Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Den tidigare journalisten på statskanalen BBC, Laura Trevelyan, har utlyst att hon ska skänka 100 000 pund till slavättlingar mot bakgrund av att hennes förfäder ägde plantager i Grenada på 1800-talet. Nu har över 100 prominenta brittiska familjer anslutit sig till kampanjen av den nya lobbygruppen "Heirs of Slavery" ("ättlingar till slaveriet").
Enligt The Telegraph ska dessa ”samlas för att fastställa hur de praktiskt kan sona sina slavägande förfäders handlingar”.
Enligt Trevelyan själv är detta bara början på en växande ”rörelse” av vita som vill gottgöra utomeuropéer för hur dessa behandlades av deras förfäder långt tillbaka i tiden. Hon hänvisar bland annat till ett "momentum" som skapats av den våldsbejakande svart makt-rörelsen BLM.
– Det finns ett stort momentum mot repertoarrättvisa, vad det än innebär, i kölvattnet av Black Lives Matter. Det är en fråga om hur man kan kanalisera allt detta momentum och all denna energi, påstår hon.
Heirs of Slavery har som målsättning att följa Caricom – en politisk och ekonomisk union med 15 medlemsländer i regionen som bland annat krävt skadestånd och utarbetat en 10-punktsplan för hur Europa ska be om ursäkt för slaveriet, skänka pengar till utveckling och satsa mer resurser på utbildningar om slaveriet.
En stor andel av familjerna som nu utlovar ersättning är ättlingar till personer som ägde slavplantager i Jamaica, Barbados och Guyana. Flera familjer har tidigare också formellt bett om ursäkt för sin historiska inblandning i slaveriet. I november kommer en större konferens att anordnas i London där det ska beslutas mer i detalj vad familjerna ska göra ekonomiskt.
Today in Grenada, 7 members of the Trevelyan family presented a formal letter of apology to the people of this Caribbean island. “We apologize for the actions of our ancestors in holding your ancestors in slavery.” 104 members of the Trevelyan family signed the apology. pic.twitter.com/9pDqesJXNU
— Laura Trevelyan (@LauraTrevelyan) February 27, 2023
Omstridd idé
Idén om att vita har skyldighet att ge pengar till slavättlingar har blivit alltmer utbredd de senaste decennierna – framförallt bland vänsterorienterade grupper i USA.
Synen på vem som ska betala och hur ersättningen ska fördelas varierar. Vissa menar att alla svarta eller utomeuropéer har rätt till ekonomisk ersättning – medan andra menar att bara de som kan belägga att de faktiskt är slavättlingar ska kunna få denna. Samma variation finns angående notan, där vissa vill att ättlingar till dokumenterade slavägare ska betala denna, medan andra anser att staten och skattebetalarna ska stå för finansieringen.
Kritik som ofta riktats mot konceptet omfattar bland annat grundpremissen om kollektiv etnisk arvsskuld. En annan kritik som ofta förs fram är att slaveri historiskt har varit en global kulturell företeelse, vilket försvårar att på ett rättvist sätt avgöra vilka grupper som ska kompenseras och av vem.
