Norsk studie: Unga oroar sig för att vuxna luras av AI

Många ungdomar upplever att de själva har ganska lätt att känna igen AI-genererat innehåll. Samtidigt oroar de sig för att vuxna, äldre och yngre barn inte alltid har samma förmåga – och därför lättare kan luras av manipulerade bilder, falska annonser och innehåll som ser ut som nyheter.

Det visar en norsk studie från Konsumtionsforskningsinstitutet SIFO vid OsloMet, där forskare har undersökt hur barn och unga mellan 13 och 18 år förhåller sig till artificiell intelligens i reklam och sociala medier.

Enligt forskaren Clara Reich vid OsloMet uttrycker flera av ungdomarna en tydlig oro för att AI-innehåll som ser verkligt ut kan skapa förvirring om vad som är sant.

— Vi ser i vår forskning att vissa barn och unga tycker att det är ganska lätt att skilja mellan vad som är AI-genererat och vad som är äkta, säger hon till OsloMet.

Samtidigt menar ungdomarna att vuxna inte nödvändigtvis har bättre förutsättningar att förstå tekniken. Enligt Reich kan vuxna exempelvis se en bild på Facebook av ett barn som byggt ett enormt sandslott och tro att den är verklig, trots att den är manipulerad.

— De säger att det är viktigt att yngre barn och vuxna får lära sig vad som är äkta och manipulerat, säger hon.

Forskarna pekar på att ungdomar i dag möter AI i flera olika sammanhang. Många använder tekniken i skolan, exempelvis för att sammanställa information, söka svar eller kontrollera stavning. Samtidigt exponeras de löpande för AI-genererat innehåll i sociala medier.

Särskilt kritiska till AI i reklam

Studien visar att ungdomarna framför allt reagerar på AI-innehåll som försöker efterlikna verkligheten. Det gäller bland annat reklambilder, produktbilder, deepfake-klipp och nyhetsliknande innehåll.

Enligt Reich oroar sig de unga för vad utvecklingen kan göra med tilliten i samhället, särskilt bland yngre barn och vuxna. De pekar även på risken att produkter framställs på ett sätt som inte stämmer med verkligheten.

AI-genererade bilder i reklam väcker också frågor om kroppsideal och utseendepress. Företrädare för barnrättsorganisationer som intervjuats i studien varnar för att tekniken kan förstärka redan existerande problem i sociala medier.

— Det blir uppenbart ett orealistiskt skönhetsideal. AI-genererade influerare behöver inte ha plats för organ inuti sig, säger Reich.

Samtidigt är ungdomarna inte negativa till all användning av AI. Humoristiskt och uppenbart overkligt AI-innehåll kan tvärtom uppfattas som roligt. Reich nämner exempel som absurda "brain rot"-fenomen i sociala medier, där det är tydligt för tittaren att innehållet inte försöker framstå som äkta.

Oro för kreativa yrken

Studien omfattar även perspektiv från marknadsförare och barnrättsaktörer. Marknadsförare ser möjligheter att spara pengar och skapa innehåll snabbare med hjälp av AI, men även de lyfter risker.

Både ungdomar och marknadsförare uttrycker oro för att tekniken kan påverka jobb inom kreativa yrken. Det gäller exempelvis fotografer, modeller, influerare, sminkörer och andra som arbetar med visuellt innehåll.