Annons:
Ur arkivet

Azovfrivillige Kent McLellan vittnar om tortyrmord på ryssar

Kriget i Ukraina

Uppdaterad 18 november 2024, Publicerad 29 november 2022 · Återpublicerad 18 november 2024 – av Isac Boman
Kent McLellan ångrar inte sin tid i Ukraina.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 55 150,00 SEK 74% Mål: 75 000,00 SEK

I en intervju med den grävande journalisten Juan Sinmiedo berättar skinnskallen Kent "Boneface" McLellan frispråkigt om sin tid som frivilligsoldat i Ukraina och om sadistiska övergrepp som begåtts av de ukrainska bataljonerna.

– Jag kommer ihåg när jag blev tillfrågad att fotografera medlemmar i Aidar- och Tornado-bataljonerna posera med liken av en lynchad gravid kvinna och en man som de sa var hennes make, berättar han bland annat.



Kent Ryan McLellan föddes 1990 och är son till Ken McLellan, sångare i frihetsrockbandet Brutal Attack. Redan som tonåring blev han medlem i den obskyra nationalistorganisationen The American Front och har tidigare suttit fängslad för vandalism och misshandel. 2012 greps han och flera organisationskamrater av FBI i samband med att de misstänktes planera ett terrordåd mot icke vita i Florida.

Två år senare anslöt sig ”Boneface” till det ukrainska nationalistpartiet Högra Sektorns militanta gren i ett antal månader innan han reste tillbaka till USA för att istället ägna sig åt att rekrytera utlandsfrivilliga till den paramilitära organisationen Misanthropic Division. I januari 2022 återvände han till Ukraina för att ansluta sig till den ökända Azovbataljonen.

Annons:

McLellan berättar att han först kom i kontakt med de ukrainska ultranationalistiska grupperingarna C14 och Misanthropic Division på sajten VK och började sköta de sistnämndas publiceringar - men att kontakten bröts efter att FBI arresterade honom för att ha varit med och arrangerat ett paramilitärt träningsläger i Florida.

När protesterna i Kiev drog igång deltog många av McLellans ideologiska fränder, och han skapade själv en ”grupp” som arbetade med att hitta tekniska lösningar för att komma runt nätverksbegränsningar och dysfunktionella mobilnät så att deltagarna enklare kunde koordinera sina aktioner. 2014 var också året då han reste till Ukraina – och även om hans visum bara gällde för nio dagar hade han inga direkta planer på att återvända.

– Vid den här tidpunkten styrde jag redan Misanthropic Division i USA, säger han och berättar vidare att nationalister av hans sort från hela Europa och USA reste till Ukraina ungefär samtidigt.

T.v: McLellan i Azov-uniform. T.h: Misanthropic Division-flagga.  Foto:Telegram/Haisollokopas/CC BY-SA 4.0

Efter ett tag hade de amerikanska frivilliga etablerat sig i Ukraina och fått in rutiner som gjorde det enklare att flyga in fler frivilligsoldater och ta hand om dem på ett effektivt sätt – snarare än att de blev strandsatta på någon ukrainsk flygplats.

USA följde utvecklingen

McLellan beskriver vidare hur Högra Sektorn ”kontrollerade nästan allting” som hade med de frivilliga att göra och att han placerades tillsammans med många av de kombattanter som senare kom att utgöra Azovbataljonen.

Även om han trivdes med de engelskspråkiga frivilligsoldaterna var det på grund av språkbarriärerna mycket svårt att komma nära och kommunicera med de ukrainska. Han berättar också att hans första uppdrag i Mariupol mest bestod av ”mycket skytte på absolut ingenting och många soldater som inte visste vad de skulle göra”.

McLellan berättar också att amerikanska myndigheter under Maidan-kuppen tog fast honom när han tränade ukrainare att utföra cyberattacker för att försvaga den dåvarande ukrainska regimen – men att USA valde att inte arrestera honom utan snarare ville se hur situationen utvecklades.

– De ville sitta med och hjälpa till. De ville inte ha namn eller någonting sådant, men de ville övervaka situationen, säger han och konstaterar att han utan det amerikanska stödet hade åtalats för brott mot USA:s neutralitetslagstiftning.

Tortyrmord och lynchningar

McLellan berättar också att han hört flera berättelser om hur de ukrainska bataljonerna ägnat sig åt övergrepp – bland annat ska ”en grupp röda anarkister” ha dödats i Odessa.

– Tornado (bataljonen) var det absolut mest skrämmande jag har sett eller behövt hantera i hela mitt liv. Jag är med i den där misslyckade korsfästningsvideon och jag har inte ens en mask på mig.

Videoklippet McLellan erkänner att han själv närvarade i när det spelades in började spridas 2015 och visar hur medlemmar ur Azovbataljonen korsfäster en rysk medborgare i östra Ukraina och sedan sätter eld på korset. Från ukrainskt håll har man hela tiden hävdat att videoklippet är fejkat.

OBS! Varning för mycket starka bilder.

 

– Jag har sett en del skit under första vändan i Ukraina. Jag kan bara summera Mariupol med att det var krig. Det var där mycket avskyvärd skit började. Förhör skedde, jag arbetade mycket med att genomföra förhör. Behandlingen av sådana människor är samma som med ryssarna skulle jag gissa.

– Jag kommer ihåg att jag blev tillfrågad att fotografera medlemmar i bataljonerna Aidar och Tornado poserandes med liken från en lynchad gravid kvinna och en man de sa var hennes make. Videoklippet kan hittas och heter ”Kroknäsor får repet”, men det hade ingenting med judar att göra, säger han. Han tillägger att Tornado bestod av en ”grupp skumma typer” och att han inte skulle ha gett sitt stöd till ett sådant övergrepp.

Stödjer Azov - men inte Nato

McLellan förnekar att han vid något tillfälle fått betalt för sin tjänstgöring – istället menar han att han själv stått för alla ekonomiska kostnader. Han bekräftar också att man hade kontakt med CIA och Pentagon vid tidpunkten och att USA genomförde underrättelsearbete i östra Ukraina under kriget.

Till slut skeppades han tillbaka till USA – något som McLellan hävdar inte skedde på eget initiativ utan för att medlemmar i den ukrainska säkerhetstjänsten blivit påkomna med att samarbeta med ryssarna, och att de planerade att döda honom när han var inlagd på ett sjukhus i Kiev.

McLellan berättar att han fortfarande dagligen talar med vissa av sina tidigare stridskamrater – men är osäker på om han själv kommer att återvända till Ukraina och Azovbataljonen. Han säger sig lida av metallförgiftning som han genomgår behandling för.

– Jag stödjer Azov till hundra procent. Men jag stödjer inte Nato eller EU och i slutändan känner jag att om Nato involverar sig så kommer det som nationalist inte att finnas någonting kvar att kämpa för.

McLellan är tydlig med att det är USA:s inblandning i Ukraina som orsakat den ryska invasionen och menar att man bör skilja på ”nationalisternas krig” och ”Zelenskyjs krig”. Han hävdar också att den ukrainska regeringen vid flera tillfällen redan försökt få bort Azov och liknande grupper – eftersom de inte längre anses ”användbara för Nato-regimens syften”.

Medlemmar i Azovbataljonen samlar ihop bybor för förhör.

– Jag skulle vilja att Ryssland bara åker hem och att det blir en Maidan-revolution till medan Kiev-regeringen är svag. Jag ser inte Ryssland som offret här, men jag ser att Ryssland blivit provocerade, säger han och tillägger ”att allt inte är svart och vitt”.

– Faktum är att det här kriget bara hjälpte oss att bli nekade av Nato. Ingen vill ha det här kriget med Ryssland.

McLellan bekräftar också att vänsterliberala medier ljuger om Azovbataljonen och liknande stridande enheter i Ukraina i syfte att skönmåla dessa.

– "Nazister existerar inte", "Azovbataljonen och Azovregimentet är helt olika varandra", "De tog bort alla nazister från Azov". Vi vet att allt det här är falskt, säger han och tillägger att massmedias lögner om att bataljonerna är opolitiska enligt honom är ”respektlösa” och ”smutskastar arvet från många av dem som dog”.

McLellan menar att han inte ångrar sitt deltagande i Ukraina och fortfarande anser att ukrainska nationalister och ukrainska regimen bedriver två olika krig. Bland annat nämner han att det var ”ett storskaligt firande” bland nationalisterna när Ukraina nekades inträde i Nato. Samtidigt är han mycket kritisk till kunskapsnivån hos amerikaner vad gäller konflikten i Ukraina och menar att dessa som regel helt gått på propagandalögner om Ryssland.

– Jag noterar att många amerikaner inte ens känner till att nationer som Ossetien existerar, den georgiska invasionen av sådana platser och så vidare. De tror bara att Ryssland bestämmer sig för att bomba platser sönder och samman utan någon egentlig orsak.

– Precis som under andra världskriget har allting och varje drag ett skäl. Ukraina befinner sig dessvärre i mitten av detta, konstaterar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Zelenskyj säger ja till Trumps förslag: ”Frys och stoppa”

Kriget i Ukraina

Publicerad 22 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Volodymyr Zelenskyj i mörk kavaj och skjorta framför ett ljust fönster under Fox-intervjun.
I Fox-intervjun öppnar Zelenskyj för att stoppa striderna längs dagens frontlinjer och gå vidare till förhandlingar med säkerhetsgarantier.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger ja till att frysa striderna längs dagens frontlinjer. Han vill att ett eldupphör öppnar för samtal med Ryssland och att USA sedan ger säkerhetsgarantier.

Beskedet kom på onsdagen i Fox & Friends på Fox News. Programledaren Brian Kilmeade frågade om han skulle godta en uppgörelse som fryser läget som det är, där Ukraina enligt Kilmeades formulering behåller 75 procent eller mer av landet.

— Ja. Just nu måste vi frysa, och jag tror att det är det verkliga sättet att avsluta kriget, svarade Zelenskyj.

— Vi kallar det eldupphör, eller att sluta döda, som president Trump har uttryckt det. Frys och stoppa, sa han.

Zelenskyj beskrev frysningen som ett första steg, inte som en slutlig uppgörelse.

— Det här är minimum av vad vi behöver från Ryssland i dag. Sedan går vi till presidenten och européerna och ber om säkerhetsgarantier, sa han.

Ett eldupphör vid fronten lämnar de områden som Ryssland i dag håller kvar under rysk kontroll. Beskedet i Fox är dock inget juridiskt avstående av territorium och inget accepterat fredsavtal.

Linjen är inte ny. Redan i oktober 2025 ställde sig Zelenskyj bakom att stoppa striderna vid de aktuella frontlinjerna och förhandla därefter.

Trepartssamtal med Europa vid bordet

Zelenskyj sa också att han stöder samtal mellan Kiev, Washington och Moskva. Han tillade att det vore bättre om europeiska länder deltog.

— Vi är öppna för att förhandla i alla format och om alla ämnen. Jag ber bara om en sak: tala inte om oss utan oss, sa han.

Zelenskyj uppgav att hans samtal med USA:s sändebud Steve Witkoff i Oslo dagen innan var produktiva.

Han tackade USA för att underrättelsedelningen har återupptagits. Han hoppades också att begränsningarna för satellittjänsterna Starlink och Starshield snart hävs.

— Det är fortfarande begränsat, sa Zelenskyj om tjänsten. Utrikesminister Marco Rubio har enligt honom lovat att arbeta med frågan. Rubio sa tidigare på onsdagen att besluten om Starlink ligger hos SpaceX och Elon Musk, inte hos Vita huset.

Putin öppnar för samtal efter 10 november

Witkoff träffade Rysslands president Vladimir Putin under onsdagen. Efter mötet sa Putins rådgivare Jurij Usjakov att Putin i princip accepterar nya trepartssamtal med USA och Ukraina efter den 10 november. Samtalen ska enligt Usjakov fokusera på säkerhetsarrangemang för både Ryssland och Ukraina.

Abu Dhabi nämns som möjlig plats, men någon ort är inte bestämd.

Moskva har tidigare ställt villkor för en frysning. Rysslands vice utrikesminister Michail Galuzin sa den 10 augusti att en frysning inte är möjlig utan att konfliktens grundorsaker undanröjs.

Trump har upprepade gånger förespråkat att striderna stoppas längs den befintliga fronten. Moskva kräver däremot hela Donetsk och Lugansk, även de delar som ryska styrkor inte kontrollerar.

Ryssland betraktar båda regionerna som ryskt territorium sedan de ryskorganiserade omröstningarna 2022 och det efterföljande införlivandet. Putin har i sitt tal om införlivandet hänvisat till omröstningarna och rätten till självbestämmande, liksom till gemensamma historiska, språkliga och kulturella band med Ryssland.

Moskva motsätter sig dessutom ukrainskt Nato-medlemskap.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ukraina varnar för Rysslands vapenlager inför vintern

Kriget i Ukraina

Publicerad 21 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Ett grönmålat Iskander-M-avfyrningsfordon med hela fordonet synligt på en betongyta och militär personal i bakgrunden.
Ett 9P78-1-avfyrningsfordon för robotsystemet Iskander-M. Uppgifterna om Rysslands robotlager är ukrainska underrättelsebedömningar.

Ryssland har upp till 700 ballistiska robotar och omkring 6 200 Geran-drönare i reserv inför vintern, uppger Ukrainas militära underrättelsetjänst HUR. Rysk industri tillverkar enligt underrättelsetjänsten över 200 robotar i månaden.

Det rapporterar Kyiv Post, som återger underrättelsetjänstens uppskattningar i detalj.

Förutom de ballistiska robotarna har Ryssland enligt HUR flera tusen kryssningsrobotar av olika typer. Av den månatliga tillverkningen på över 200 robotar är 110 ballistiska.

Iskander-M-lagret uppskattas till cirka 115 robotar, och produktionen ligger på upp till 65 i månaden. Ryssland utvecklar samtidigt en modernare version med beräknad räckvidd på 550–700 kilometer. Dagens version når upp till 500.

Jetdrivna drönare i tusental

Den operativa reserven av Geran-drönare räknas till omkring 6 200, inklusive jetdrivna modeller. Sedan sommaren har Moskva prioriterat jetdrivna Geran-4 och Geran-5, som tillverkas i upp till 4 000 exemplar i månaden. Därtill kommer upp till 2 000 propellerdrivna Geran-2.

Det statliga beställningsläget för Geran och attrapper har i år passerat 100 000 enheter, enligt HUR. Tillverkningen sker vid den särskilda ekonomiska zonen Alabuga i Tatarstan.

Hundratals Gerbera-attrapper av plywood och skum ingår också. Enligt HUR ska de dränera ukrainska luftvärnsresurser och hjälpa Ryssland att lokalisera robotbatterier.

Bland övriga system nämner HUR över 450 Kalibr med cirka 29 nya i månaden, upp till 400 RM-48U med cirka 40 i månaden, över 600 Oniks och över 120 Tsirkon. Enligt Kyiv Posts återgivning överstiger produktionen av kryssningsroboten Kh-101 80 per månad.

Siffrorna är ukrainska bedömningar och har inte verifierats oberoende. NyD har inte kunnat hitta någon offentlig rysk bekräftelse av just dessa tal.

Det är inte första gången HUR varnar. I september sade HUR:s vice chef Vadym Skibitskyj enligt Kyiv Post att Ryssland planerar slutföra testerna av en ny ballistisk robot med upp till 800 kilometers räckvidd före utgången av 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tvångsmobiliseringen möter våldsamt motstånd – sex skjutna i Kiev

Kriget i Ukraina

Publicerad 20 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Mörk och oskarp nattbild med personer och fordon framför en upplyst entré vid rekryteringscentret i Kiev.
Tre poliser och tre militärer fördes till sjukhus efter skottlossningen vid rekryteringscentret i Kiev under måndagskvällen. Bilden visar efterarbetet utanför byggnaden.

Sex personer skadades när en man som förts till ett rekryteringscentrum i Kiev, misstänkt för brott mot mobiliseringslagen, öppnade eld under måndagskvällen. Ukrainas tvångsmobilisering möter allt våldsammare motstånd efter återkommande övergrepp mot civila män, som sparkas, släpas bort och bärs ut ur sina bilar.

Skottlossningen inträffade vid 19-tiden på rekryteringscentret i stadsdelen Petjersk. Tre poliser och tre militärer fördes till sjukhus, uppger Kievpolisen.

Ukraina tvångsrekryterar män mellan 25 och 60 år för att fylla på förlusterna vid fronten. Rekryteringsräder som Nya Dagbladet skildrat visar hur en man sparkas på marken innan han släpas till en skåpbil, och hur en annan dras ur sin bil och bärs bort av fyra rekryterare.

Kritiken kommer även inifrån makten. Parlamentsledamoten Oleksandr Kachura från Zelenskyjs parti Folkets tjänare hävdar i en intervju med Natalja Vlasjtjenko att rekryteringsmyndigheterna fungerar som organiserad brottslighet. Enligt honom kostar regionala chefsposter 150 000 dollar och frigivning efter ett ingripande 10 000–15 000 dollar. Kachura vill avskaffa den nuvarande myndighetsstrukturen och ersätta tvångsrekryteringen med frivillig rekrytering.

Fick tag på vapen inne på centret

Journalisten Roman Bochkala, som rapporterade från platsen, uppger att mannen är i 40-årsåldern och hade gripits av en patrull. Enligt honom använde mannen en pistol av märket SIG Sauer. Myndigheterna har inte bekräftat uppgifterna.

Centret säger att mannen "skaffade ett skjutvapen" i lokalerna men har inte förklarat hur. Skytten är gripen och polisen utreder omständigheterna. Hans motiv är inte fastställt.

Motståndet blir blodigare

Kyiv Independent skriver att dussintals attacker mot rekryteringspersonal har rapporterats sedan kriget trappades upp 2022, och att antalet har ökat under 2026.

I augusti knivhöggs en rekryterare till döds i Lviv, och fyra rekryterare skadades i en skottlossning i Odesa. I september utlöste en explosion vid ett rekryteringscentrum i Lviv en terrorutredning.

Kraven på nya soldater lär knappast mildras. Presidentkansliets chef Kyrylo Budanov sade den 28 augusti att Ukraina måste mobilisera minst 30 000 personer i månaden. Kyiv Independent konstaterar att rekryteringen har blivit hårdare i takt med att färre anmäler sig frivilligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Zelenskyj ber EU-ledarna om minst 70 miljarder euro extra

Kriget i Ukraina

Publicerad 16 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
António Costa till vänster, Volodymyr Zelenskyj i mitten och Ursula von der Leyen till höger framför en blå bakgrund i Kyiv d
António Costa, Volodymyr Zelenskyj och Ursula von der Leyen i Kyiv den 24 februari 2026, när europeiska ledare besökte staden på fyraårsdagen av Rysslands intåg i Ukraina. Arkivbild, inte från det aktuella talet till EU-ledarna.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ber EU-ledarna om minst 70 miljarder euro extra till försvaret nästa år. Pengabristen hindrar enligt honom en fördubbling eller tredubbling av drönarproduktionen, beroende på typ.

Kravet framförde Zelenskyj i ett tal till deltagarna vid Europeiska rådets möte den 16 oktober. Delar av talet publicerade han på sin officiella Telegramkanal.

— Nästa år kommer kriget att kosta 155 miljarder euro. Och vi behöver minst 70 miljarder euro mer från er – till försvar, vapen och vår motståndskraft. Det är en realistisk summa, säger Zelenskyj.

Zelenskyj räknar med att kriget kommer att kosta 155 miljarder euro nästa år.

Pengarna han begär är offentliga medel. Om EU-ledarna ställer sig bakom kravet är det ytterst Europas skattebetalare, inte ledarna själva, som får bära finansieringen och budgetrisken. Ett sådant stöd innebär däremot inte i sig någon redan beslutad skattehöjning.

Hur det fungerar framgår av EU:s lån till Ukraina på 90 miljarder euro för 2026–2027, som ministerrådet slutförde i april. EU lånar upp pengarna på kapitalmarknaderna med marginalen i EU-budgeten som säkerhet, och lånet är tänkt att återbetalas med ryska krigsskadestånd. Lånet är redan beslutat och gäller inte de 70 miljarder Zelenskyj nu begär.

Drönarna är hans huvudargument. Enligt Zelenskyj stoppar Ukraina det mesta av de ryska anfallen längs fronten med hjälp av drönare. Han säger också att tekniken används för att skära av ryska underhållslinjer och att ukrainska drönare bidrar till att försvaga den ryska ekonomin.

— Just nu skulle vi kunna fördubbla eller tredubbla drönarproduktionen – beroende på typ. Men vi har helt enkelt inte pengarna till det. Det är sanningen, säger Zelenskyj.

Han avslutade med en vädjan till ledarna att föreställa sig effekten av större ukrainsk kapacitet.

— Tänk er om vi kunde sätta två till tre gånger så mycket press på Ryssland som i dag, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.