Rättsväsendet – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 06 May 2026 06:52:34 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Rättsväsendet – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Sverige har fått ett dysfunktionellt rättsväsende https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-har-fatt-ett-dysfunktionellt-rattsvasende/ Tue, 05 May 2026 12:17:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229371 skjuta upp huvudförhandlingen i målet mellan en stiftelse kopplad till Nya Dagbladet och Länsförsäkringar Bank. Parterna var kallade. Datumet var fastställt sedan lång tid tillbaka. Inblandade parter, vittnen, åhörare och även representanter för delar av journalistkåren hade bokat in dag och tid i sina respektive kalendrar. Målet hade dessutom redan varit föremål för en utdragen process under flera år. Ändå meddelades, mindre än ett dygn före planerad start, att banken hade begärt ytterligare tid för förberedelser – en begäran som domstolen valde att bifalla. Frågan som instinktivt uppstår är enkel: vad är det som återstår att förbereda efter en process som pågått i mer än tre år? [caption id="attachment_212500" align="alignnone" width="640"] Södertörns tingsrätt i Flemingsberg, söder om Stockholm. Foto: Nya Dagbladet[/caption] I praktiken innebär beslutet att huvudförhandlingen i målet flyttas fram till januari 2027 – förutsatt att inte endera part behöver ytterligare "betänketid" efter flera år av sådan. Det är en tidsförskjutning som i sig väcker frågor om hur rättsprocessens trygghet ska förstås i praktiken, då en rättsprocess inte enbart bygger på formella regler och slutliga domar, utan också på att parterna kan förlita sig på att processen faktiskt löper framåt inom rimliga tidsramar. När en redan utdragen process skjuts upp ytterligare, och nya datum sätts långt in i framtiden, uppstår därför en principiell fråga om balansen mellan parterna i processen. Inte i juridisk, utan i praktisk mening. Det svenska rättssystemet bygger på principen om "likhet inför lagen". Men likhet inför lagen förutsätter också en viss grad av faktisk likvärdighet i processuella förutsättningar: tid, resurser och möjlighet att hantera upprepade förseningar. [caption id="attachment_212521" align="alignnone" width="640"] Här vänder bankens advokater ryggen åt Nya Dagbladets reporter i samband med det aktuella målets muntliga förberedelse i september 2025. Foto: Nya Dagbladet[/caption] Ett annat färskt exempel i debatten om rättssystemets funktionssätt är det så kallade Birgitte Bonnesen-målet kopplat till Swedbank. Där friades den tidigare vd:n i tingsrätten, fälldes i hovrätten och friades slutligen i Högsta domstolen. Samma händelseförlopp, samma centrala bevismaterial och framför allt samma lagbok – men tre olika utfall i tre instanser. Formellt är detta en del av systemets konstruktion: varje instans gör en självständig prövning. Men resultatet blir samtidigt att rättsläget framstår som allt annat än rationellt, även när bevisningen i grunden är densamma. Ett tredje område där rättsprocessens tempo ofta ifrågasätts är arvstvister. Trots tydliga testamenten och lagstadgade arvsregler kan utbetalningar i praktiken fördröjas under lång tid, inte minst när dödsbon förvaltas av efterlevande make eller genom utdragna boutredningar. Det finns gott om exempel på arvstvister där särkullbarn till en avliden omgift förälder helt sonika förvägras sin laglott – trots att denna är lagstadgad – utan att detta får några som helst konsekvenser. Även där uppstår en klyfta mellan den rätt som finns på papperet och den rätt som faktiskt realiseras i tid. För den enskilde kan det innebära att lagstadgade rättigheter i praktiken blir vilande under lång tid. Avseende de två exemplen ovan ställer jag mig som lekman frågan: Hur är det möjligt att detta tillåts i en rättsstat? Råder det vilda västern och tombola i svenskt rättsväsende? [caption id="attachment_173358" align="alignnone" width="640"] I många rättsfall framstår det svenska rättsväsendet för den lilla människan mer som en bananrepublik än en seriös rättsstat. Pressfoto: Carl Johan Erikson[/caption] Men åter till det aktuella målet vid Södertörns tingsrätt. Det är där frågan blir som mest konkret. När en planerad huvudförhandling skjuts upp i sista stund, efter en sen processuell begäran från en part, och nytt datum sätts långt fram i tiden, uppstår inte bara irritation – utan en principiell diskussion om hur rättsprocessens tempo påverkar upplevelsen av likvärdighet. Tid är inte en neutral faktor i rättsprocesser. Tid påverkar parternas kostnader, möjligheter och förutsättningar att driva sin sak. När processen sträcks ut över mycket lång tid, och när ytterligare förseningar tillkommer sent i processen, blir detta en del av själva processens dynamik. [caption id="attachment_229323" align="alignnone" width="640"] Beskedet till målsägaren lämnas utan att ens innehålla en förklaring.[/caption] Om rättsstatens legitimitet i längden bygger på förtroende, räcker det därför inte att domslut i sig uppfattas som korrekta. Även processens förutsägbarhet och proportionalitet spelar en central roll. Det är i det ljuset beslutet i Södertörn väcker frågor. Inte enbart om enskilda aktörers avsikter – utan även om hur rättsprocessens struktur i praktiken fungerar när den prövas över tid. När en mångårig process utan till synes rimlig anledning förlängs ytterligare och nästa tillfälle för prövning hamnar flera år fram i tiden, blir den övergripande frågeställningen till sist inte bara hur rättsprocessen avgörs. Frågan blir istället hur lång tid den tillåts pågå innan den faktiskt gör det.   Jan Sundstedt]]> Strafftiderna mer än fördubblade på tio år https://nyadagbladet.se/inrikes/fler-doms-till-fangelse-strafftider-okar/ Tue, 28 Apr 2026 08:19:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228803 Antalet fängelsedomar fortsätter att öka i Sverige. Under 2025 dömdes över 15 600 personer till fängelse – en ökning med 48 procent jämfört med för tio år sedan. Samtidigt har den totalt utdömda strafftiden ökat med 141 procent.

Det visar Brottsförebyggande rådets (Brå) statistik, som presenterades den 28 april 2026. Totalt fattades 119 227 lagföringsbeslut under 2025, vilket är en ökning med 3 procent jämfört med året innan. Av dessa slutade 15 643 med fängelse – en ökning med 4 procent från 2024 och hela 48 procent sedan 2016. Den sammanlagda utdömda strafftiden ökade med 7 procent jämfört med 2024.

Livstidsdomarna har fyrdubblats

De längre straffen har ökat mest markant. Antalet utdömda fängelsestraff på minst två år har tredubblats under det senaste decenniet, medan antalet livstidsdomar har fyrdubblats – från 11 per år för tio år sedan till 40 under 2025. Utvecklingen tillskrivs främst de straffskärpningar som genomförts under perioden, enligt Brå.

Fler morddomar – men färre fullbordade brott

Även antalet domfall kopplade till mordbrott har ökat kraftigt. Under 2025 registrerades 401 sådana domfall – 14 fler än 2024 och en ökning med 259 sedan 2016. Men ökningen är inte enbart ett tecken på fler mord. Brås statistik pekar delvis på en annan förklaring. Polisens arbete med att avvärja och förhindra våldsdåd inom kriminella miljöer ska ha gett utdelning. När polisen lyckas ingripa innan ett planerat mord fullbordas, döms de inblandade i stället för stämpling eller förberedelse till mord.

Narkotikabrott vanligast

Narkotikabrott är den enskilt vanligaste brottskategorin, med 28 procent av alla lagföringsbeslut under 2025 – en ökning med 64 procent sedan 2016. Trafikbrott utgör 25 procent, medan stöld- och tillgreppsbrott står för 12 procent, en minskning med 26 procent på tio år. Kvinnor står för 19 procent av alla lagföringsbeslut, medan män står för 81 procent.]]> Högsta domstolen friar svenska staten – Linda Karlström förnekas upprättelse https://nyadagbladet.se/inrikes/hogsta-domstolen-friar-svenska-staten-linda-karlstrom-fornekas-upprattelse/ Thu, 01 Jan 2026 13:36:54 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=219123 Högsta domstolen ger staten rätt i tvisten mellan den finlandssvenska vaccinkritikern Linda Karlström och Sveriges Television och avslår Karlströms skadeståndstalan. Beslutet väcker kritik mot rättssäkerheten i Sverige samt gränsen mellan granskning och integritetskränkning. Högsta domstolen avslår Linda Karlströms skadeståndstalan mot svenska staten och slår fast att SVT:s omdebatterade dokumentär Vaccinkrigarna inte stred mot Europakonventionen. Linda Karlström medverkade i dokumentären under covid-19-repressionen utan att känna till journalisternas verkliga identiteter eller programmets syfte. SVT:s reportrar utgav sig för att själva vara vaccinkritiker och använde dold kamera i privata miljöer. I programmet beskrevs Karlström exempelvis som en "antisemit" och "extremist". [caption id="attachment_142870" align="alignnone" width="640"]Linda Karlström SVT Staten Linda Karlström utanför rättssalen i Stockholms tingsrätt i mars 2023. Foto: Nya Dagbladet.[/caption]

HD: Tåla kritisk granskning

I sin dom utvecklar Högsta domstolen synen på privatpersoners skydd mot granskning: "Även engagerade privatpersoner som är skickliga på att sprida och få genomslag för sina budskap kan vara sådana personer som får tåla kritisk granskning i högre grad än andra." Resonemanget innebär att privatpersoner som når genomslag för politiska eller samhällskritiska uppfattningar får ett svagare skydd för sitt privatliv - även om de saknar formell maktposition. HD bedömer att det allmänna intresset i detta fall vägde tyngre än det intrång i privatlivet som publiceringen innebar. I ett pressmeddelande kommenterar en av domarna, Erik Sjöman, avgörandet: – Dokumentären ansågs inte innebära någon kränkning av klagandens rätt till skydd för privatlivet med hänsyn till det starka allmänintresset i publiceringen, säger Erik Sjöman.

Tingsrätten: Allvarligt intrång i privatlivet

Stockholms tingsrätt gjorde i mars 2023 en motsatt bedömning jämfört med såväl HD som hovrätten. Domstolen slog fast att staten genom SVT:s publicering hade kränkt Karlströms rätt till privatliv enligt Europakonventionen. I domen skrev tingsrätten: "Det är fråga om publicering av material som åtkommits genom dold kamera samt genom vilseledande av Linda Karlström. Publiceringen har fått stor spridning och ligger alltjämt kvar på SVT Play. Det är tydligt att Linda Karlström har tagit illa åt sig av publiceringen och det tillvägagångssätt som använts för att erhålla det material som publicerats." Tingsrätten fastställde skadeståndet till 100 000 kronor men ålade samtidigt Karlström att stå för sina egna rättegångskostnader. Svea hovrätt ändrade domen i november 2024.

Hovrätten: Staten har inte brustit

Hovrätten delade tingsrättens bedömning att SVT:s arbetsmetoder innebar ett intrång i Linda Karlströms privatliv och konstaterade att hennes rättigheter i viss mån vägde tyngre än journalisternas yttrandefrihet. Trots detta ansåg hovrätten att staten inte hade brustit i sina förpliktelser enligt Europakonventionen. Enligt hovrätten hade Karlström haft tillgång till andra rättsmedel, bland annat möjligheten att väcka förtalstalan samt att anmäla publiceringen till Granskningsnämnden. Dessa åtgärder bedömdes sammantaget utgöra ett tillräckligt skydd för hennes rättigheter. Skadeståndsyrkandet avslogs därmed. Högsta domstolen har nu alltså fastställt hovrättens slutsats. Därmed får Linda Karlström ingen ersättning, samtidigt som hon åläggs att stå för sina rättegångskostnader i både tingsrätt och hovrätt. [caption id="attachment_60339" align="alignnone" width="640"] Foto: Tmarki/public domain[/caption]

Pressetik, rättssäkerhet och politiska frågor

Kritiken mot SVT har inte enbart rört juridiska aspekter utan även pressetiska överväganden. I opinionsartiklar har debattörer hävdat att dokumentären inte avslöjade några nya missförhållanden, utan snarare använde dold kamera för att exponera och stigmatisera en privatperson i hennes hem. SVT har å sin sida försvarat publiceringen som en nödvändig granskning av vad bolaget beskriver som en samhällsfarlig rörelse. HD:s avgörande är vägledande och kan få betydelse för framtida granskningar av privatpersoner med kontroversiella åsikter. I den efterföljande debatten har domen jämförts med andra skadeståndsfall där staten betalat betydande ersättningar till grovt kriminella, vilket ytterligare spätt på kritiken mot rättssystemets konsekvensanalys. Att ledamöterna i Högsta domstolen utses av regeringen har i sammanhanget också lyfts fram av kritiker, som menar att avgörandet riskerar att uppfattas som politiskt – särskilt när public service och känsliga samhällsfrågor står i centrum. I avgörandet har deltagit justitieråden Agneta Bäcklund, Petter Asp, Eric M. Runesson, Margareta Brattström och Erik Sjöman (referent). Föredragande har varit justitiesekreteraren Josefin Odelid.]]> Här flyr bankens advokater från Nya Dagbladets reporter https://nyadagbladet.se/inrikes/har-flyr-bankens-advokater-fran-nya-dagbladets-reporter/ Sat, 06 Sep 2025 06:09:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=212348 Den 1 september tog rättsfallet mellan Nya Dagbladet och Länsförsäkringar Bank slutligen sin början på plats i rättssalen efter en anmärkningsvärt lång tid av fördröjningar och förhalningar från bankens sida. Fallet har kommit att bli mycket uppmärksammat och har engagerat inte bara läsare utan även många medborgare och företag som tidigare drabbats av bankövergrepp i liknande situationer. Nya Dagbladet har tidigare kunnat rapportera om hur banken under affärens gång inte bara fryste stiftelsens medel och låste mediehusets konton, utan även angrep chefredaktören Markus Anderssons och nyhetschefen Isac Bomans privata bankkonton i samband med sin omfattande attack mot mediehusets verksamhet. Det som kan betecknas som dag ett av rättsprocessen vid Södertörns tingsrätt i Huddinge, strax söder om Stockholm, beskrivs bäst som en muntlig redogörelse från respektive parts juridiska ombud. Det är första gången som båda parter nu på allvar möts inför rätten. Närvarande i förberedelserum 21 var, utöver rådmannen Beatrice Blylod, LFB:s advokater Filip Rydin och Alexander Raaum, samt Nya Dagbladets reporter. Via videolänk deltog även advokat Carl Ridderstråle som företräder Stiftelsen och Nya Dagbladet. [caption id="attachment_212500" align="alignnone" width="640"] Södertörns tingsrätt i Huddinge, Stockholm. Foto: Nya Dagbladet[/caption] — Det känns otroligt bra att vi äntligen är här. Det var ett omfattande och grovt övergrepp från bankens sida, men istället för att lyckas förstöra vår verksamhet får de nu på allvar börja svara för vad de gjort inför allmänheten, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson på plats vid Södertörns tingsrätt.

Parterna långt ifrån varandra

Efter förhandlingen stod det klart att parterna fortfarande befinner sig mycket långt ifrån varandra. Länsförsäkringar Bank ihärdar i sin linje där man frusit inne mediehusets stiftade medel och inte har för avsikt varken att öppna upp kontot eller mötas i någon som helst förlikning.

Nya Dagbladet, och specifikt i detta rättsfall den av mediehuset grundade Stiftelsen Nya Dagbladet, har under lång tid hävdat att bankens agerande saknar laglig grund och i praktiken handlat om ett försök att strypa en oberoende medieaktör ekonomiskt. Nya Dagbladets advokat Carl Ridderstråle menar också att rättsfallet bör ha en solklar utgång.

— Det kan rimligen inte finnas något som helst juridiskt utrymme för bankens agerande, här har man verkligen trampat i klaveret, betonar advokaten.

Länsförsäkringar Bank har å sin sida samtidigt konsekvent vägrat att redogöra för på vilka faktiska grunder man valt att stänga bankkontona, och har i flera skeden istället försökt flytta fokus till irrelevanta omständigheter.

Nya Dagbladets reporter kunde konstatera att bankens juridiska ombud håller sig till en motsvarande linje, utan att gå in i detalj om de frågor som ligger till grund för stämningen. Detaljer som dock torde utkristallisera sig vid den kommande huvudförhandlingen, den slutliga delen av rättsprocessen i Södertörns tingsrätt i december.

[caption id="attachment_212501" align="alignnone" width="640"] Rättsprocessen mot Länsförsäkringar Bank är nu igång. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

Förhandlingen, som varade i cirka en halvtimme, gav snarare en känsla av att bankens strategi även fortsättningsvis är att via advokatjargong förhala samt prata i svävande termer om eventuella "risker för penningtvätt och finansiering av terrorism". Exakt vilken "terrorism" eller "penningtvättsoperationer" som man menar att stiftelsen och tidningen avsett att driva kan man dock inte redogöra för.

"Ingen kommentar"

Efter att förhandlingen avslutades ställde Nya Dagbladets reporter frågor direkt till bankens advokater Filip Rydin och Alexander Raaum som båda dock valde att snabbt avlägsna sig från platsen, trots att de tidigare under dagen muntligen lovat att ge kommentarer efter förhandlingen.

På frågan varför Länsförsäkringar Bank vägrar att låta stiftelsen ha ett bankkonto blev svaret att "Vi hänvisar till det vi har sagt i den skriftliga växlingen. Den har ju ni läst." På övriga frågor lämnades inga kommentarer.

[caption id="attachment_212521" align="alignnone" width="640"] Advokaterna Alexander Raaum och Filip Rydin tillsammans med Nya Dagbladets reporter efter den inledande muntliga förhandlingen vid Södertörns tingsrätt. Foto: Nya Dagbladet[/caption] Lyssna på frågorna som ställdes till bankens advokater: [audio mp3="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/09/Ljudfil-intervju-LFB-advokater-2025-09-01.mp3"][/audio]   [caption id="attachment_212517" align="alignnone" width="640"] Bankens advokater Filip Rydin och Alexander Raum avlägsnar sig med raska steg från tingsrätten. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

Principiellt avgörande fråga för det oberoende medielandskapet

Rättegången som helhet är nu slutligen planerad till två dagar den 10–11 december i Södertörns tingsrätt. Då väntas en mer utförlig genomgång av sakfrågorna, bevismaterial samt förhör av vittnen. Fortsättningen i rättsprocessen uppfattas av många kunna bli avgörande inte bara för stiftelsen Nya Dagbladet, utan för den demokratiskt laddade frågan om bankers godtyckliga möjlighet att stänga ned oberoende medieaktörers tillgång till grundläggande finansiella tjänster. — Jag tror inte att Länsförsäkringar Bank hade räknat med att bli utmanade på det här sättet och att det här rättsfallet blivit allt mer genant för dem, säger nyhetschefen Isac Boman. — Bankernas anspråk på att agera som domare enligt eget godtycke ovanför rättsstaten har fått hålla på alldeles för länge, det kan inte upprepas för många gånger, avslutar han.]]> Journalist och författare: ”Samtyckeslagen sätter rättssäkerheten ur spel” https://nyadagbladet.se/inrikes/journalist-och-forfattare-samtyckeslagen-satter-rattssakerheten-ur-spel/ Sun, 31 Aug 2025 09:04:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=212142 Hundratals våldtäktsmål i Sverige avgörs sedan 2018 i domstol utan teknisk bevisning och nu växer kritiken mot systemet. Föreningen Mannaminne varnar för en tyst rättsskandal och journalisten och författaren Thérèse Juel menar att känslor och moral ofta får gå före juridiska principer i svenska domstolar. Under de senare åren har antalet fällande domar i våldtäktsmål där teknisk bevisning helt saknas ökat markant i Sverige. Samtidigt har antalet friande domar i samma kategori minskat kraftigt. Enligt en granskning som Samnytt har publicerat rör det sig om hundratals fall där unga män dömts enbart på målsägandes berättelse – utan vittnen, DNA-spår, medicinska fynd eller annan stödbevisning. Kritiker menar att utvecklingen är ett direkt resultat av 2018 års samtyckeslag. En kritiserad lag som över en natt förändrade förutsättningarna för bevisvärderingen i sexualbrottsmål. Författaren och journalisten Thérèse Juel har under lång tid granskat hur rättssäkerheten fungerar i svenska domstolar. Hon riktar nu skarp kritik mot ett system där känslor, rådande samhällsklimat och moraliska uppfattningar riskerar att väga tyngre än lagens principer. Ett system där unga män kan dömas skyldiga medan omgivningen väljer att titta bort. – Det här är en rättsskandal som pågår i tysthet. Unga män döms i domstol utan några faktiska bevis, säger hon i en intervju med Samnytt. Att antalet fällande domar i sexualbrottsmål ökat menar Thérèse Juel inte beror på fler våldtäkter i sig utan den förändrade rättstillämpningen sedan samtyckeslagen infördes. – Den [samtyckeslagen] speglar enbart den förändrade rättstillämpningen, det är inte fler våldtäkter. Samtyckeslagen låg ju ute på remiss – och de som förordade den var ju åklagarsidan, för den skulle hjälpa dem till fler fällande domar. Det står i deras remissyttrande, medan både Advokatsamfundet och Lagrådet var emot, med hänvisning till rättsosäkerhet. [caption id="attachment_174120" align="alignnone" width="640"] Unga män och kvinnor i dagens samhälle får enligt bedömare allt svårare att ta eget ansvar för sina handlingar. Foto: Kelsey Chance/Unsplash[/caption]

"Beviskraven satta ur spel"

Juel menar att domstolarnas bedömningar ofta bortser från sådant som ungdomars omognad, bristande kommunikation och påverkan av alkohol. Hon påpekar att nästan allt ansvar i rättsprocessen läggs på den unga mannen. Han förväntas läsa av signaler och hinder, medan kvinnans ansvar för händelseförloppet sällan lyfts. Det blir, enligt Juel, ett alltför tungt ansvar på mannens axlar, trots att många situationer är osäkra och komplexa. – Rättsväsendet har satt beviskraven ur spel. I praktiken räcker det att en kvinna säger att hon blivit utsatt för att en man ska kunna dömas, framhåller Juel. – I svenska brottsmål ska åklagaren bevisa att ett brott har begåtts. Men i dessa mål hamnar det istället på den tilltalade att bevisa att samtycke fanns. Det är helt tvärtemot rättsstatens principer. Hon lyfter särskilt fram konsekvenserna för unga män i gymnasieåldern och strax därefter. Enligt henne får många sina liv förstörda av domar som bygger på mycket svaga underlag, vilket leder till social utstötning, svårigheter att få arbete och psykisk ohälsa.

Föreningen Mannaminne

Mannaminne är en ideell förening som arbetar med att uppmärksamma rättsosäkerhet i dagens sexualbrottsmål. Föreningen menar att dagens rättssystem i praktiken har förvandlat ord-mot-ord-situationer till bevisning i sig – något som strider mot grundläggande rättssäkerhetsprinciper. I en debattartikel i Bulletin skriver föreningen att rättsstaten urholkas när beviskraven numera är så lågt satta inom sexualbrottsmål. Föreningen pekar särskilt på att oskyldiga kan komma att dömas - vilket riskerar skapa misstro mot hela rättssystemet. Flera juridiska experter har också tidigare påtalat att domstolar ofta hamnar i svåra situationer när teknisk bevisning saknas. Domare och nämndemän tvingas i hög grad göra subjektiva bedömningar av trovärdighet och berättelsernas detaljer, vilket riskerar att ge stora variationer i praxis. Mannaminne vill se förändringar. De förespråkar en oberoende resningsinstans, inspirerad av norsk modell, och noggrannare utredningar av brottsplatser och kommunikationsdata i sexualbrottsmål – vilket idag ofta ignoreras. Föreningen menar att många anhöriga till dömda pojkar och män tvingas alltmer bli aktivister för att deras röster ska höras och för att rättssäkerheten ska upprätthållas.
Jag upplever att många politiker lyssnar, men att få vågar ta frågan offentligt av rädsla för att stämplas som kvinnohatare. Nina Hamilton, Mannaminne

Politisk dimension

Frågan om rättssäkerheten i sexualbrottsmål har länge varit politiskt laddad. Förespråkare för samtyckeslagen menar att den stärker skyddet för kvinnor och underlättar lagföringen av våldtäktsmän. Kritikerna, inklusive de anhöriga engagerade i Mannaminne, menar att lagen i praktiken har sänkt ribban för fällande domar till en nivå som hotar oskyldigas rättigheter. – Man vill visa handlingskraft och få upp fällande domar i statistiken. Men det sker på bekostnad av unga mäns liv och framtid. Kritiken mot hur domstolarna hanterar bevisvärdering i sexualbrottsmål tycks växa. Samtidigt råder bred politisk enighet om att samtyckeslagen ska ligga fast. Någon större förändring av rättsläget ser därför inte ut att vara nära förestående. Thérèse Juel menar att samhällsklimatet av idag gör att många unga killar känner stor osäkerhet kring att söka sexuella kontakter. Hon beskriver för Samnytt att det nästan är som att man behöver ha "två säkerhetsvakter med sig in i sovrummet för att skydda sig", särskilt som ung man. Även om det finns exempel på kvinnor som dömts i hbtq-relationer är det en helt annan dynamik. När det gäller den psykologiska påverkan på unga män är Juel tydlig: utvecklingen är en katastrof för deras psykiska hälsa. Den tunga bördan att bevisa samtycke och ständigt vara vaksam riskerar att skapa en press som få klarar av.]]> Bullbakande farmor fängslas – svenska rättvisan slår till https://nyadagbladet.se/inrikes/bullbakande-farmor-fangslas-svenska-rattvisan-slar-till/ Mon, 28 Apr 2025 13:02:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=205044 En bullbakande farmor i Norrbotten har av hovrätten dömts till fängelse för att ha sålt hembakta bullar utan tillstånd. Medan rätten ser allvarligt på hennes otillåtna bakverk, undrar många om svenska domstolar har tid att baka bröd av bagateller. En 65-årig kvinna i Norrbotten har dömts till sex veckors fängelse för att ha sålt bullar, bröd och smörgåstårtor via Facebook utan registrerad livsmedelsverksamhet, enligt en dom från Hovrätten för övre Norrland, skriver Bonnierägda Expressen. Kommunen hade förbjudit försäljningen och utfärdat viten på 130 000 kronor, som kvinnan, med pensionärslön, inte kunde betala. Vitet omvandlades därför till fängelse – en påföljd som hennes advokat kallar "orimlig". Kvinnan har under flera år drivit verksamheten och engagerat många kunder på sociala medier genom att lägga upp bilder på bakverk och sina barnbarn.

Överklagas till HD

Advokat Frida Larsson framhåller att kvinnan såg bakandet som en hobby, där hon ofta gav bort bullar till barnbarnen och tog minimalt betalt för ingredienser. Trots detta väljer hovrätten att göra processen kort med kvinnan, oaktat hennes hälsoproblem och ekonomiska utsatthet. – Hon är mycket nedslagen och förstår inte hur hon ska klara av ett fängelsestraff på grund av sin sviktande hälsa och ålder. Det här har tagit väldigt hårt på henne, säger Frida Larsson. Medan domen väcker folklig vrede och överklagas till Högsta domstolen, ställs frågan: Är det verkligen fängelse som bäst knådar rättvisa i detta fall?]]> Hotade att mörda pizzabagare – HD stoppar utvisning https://nyadagbladet.se/inrikes/hotade-att-morda-pizzabagare-hd-stoppar-utvisning/ Thu, 24 Apr 2025 11:15:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=204866 Högsta domstolen väljer att stoppa utvisningen av Gerardo Ugarte Rojas – en man med ett digert belastningsregister som sträcker sig över två decennier. Domstolen anser att brottsligheten inte är av det "svåraste slaget" - trots hot, misshandel och grova vapenbrott. Högsta domstolen beslutade den 23 april att inte bifalla åklagarens begäran om att utvisa Rojas till Chile, rapporterar Samnytt. Beslutet innebär att den 37-årige mannen, som har bott i Sverige sedan barndomen och dömts för en lång rad brott, får stanna i landet trots allt. Domstolen motiverar sitt avgörande i målnummer B 2849-24 med proportionalitetsprincipen, och menar att utvisningen inte väger upp mot Rojas starka anknytning till Sverige. HD skriver att brottsligheten – trots att den är allvarlig – inte når upp till nivån "det svåraste slaget". Rojas dömdes senast 2023 efter att ha riktat en pistol mot huvudet på en pizzabagare i Tingsryd och hotat att skjuta. Händelsen inträffade inne i en restauranglokal, där gärningsmannen enligt domen uttalade att han "ändå skulle få tio år" om han avlossade vapnet. Göta hovrätt dömde i april 2024 chilenaren till fyra års fängelse och tio års utvisning till sitt hemland. Han fälldes då för grovt olaga hot, grovt vapenbrott samt tre fall av olaga hot och misshandel. Hovrätten motiverade beslutet med hans "asociala levnadssätt med kriminella värderingar", och bristande integration i samhället. Högsta domstolen väljer nu alltså att upphäva utvisningsdelen av Hovrättens straff. På sociala medier har flera användare ifrågasatt HD:s beslut.

Luddig lagstiftning

Gerardo Ugarte Rojas har dömts upprepade gånger sedan han blev straffmyndig och brottskatalogen omfattar grovt olaga hot, grovt vapenbrott, misshandel, narkotikabrott och skadegörelse. I sitt beslut beskriver hovrätten honom som en tydlig återfallsförbrytare. HD motiverar sitt beslut med nyare lagstiftning som trädde i kraft 2022, där proportionalitet mellan brott och åtgärd betonas tydligare än tidigare. Europakonventionens artikel 8, om rätten till privat- och familjeliv, spelar en central roll i domstolens resonemang. I en ledartext i Schibsted-ägda Svenska Dagbladet kritiseras domstolarnas skiftande tolkningar av lagen: – Domstolarnas tolkning visar att även den senaste lagändringen inte räcker. Det krävs ytterligare skärpningar om allmänheten ska kunna lita på att grovt kriminella utvisas. Tidöregeringen har tidigare tillsatt en utredning med uppdrag att skärpa regelverket kring brottsbaserad utvisning ytterligare, och förslag väntas under våren 2025. Målet är att bättre kunna hantera fall där individer med långvarigt och grovt kriminellt beteende annars undgår utvisning. Högsta domstolens beslut gäller som prejudikat och väntas påverka framtida mål med liknande omständigheter.]]> Ivo: Svårt att stänga HVB-hem som drivs av kriminella https://nyadagbladet.se/inrikes/ivo-svart-stanga-hvb-hem-som-drivs-av-kriminella/ https://nyadagbladet.se/inrikes/ivo-svart-stanga-hvb-hem-som-drivs-av-kriminella/#respond Thu, 29 Aug 2024 09:35:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=187664 Polisens senaste rapport fastslår att organiserade kriminella nätverk har infiltrerat HVB-verksamheterna i Sverige, något som skapar allvarliga hot mot systemets integritet. Enligt rapporten, som sammanställts av polisens Nationella operativa avdelning (Noa), är minst 18 HVB-hem i södra, västra och mellersta Sverige direkt eller indirekt kopplade till den organiserade brottsligheten. Peter Allheim, kommissarie på Noa, beskriver situationen som "anmärkningsvärd och systemhotande", vilket förstärker allvaret i rapportens slutsatser. Trots de tydliga riskerna står Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) inför stora utmaningar när det gäller att ingripa mot dessa aktörer. Anna Carin Nyqvist, enhetschef på Ivo, förklarar att myndigheten ofta saknar de juridiska verktygen för att agera effektivt. – Det kan vara så att vi får uppgifter om kopplingar till kriminella aktörer men kan vi inte bekräfta det med ett tydligt material som håller i en domstol är det svårt att göra något åt det som lagstiftningen ser ut nu, uppger Anna Carin Nyqvist till Schibsted-ägda SvD. Problemet förstärks ytterligare av de komplicerade verksamhetsupplägg som används av kriminella aktörer. Dessa upplägg innebär att personer kan tillkomma i verksamheten utan Ivos vetskap, vilket gör det svårt för myndigheten att övervaka och kontrollera ägarförhållanden. – Framkommer det ingenting där har vi inte möjlighet att neka tillstånd, säger Anna Carin Nyqvist.

Hög avslagsprocent på ansökningar

Under förra året drog Ivo in tillstånden för sju HVB-hem, och avslagsfrekvensen för nya ansökningar låg på 42 procent. Ändå är detta inte tillräckligt för att bemöta den ökande hotbilden. Bland de efterfrågade förändringarna finns bättre möjligheter för informationsutbyte mellan myndigheter, inklusive fler sekretessbrytande regler. Ivo vill även få tillgång till polisens misstankeregister, något som skulle kunna ge myndigheten ett starkare underlag för att neka eller återkalla tillstånd för HVB-hem med kopplingar till kriminella nätverk. – Vi har gått fram med ett 40-tal förslag på författningsändringar till regeringen just därför att vi ser att vi behöver andra verktyg för att motverka kriminella aktörer, betonar Anna Carin Nyqvist. Hon understryker vikten av att kunna agera snabbare och mer effektivt för att skydda samhällets mest utsatta grupper från att hamna i händerna på kriminella nätverk som utnyttjar vårdsystemet för egna syften.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/ivo-svart-stanga-hvb-hem-som-drivs-av-kriminella/feed/ 0 Hundratals frimurare arbetar vid svenska domstolar – skapar jävsförhållanden https://nyadagbladet.se/inrikes/hundratals-frimurare-arbetar-vid-svenska-domstolar-skapar-javsforhallanden/ https://nyadagbladet.se/inrikes/hundratals-frimurare-arbetar-vid-svenska-domstolar-skapar-javsforhallanden/#comments Sat, 22 Jun 2024 06:07:10 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=141805 Omkring 400 medlemmar i Frimurarorden har starka kopplingar till det svenska rättsväsendet – rättsfall förekommer där såväl domare som advokater och åklagare är medlemmar i samma frimurarloge. Detta enligt en granskning av Teliakanalen TV4.
Artikeln publicerades ursprungligen den 31 januari 2023.
I samband med rättsprocesser ska alla fall av potentiellt jäv anmälas - men ett reportage i Kalla Fakta visar att detta i praktiken inte gäller när det kommer till frimurare inom rättsväsendet – trots att medlemmarna i ordenssällskapet ofta har mycket nära band till varandra. Ett exempel som lyfts fram handlar om en 27-årig man som dömdes för misshandel för åtta år sedan och där såväl domaren, åklagaren, advokaten och målsägarbiträdet inte bara var aktiva frimurare – de var också medlemmar i samma frimurarloge. Mannen medger att han var skyldig till misshandel, men är starkt kritisk till att denna typ av potentiell korruption tillåts inom rättsväsendet. – Det är helt sjukt att ingen vetat om det. Man vet inte vad som sägs bakom de där dörrarna. Enligt granskningen är cirka 400 frimurare aktiva ”inom olika delar av rättsväsendet”. Kalla Fakta har med stickprovsmetoden hittat 600 mål där åtminstone två av parterna i rättsprocessen varit medlemmar i det hemlighetsfulla ordenssällskapet. Lagmannen Mats Sjösten, som är högste chef för Varbergs tingsrätt, uppger att han ”aldrig funderat på” om hans och åklagarens Anders Johanssons medlemskap i samma lokala frimurarloge skulle vara problematisk på något sätt och anser inte att det är något konstigt med detta. – Vill man så kan man se jäv i alla situationer. I förhållande till Anders Johansson finns inget umgänge eller intressekonflikt, hävdar han. I ett annat uppmärksammat fall från 2018 slapp Ghost-sångaren Tobias Forge redovisa sitt bands ekonomi när han stämdes av sina tidiga bandmedlemmar. Dessa dömdes också att betala Forges rättegångskostnader som landade på mer än 1,3 miljoner kronor. Senare noterades det att Forge liksom domaren var medlemmar i Frimurarorden i Linköping – någonting som fick bandmedlemmarnas advokat att rasa och kräva att rättegången skulle göras om. – Det får hovrätten bedöma. Jag kan inte ha någon åsikt om det i min roll som den som pekas ut som jävig. Det får man överlämna till någon annan att avgöra, kommenterade domaren Henrik Ibold då och tillade att han ”tror inte att hovrätten kommer att anse att det är jäv”. Begäran om att ta om rättegången avslogs av hovrätten som deklarerade att det inte förekommit någon jävsituation.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/hundratals-frimurare-arbetar-vid-svenska-domstolar-skapar-javsforhallanden/feed/ 11 Lagstiftarna måste skydda utsatta kvinnor https://nyadagbladet.se/insandare/lagstiftarna-maste-skydda-utsatta-kvinnor/ https://nyadagbladet.se/insandare/lagstiftarna-maste-skydda-utsatta-kvinnor/#respond Thu, 11 Apr 2024 12:22:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=177760 28 mars 2024 skrev Nya Dagbladets Sofie Person, en artikel "Ökning av dödligt våld förra året". Där står att läsa: "När det gäller dödligt våld i nära relationer landade siffran på tio, vilket är på samma nivå som 2022. Alla offer var kvinnor". Narcissistiska våldsverkare har stort behov av att ha kontroll. Det visar sig till exempel när det gäller kvinnomisshandel. Mannen bakom kvinnomisshandel är oftast make, sambo eller tidigare make eller sambo. Hot är ofta första tecknet på kontrollbehov. I många fall finns det en dold brottslighet hos mannen och den måste klargöras redan när hoten från mannen uppdagas. Nuvarande åtgärder vid kvinnomisshandel räcker inte för att minska problemet. Det finns ett antal yrkesgrupper; socialtjänst, polis, sjukvård och rättsväsende som måste samverka för att bedöma den bakomliggande processen. Om så inte sker eller om kunskapen inte räcker till kan det leda till att kvinnan uppfattar att hon blir missförstådd och att problemet inte tas på allvar. Vilket kan innebära att kvinnan inte vågar göra en polisanmälan. Därmed förblir mörkertalet stort. En grupp som borde få stora ekonomiska resurser och vara självskriven i arbetet med kvinnomisshandel är kvinnojouren; där finns det ofta självupplevd erfarenhet. Anser kvinnan att problemet inte tas på allvar uteblir anmälan. Och utan anmälan kan inte exempelvis polisen utfärda besöksförbud, även om mannen som hotar bedöms vara en säkerhetsrisk för kvinnan och samhället. Problemet här är att det blir kvinnan som måste gömma sig även fast det är mannen som är problemet. Om nu kvinnan jobbar är det enkelt för mannen att kontrollera hennes rutiner och det räcker inte med skyddad identitet. I en sådan situation där mannen hotar och bedöms vara en säkerhetsrisk behöver både socialtjänst, polis och rättsväsende vara enig om att utfärda besöksförbud för mannen. Kvinnan kan till och med behöva skyddat boende. Finns det barn och husdjur med i bilden är situationen än mer komplicerad. Lagstiftningen måste ändras så att kvinnans roll stärks. Det är orimligt att de kvinnor som utsätts för hot, våld och ständig stress ska behöva gömma sig, mista sitt jobb, drabbas ekonomiskt, mista sin rätt till frihet och ett värdigt liv. Problemet ligger hos den narcissistiske kvinnomisshandlaren. Därmed borde samhällets skyddsnät och rättsväsendets lagar utformas så att mannen tas om hand, i ett tidigt skede, för att få den sociala färdighetsträning som saknas. Vad är ett människoliv värt när vi årligen kan se att ett antal kvinnor misshandlas till döds? Ska det behöva gå så långt på grund av att lagen är verkningslös?   Krister Lind]]> https://nyadagbladet.se/insandare/lagstiftarna-maste-skydda-utsatta-kvinnor/feed/ 0