MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 18 mars 2025

tisdag 18 mars 2025

Över 100 döda i strider mot islamistiska rebeller i Filippinerna

publicerad 29 maj 2017

Konflikten mellan den IS-anknutna terrorgruppen Maute och filippinsk militär har eskalerat. Under söndagen hade fler än 100 personer dödats i striderna, varav flera civila som avrättats av islamisterna.

Den islamistiska rebellgruppen Maute, som är allierade med Islamiska staten, belägrade staden Marawi, som ligger i den autonoma regionen muslimska Mindanao, tidigare i maj. Filippinernas president Rodrigo Duterte valde i förra veckan att sätta in militären mot rebellerna.

Över 100 personer har dödats i Marawi under de senaste veckorna, varav 27 civila. Enligt uppgifter har Maute avrättat det man benämner som ”förrädare” som försökt att fly staden, rapporterar RT.

Fransk EU-parlamentariker vill ”ta tillbaka” Frihetsgudinnan

Det nya kalla kriget

publicerad Igår 16:17
– av Redaktionen
Raphael Glucksmann menar att amerikanerna idag "föraktar" Frihetsgudinnan och vad den står för.

Den fransk-judiske EU-parlamentarikern Raphael Glucksmann vill att Frankrike ”tar tillbaka” Frihetsgudinnan 140 år efter att den donerades till USA.

Skälet är att amerikanerna, enligt Glucksmann, har ”valt att ställa sig på tyrannernas sida” och att USA:s folk idag påstås ”förakta” de ideal som statyn enligt den vänsterliberale politikern representerar.

Den 28 oktober 1886 avtäcktes Frihetsgudinnan i New Yorks hamn, i samband med hundraårsminnet av den amerikanska självständighetsförklaringen. Statyn som ritades av fransmannen Auguste Bartholdi var en gåva från det franska folket till amerikanerna och har sedan dess varit ett av världens mest berömda turistmål.

Raphael Glucksmann, som ingår i den socialdemokratiska EU-gruppen, kräver dock nu att statyn återlämnas till Frankrike – och han motiverar kravet med att han ogillar den politiska väg Trump-administrationen tagit.

– Vi kommer att säga till USA, som har valt tyrannernas sida och till amerikanerna som sparkade forskare för att de krävde vetenskaplig frihet: ’Ge oss tillbaka Frihetsgudinnan’, förkunnade politikern vid en partikongress.

”Tyrannerna” förmodas åsyfta Ryssland och dess ledning i Moskva och Glucksmann, som länge varit en hängiven supporter till Ukraina, gick förra året till val på att öka det franska stödet till Kiev ytterligare.

– Vi gav den (statyn) till er som en gåva, men ni föraktar den tydligen. Så den kommer att ha det bra här hemma, fortsatte EU-parlamentarikern under partieventet.

”Välkomnar” avskedade amerikanska forskare

Vidare hävdar Glucksmann att de amerikaner som förlorar sina jobb på grund av Trump-administrationens nedskärningar inom offentlig sektor istället är varmt välkomna att bo och arbeta i Frankrike.

– Om ni vill avskeda era bästa forskare, om ni vill avskeda alla de människor som genom sin frihet och sin känsla för innovation, sin smak för tvivel och forskning, har gjort ert land till världens ledande makt, då kommer vi att välkomna dem.

Något ”återlämnande” av den 46 meter höga statyn får dock bedömas som ytterst osannolikt. På sociala medier betraktar många användare Glucksmanns utspel som ytterligare ett exempel på hur svårt det är för många europeiska politiker att hantera det politiska skifte som Trumps presidentskap har inneburit för USA och omvärlden.

Vissa bedömare pekar också på att Frankrike, Tyskland och andra europeiska länder utrikespolitiskt och under decennier agerat som USA:s förlängda arm, och att man nu, när de amerikanska prioriteringarna förändrats, inte längre har någon klar plan för hur man ska förhålla sig till amerikanerna.

Här är Putins krav för vapenvila

Kriget i Ukraina

publicerad Igår 12:35
– av Redaktionen
Vladimir Putin vill inte se en tillfällig paus som används av Ukraina för att mobilisera fler soldater och nya vapenleveranser.

Nyligen bekräftade Vladimir Putin att Moskva är redo att diskutera en vapenvila – men att villkoren först måste klargöras och en rad frågor besvaras

Presidenten betonar att Moskva inte är intresserade av några kortsiktiga pauser i kriget utan strävar efter en varaktig och långsiktig fredsuppgörelse.

Bakgrunden är att Washington och Kiev kom överens om ett förslag om en 30 dagar lång tillfällig vapenvila efter ett möte i Saudiarabien under förra veckan. Även om Putin i grunden uppger att han vill få slut på kriget, är han tydlig med att ett antal frågetecken måste besvaras innan Ryssland är redo att underteckna ett avtal om eldupphör.

Han poängterar särskilt att Moskva inte tänker godkänna en tillfällig paus i kriget om denna utnyttjas för att på nytt stärka och leverera nya vapen till den idag försvagade ukrainska armén.

Nya Dagbladet publicerar här nedan den ryske presidentens svar i sin helhet:

Innan jag går in på hur jag ser på Ukrainas beredskap för ett eldupphör vill jag börja med att tacka USA:s president Donald Trump för att han ägnar så stor uppmärksamhet åt att lösa konflikten i Ukraina.

Vi har alla tillräckligt med problem att ta itu med. Men många statschefer, Folkrepubliken Kinas president, Indiens premiärminister, Brasiliens och Sydafrikas presidenter ägnar mycket tid åt att hantera denna fråga. Vi är tacksamma mot dem alla, eftersom detta syftar till att uppnå ett ädelt mål, ett mål att stoppa fientligheterna och förlusten av människoliv.

För det andra instämmer vi i förslagen om att upphöra med fientligheterna. Men vår ståndpunkt är att detta eldupphör bör leda till en långsiktig fred och undanröja de ursprungliga orsakerna till denna kris.

Nu till Ukrainas beredvillighet att upphöra med fientligheterna. På ytan kan det se ut som ett beslut som Ukraina har fattat efter påtryckningar från USA. I själva verket är jag helt övertygad om att den ukrainska sidan borde ha insisterat på detta (eldupphör) från amerikanerna baserat på hur situationen (vid frontlinjen) utvecklas, realiteterna på marken, och hur utvecklar det sig?

Många av er vet säkert att jag i går var i Kurskregionen och lyssnade på rapporterna från chefen för generalstaben, befälhavaren för gruppen ”Nord” och hans ställföreträdare om situationen vid gränsen, särskilt i inringningsområdet i Kurskregionen.

Vad är det som händer där? Situationen där är helt under vår kontroll, och den grupp av styrkor som invaderade vårt territorium är helt isolerad och under vår fullständiga kontroll.

Befälet över de ukrainska trupperna i denna zon är förlorat, och om ukrainska militärer i de första skedena, bokstavligen för en vecka eller två sedan, försökte ta sig därifrån i stora grupper, är det idag omöjligt. De försöker ta sig därifrån i mycket små grupper, två eller tre personer, eftersom allt är under vår fulla eldkontroll. Utrustningen är helt övergiven. Det är omöjligt att evakuera den. Den kommer att stanna kvar där. Detta är redan garanterat.

Om det under de kommande dagarna blir en fysisk blockad, då kommer ingen att kunna lämna överhuvudtaget. Det kommer bara att finnas två sätt. Att ge upp eller dö, och under dessa förhållanden tror jag att det skulle vara mycket positivt för den ukrainska sidan att uppnå en vapenvila i minst 30 dagar, och vi är för det. Men det finns nyanser. Vilka är de? För det första, vad ska vi göra med den här inringningsstyrkan i Kurskregionen?

Om vi slutar slåss i 30 dagar, vad betyder det? Att alla som är där kommer att ge sig av utan strid? Ska vi låta dem gå efter att de begått massbrott mot civila? Eller kommer det ukrainska ledarskapet att beordra dem att lägga ner sina vapen. Helt enkelt kapitulera. Hur kommer detta att fungera? Det är inte klart.

Hur kommer andra frågor att lösas på alla kontaktlinjer? Det här är nästan 2 000 kilometer. Som ni vet avancerar de ryska trupperna längs nästan hela fronten, och det pågår militära operationer för att omringa ganska stora grupper av fiendestyrkor.

Dessa 30 dagar – hur kommer de att användas? För att fortsätta tvångsmobiliseringen i Ukraina? För att få mer vapenleveranser? För att utbilda nyligen mobiliserade enheter? Eller kommer inget av detta att ske?

Hur kommer frågorna om kontroll och verifiering att lösas? Hur kan vi vara säkra på att inget sådant här kommer att hända? Hur kommer kontrollen att organiseras?

Jag hoppas att alla förstår detta på en nivå som bygger på sunt förnuft. Detta är alla allvarliga frågor. Vem kommer att ge order om att stoppa fientligheterna, och vad är priset för dessa order? Kan ni föreställa er det? Nästan 2.000 kilometer. Vem kommer att avgöra var och vem som bröt det potentiella eldupphöret? Vem kommer att få skulden?

Allt detta är frågor som kräver en grundlig undersökning från båda sidor.

Därför är idén i sig rätt, och vi stöder den verkligen. Men det finns frågor som vi måste diskutera. Jag tror att vi måste arbeta med våra amerikanska partner. Kanske kommer jag att tala med president Trump. Men vi stöder tanken på att avsluta denna konflikt med fredliga medel.

EU satsar 50 miljarder på Sydafrikas gröna framtid och vaccin

publicerad 16 mars 2025
– av Jan Sundstedt
Cyril Ramaphosa Ursula von der Leyen

EU har aviserat att man avser att investera motsvarande 50 miljarder kronor i Sydafrika, med målet att stärka bland annat vaccinproduktionen i landet. Satsningen ingår i EU:s Global Gateway-initiativ och visionen för EU är att på längre sikt fördjupa och stärka samarbetet med afrikanska länder.

Sydafrikas president Cyril Ramaphosa välkomnar investeringen och ser fram emot att ”stärka landets ekonomi”.

EU har i veckan beslutat spendera omkring 50 miljarder kronor för att stödja Sydafrikas utveckling inom ”hållbar energi” och vaccinframställning, rapporterar Deutsche Welle.

Investeringen är en del av Global Gateway-initiativet, där EU strävar efter att främja vad man kallar hållbarhet, samt knyta starkare band med afrikanska länder.

Pengarna fördelas tydligt mellan två prioriterade områden där större delen går till projekt som ska driva på Sydafrikas omställning till grön energi – inklusive produktion av hållbart flygbränsle för export till EU.

EU öronmärker dock omkring 700 miljoner euro med syftet att stärka landets förmåga att tillverka vacciner.

Ramaphosa: ”Stärker vår ekonomi”

Sydafrikas president, Cyril Ramaphosa, uttrycker optimism kring satsningen: – Den här investeringen stärker vår ekonomi och placerar Sydafrika som en nyckelspelare i kampen mot klimatförändringar och globala hälsokriser, säger han.

EU:s kommissionsordförande, Ursula von der Leyen, betonar samarbetets strategiska vikt: – Investeringen diversifierar våra leveranskedjor och gör Sydafrika till en pålitlig partner, framhåller hon.

Satsningen markerar ett försök från EU att möta Kinas växande inflytande i Afrika, där Peking redan pumpat in stora summor i infrastruktur. Samtidigt uppger EU att man hoppas kunna bidra till hållbar utveckling samt stärka relationerna över kontinenterna.

Frågetecken kvarstår dock kring effekterna. Kritiker hävdar att Global Gateway-initiativet saknar tyngd jämfört med Kinas massiva investeringar och pekar på att Sydafrikas interna problem, som korruption och ojämlikhet, riskerar att bromsa framstegen.

Ungern kan stoppa utländsk finansiering av medier – grundlagsändring föreslås

publicerad 14 mars 2025
– av Jan Sundstedt
Victor Orbán Ungern
Ungerns premiärminister Victor Orbán.

Ungerns regering, under ledning av premiärminister Viktor Orbán, föreslår nu en grundlagsändring som kan begränsa utländsk finansiering av landets medieorganisationer. Syftet uppges vara att minska utländsk påverkan och stärka landets suveränitet.

Förslaget innebär bland annat att det kan bli möjligt att tillfälligt frånta personer dubbla medborgarskap, om dessa finansierar organisationer eller fristående medier som får pengar från ungrare bosatta utomlands, uppger Omni.

Grundlagsändringen ses av Viktor Orbáns kritiker som ett sätt att strypa finansieringen av oberoende medier, rapporterar Placera, med hänvisning till Bloomberg News. Orbán har å sin sida tidigare uttryckt oro över vad han anser vara ”utländsk inblandning” i Ungern som just påverkar landets medieoberoende och självbestämmande negativt.

Den ungerska regeringen har samtidigt också föreslagit en lagändring som fastställer att det bara finns två kön i Ungern, vilket liknar lagstiftning som drivits igenom av Trump-administrationen i USA.

Den nya lagstiftningen, om den röstas igenom i parlamentet, planeras att träda i kraft den 15 april i år. Det föreslagna regelverket är en del av en global trend där länder från båda sidor av den nya ”järnridån” har infört lagstiftning som reglerar utländsk finansiering av medier och civilsamhälle.

Share via
Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.

Send this to a friend