Besök på akutmottagningar och inläggningar på grund av psykisk ohälsa ökade bland barn och ungdomar under restriktionerna i Australien, visar en ny studie. Forskarna pekar också på att trots att restriktionerna nu är borttagna ligger fortfarande siffrorna för sjukhusbesök på grund av psykiska problem högre än innan coronakrisen.
I en ny australiensk studie har forskare vid University of New South Wales (UNSW) analyserat data från sex större barnsjukhus i landet. De har tittat på över 130 000 besök på akutmottagningar och intagningar i slutenvården där barn och ungdomar sökt hjälp på grund av psykiska problem under covidrestriktionerna mellan mars 2020 och december 2021. Forskarna tittade också på samma typ av data mellan januari och juni 2022, efter att man lättat på restriktionerna i Australien.
Forskarna har kommit fram till att under Australiens hårda restriktioner ökade besök till akutmottagningar med psykisk ohälsa som orsak 15 procent för barn och unga. Även inläggningar som hade med psykisk problematik att göra ökade med 8,9 procent under den tiden.
Tittade man närmare på inläggningar som hade med självskadebeteende att göra ökade de 82 procent under restriktionerna och 76 procent när det handlade om ätstörningar.
Forskarna konstaterar att många aspekter kring covid-19 och restriktionerna kan ha påverkat ungas mentala hälsa. Det kan handla om osäkerheter inför framtiden, social distansering, ekonomisk stress samt även att skolan tillsammans med vanliga rutiner blev inställda.
– Psykisk ohälsa är det största hälsoproblemet för barn och ungdomar i Australien, konstaterar Dr Jahid Khan, författare till studien. Studien belyser det ökande antalet barn och ungdomar som kommit till sjukhus i psykisk kris under och efter covid-19-pandemin.
Efter att restriktionerna togs bort minskade besöken för barn och ungdomar som sökte hjälp för psykisk ohälsa något, men siffrorna förblev trots det högre än de var innan coronakrisen och restriktionerna började.
– Antalet sjukhusbesök med anknytning till psykisk hälsa förblev högt efter att pandemirestriktionerna för covid-19 hade lättats upp. Detta kan vara ett resultat av fortsatt pandemirelaterad stress och att man dröjer med att söka psykisk vård, säger Dr Khan.
Forskarna kan konstatera att landet behöver mer kapacitet när det gäller vård inom psykisk hälsa för barn och ungdomar, något man menar bör vara en prioritet då långvarig psykisk ohälsa bidrar till problem inom det sociala, akademiska och även utvecklingen.
Åtskilliga andra studier har gjorts när det gäller hur coronarestriktionerna försämrat den psykiska hälsan bland barn och unga. Bland annat visade en studie redan 2021 att förekomsten av depression och ångest hos barn dubblerats globalt sedan nedstängnings- och isoleringspolitiken inleddes i början av 2020.