarna har enligt Diesen bemött påståenden han aldrig gjort och förbigått uppgifter som stöder hans analys av USA:s och Storbritanniens roll i fredsförhandlingarna i Istanbul 2022.

"Jag blir faktagranskad av krigspropagandister", skriver han.

Omöjligt att bli kvar

USN delar inte hans beskrivning. Institutionschefen Bjørn Hansen hänvisar till den lagstadgade akademiska friheten och uppger att inga forskningsprojekt som Diesen velat genomföra har avslagits.

Diesen står fast. I ett mejl till Dagbladet skriver han att det inte går att diskutera ryska säkerhetsbekymmer utan att bli anklagad för att "legitimera" aggression och sprida "rysk propaganda".

"Jag ser en brist på akademisk frihet eftersom argument inte debatteras. I stället trakasseras personen, och de sociala kostnaderna för att utmana statens krigsnarrativ gör det omöjligt att bli kvar här", skriver han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

David Icke: Ytterligare två års inreseförbud – för mina åsikter

Hotet mot yttrandefriheten

Publicerad 13 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
David Icke i blågrön skjorta framför en bokhylla.
David Icke uppger att hans Schengenförbud förlängs med två år, medan EU-domstolen prövar rättsgrunden för den ursprungliga spärren.

Nederländerna förlänger David Ickes inreseförbud i Schengenområdet med ytterligare två år, enligt Icke själv. Den brittiske författaren uppger att han därmed stängs ute i sex år sedan 2022, och att förbudet kan bli permanent om han inte byter åsikter.

Beskedet kom enligt Icke på måndagen i ett brev från Nederländernas minister för asyl och migration, som han uppger är vice premiärministern Bart van den Brink. Icke skriver att han fortfarande betraktas som en "potentiell fara för allmän ordning" och en "känd spridare av konspirationsteorier".

Han skriver också att det har gjorts klart att han förblir utestängd på obestämd tid om han inte ändrar sina åsikter. Förbudet är registrerat i Schengens gemensamma informationssystem SIS och gäller därför i samtliga Schengenländer, Sverige inräknat.

Icke har publicerat utdrag ur brevet i en egen engelsk översättning från nederländskan. Enligt hans återgivning motiverar ministeriet beslutet med att "öppet och okritiskt diskutera konspirationsteorier kan leda till social acceptans av antisemitism, främlingsfientlighet ... och rasism".

Som belägg för att han inte har ändrat sig pekar brevet enligt Icke på två videor från den 1 oktober 2026. Den ena är ett samtal med hans advokat Jeroen Pols om rättsprocessen. Av det framgår, enligt brevet, att Icke "inte har någon kontroll över sina idéer, föreställningar och beteenden".

Icke kallar beslutet ett angrepp på åsiktsfriheten.

"Om det hade skrivits i Kina eller Nordkorea skulle ingen bli förvånad, men det här är Nederländerna och EU", skriver han.

Från demonstration till svartlistning

Förbudet går tillbaka till 2022, då Icke bjöds in att tala vid en demonstration i Amsterdam mot regeringens coronapolitik. Stadens borgmästare, polis och åklagare uppmanade då arrangörerna att ställa in hans medverkan med hänvisning till "antisemitiska och sårande uttalanden", rapporterade BBC.

Tre motdemonstrationer anmäldes. Amsterdampolisen skrev en rapport om att det inte kunde uteslutas att hans besök skulle leda till ordningsstörningar. Utifrån rapporten och uttalanden i hans böcker, tal och dokumentärer registrerade ministern honom i SIS i två år, enligt Nederländernas högsta förvaltningsdomstol Raad van State.

Icke uppger att förbudet infördes under Mark Rutte 2022 och därefter har förnyats två gånger: under den regering där Geert Wilders parti ingick 2024 och nu under Rob Jetten 2026. "Höger eller vänster spelar ingen roll", skriver han. Själv beskriver han det hela som att han gick med på att tala i 20 minuter vid ett fredsmöte och sedan åka hem.

Icke stängdes 2020 av från Facebook och Twitter för sina coronauttalanden.

Yttrandefriheten prövas i Luxemburg

Icke har överklagat registreringen och hävdar att den saknar grund, eftersom han inte är misstänkt för något brott. Raad van State ställde i juli 2025 frågor till EU-domstolen och pausade målet i väntan på svar.

Målet, C-469/25, förs under det fingerade namnet Henssen. Enligt EUR-Lex vill den nederländska domstolen veta om EU-förordningen uttömmande anger när ett land får registrera en utlänning i SIS, och om ett "potentiellt" hot mot allmän ordning alls räcker.

Den tredje frågan gäller vad som ska vägas in. Domstolen frågar uttryckligen om avsaknad av brottsmisstanke, yttrandefriheten, det sociala sammanhanget och proportionaliteten ska spela roll.

EU-domstolen höll muntlig förhandling i målet den 29 september, bekräftar domstolen. Dess besked tolkar EU-rätten men avgör inte förbudet. Den slutliga domen fäller Raad van State, och enligt Icke väntas svaret från Luxemburg först den 28 januari.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Över 62 000 gripanden för meddelanden i Storbritannien – rapport varnar för självcensur

Hotet mot yttrandefriheten

Publicerad 9 september 2026 – av Emil Fjellstedt
Brittiska poliser i gula reflexjackor med texten Police, sedda bakifrån.
Big Brother Watch varnar för att brittiska polisens tillämpning av lagar om kommunikationsbrott hämmar yttrandefriheten.

Brittisk polis gjorde över 62 000 gripanden för kommunikationsbrott mellan 2021 och 2025, enligt en ny rapport från medborgarrättsorganisationen Big Brother Watch. Organisationen menar att lagarnas vaga formuleringar leder till överdriven tillämpning och självcensur – och pekar bland annat på gripandet av två föräldrar som klagat på dotterns skola i en WhatsApp-grupp, ett gripande som Hertfordshire-polisen senare medgav var olagligt.

Siffrorna kommer från organisationens rapport "Britain's Free Speech Problem", som publicerades den 7 september och bygger på offentlighetsbegäranden till samtliga 45 territoriella polismyndigheter i Storbritannien. Gripandena rör tre lagrum om hot och grovt kränkande kommunikation samt vissa avsiktligt skadliga falska meddelanden. Enligt rapporten motsvarar volymen omkring 34 gripanden per dag.

Alla dessa gripanden handlar inte om åsikter i sociala medier. Kategorin rymmer även hot och kränkande meddelanden, exempelvis i samband med våld i nära relationer, och lagarna kan tillämpas på privat kommunikation som mejl och gruppchattar. Big Brother Watch konstaterar att en del av gripandena är motiverade – men menar att lagarnas vaga formuleringar gjort dem elastiska nog att svepa in vardaglig kommunikation. Eftersom flera polismyndigheter vägrat eller inte kunnat lämna ut siffror är det faktiska antalet enligt organisationen sannolikt betydligt högre än 62 000.

Fjorton gånger fler gripanden på andra sidan distriktsgränsen

Rapporten visar att Cumbria Constabulary gjorde 25,7 gripanden per 10 000 invånare under femårsperioden, medan grannmyndigheten Northumbria gjorde 1,9 per 10 000. Skillnaden är omkring fjortonfaldig – mellan två distrikt i England, under samma lagbok.

Organisationen kallar det ett "postnummerlotteri" för yttrandefrihetens polisiära hantering och anser att skillnaderna visar problem med vaga brottsdefinitioner.

Elva timmar i förvar efter kritik i skolans föräldrachatt

Hur konkret frihetsinskränkningen kan bli visar ett tidigare fall. Rosalind Levine och Maxie Allen hölls i elva timmar 2025, misstänkta för trakasserier och "malicious communications", efter att ha framfört klagomål på dotterns grundskola – bland annat i en WhatsApp-grupp för föräldrar. Sex poliser kom till hemmet. I november medgav Hertfordshire-polisen att gripandet var olagligt och betalade 20 000 pund i skadestånd, vilket bekräftades av BBC 2025. Polisen uppgav att "det rättsliga kravet på gripandets nödvändighet inte var uppfyllt", men ansåg samtidigt inte att någon enskild polis hade misskött sig.

Enligt rapporten är det just risken för det där knacket på dörren som skapar självcensur, långt utanför de fall som prövas rättsligt. I pressmeddelandet den 6 september formulerade Big Brother Watch kravet: regeringen ska beställa en oberoende nationell granskning av lagarna som begränsar yttrandefriheten, av deras samlade verkan och av polisens utbildning i frågan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.