MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 17 januari 2025

fredag 17 januari 2025

Nytt vulkanutbrott på Island

publicerad 15 januari 2024
– av Sofie Persson

Ett nytt vulkanutbrott har påbörjats utanför Grindavík på Island. Lava har strömmat in i staden, vilket resulterat i att flera hus börjat brinna.

Redan i december drabbades området av ett kraftigt vulkanutbrott efter intensiva jordbävningar. Lavan strömmade ut ur en spricka, cirka 3,5 kilometer lång, dock utan att nå fram till Grindavík.

Ytterligare ett vulkanutbrott har nu inträffat nära staden och upptäcktes tidigt på söndagsmorgonen efter cirka 200 mindre jordbävningar. Lavaflödet har varit under kontroll, men på eftermiddagen upptäcktes en ny spricka som låg närmare staden.

Staden hade redan evakuerats en gång innan första utbrottet och tvingades nu evakuera på nytt, vilket skedde under natten före det senaste utbrottet.

Skyddsvallar som byggts runt staden avledde delar av lavan, men en ny spricka uppstod inom det skyddade området. På eftermiddagen nådde lavan Grindavík och satte flera byggnader i brand.

I dag är en svart dag för Grindavík och i dag är en svart dag för hela Island, men solen kommer att gå upp igen. Tillsammans kommer vi att hantera denna chock och vad som än kan komma. Våra tankar och böner är med er, säger premiärministern Katrín Jakobsdóttir, enligt isländska statskanalen RUV.

Civilförsvaret uppger att man ska se över möjligheter att utveckla de skyddsvallar som finns och se om man kan stoppa den lava som fortsätter flyta genom staden. Vidare uppmanas de som försöker åka och titta på utbrottet att inte göra det då det är alltför riskfyllt och farligt.

Ingen går in i Grindavík förrän vi är helt säkra på att det kommer att vara okej, säger Víðir Reynisson, chef för civilförsvaret.

Ny forskning om bovaer-tillskottet efter kritikstorm

Klimatöverdrifterna

publicerad 15 januari 2025
– av Sofie Persson
Danska djurskyddet menar att kor riskerar att bli uteslutna från grönbete på grund av bovaer.

Ytterligare forskning kommer att bedrivas på det starkt starkt ifrågasatta fodertillskottet bovaer, bekräftar forskare vid Aarhus Universitet i Danmark. Beslutet grundar sig i den omfattande kritik som riktats mot den metanreducerande tillsatsen.

Från årsskiftet måste alla danska mjölkgårdar med fler än 50 kor använda metanreducerande tillskott i fodret. Detta kan ske genom att tillsätta mer fett i fodret eller använda det nya tillskottet bovaer under 80 dagar per år. Svenska Arla har nyligen mött hård kritik för sin användning av bovaer, och många har uppmanat till bojkott av företaget.

Beslutet har välkomnats av vissa mjölkbönder, men också mött stark kritik, särskilt mot bovaer, från bland andra danska Dyrenes Beskyttelse.

Vi vet inte hur det kommer att påverka dem på lång sikt. Samtidigt riskerar korna att bli inlåsta i stallar året runt eftersom effekten av substansen är mer osäker när de går på bete, uppger organisationen.

 ”Fokusera på djurens välbefinnande”

Tidigare i veckan protesterade även danska lantbrukare mot bland annat klimatskatter, men också tvånget att använda bovaer till sina kor.

På grund av den omfattande kritiken planeras mer forskning kring bovaer och dess påverkan på kors hälsa, samt på mjölken och köttet från djuren som får tillskottet.

I de försök vi har gjort hittills har fokus legat på effekten på metan, foderintag och mjölkavkastning. Därför kommer vi att fokusera på djurens välbefinnande i de försök som vi ska göra under det nya året, och vi behöver också ny forskning som ger en bättre förståelse för vad som händer i kons våm när vi använder Bovaer och andra effektiva metanreducerade fodertillsatser, säger han till danska tjekdet.

Danska lantbrukare protesterar mot klimatskatter och bovaer

Kriget mot livsmedelsförsörjningen

publicerad 14 januari 2025
– av Sofie Persson
– Jag kommer inte att ge mina kor bovaer, det är helt säkert, säger lantbrukaren Thorbjørn Thomsen

Under måndagen protesterade danska lantbrukare mot nya klimatskatter och regler som de menar försvårar och försämrar jordbruket i landet. Bland annat riktades protesterna mot den kritiserade fodertillsatsen bovaer, som lantbrukare nu tvingas använda för att minska metanutsläpp.

Förra året enades den danska regeringen om ett nytt klimatavtal med målet att göra Danmark ”grönt”. Ett av målen är att minska kväveutsläppen från lantbruket med 13 780 ton per år, vilket ska uppnås genom en koldioxidskatt för bönderna.

Demonstrationen No FFF, som står för ”No Food, No Farmers, No Future”, anordnades i flera danska städer under måndagen. Lantbrukare körde sina traktorer till bland annat Aalborg, Kolding, Holstebro och Århus.

Lantbrukarna kräver att alla skatter och regler som försvårar jordbruk och djuruppfödning i Danmark tas bort. De vill även att bil- och registreringsavgifter avskaffas, att det gröna trepartsavtalet stoppas och att inga fler solcellsparker byggs på jordbruksmark.

Krav på metanreducerande tillskott

En betydande del av protesterna riktas mot den hårt kritiserade fodertillsatsen bovaer. Sedan den 1 januari måste alla mjölkgårdar i Danmark med fler än 50 kor använda metanreducerande tillskott i fodret.

Jag kommer inte att ge mina kor bovaer, det är helt säkert, säger lantbrukaren Thorbjørn Thomsen till danska statskanalen DR.

Arla har nyligen mött stark kritik efter att ha stoltserat med att de ger brittiska mjölkkor fodertillskottet bovaer. Många britter har krävt en bojkott av företagets produkter och öppet deklarerat att de inte tänker stödja ett företag som ger sina djur vad de anser är experimentella och onaturliga tillskott. Även i Sverige har kritiken varit märkbar, och initiativ som Mejerikollen har lanserats för att hjälpa konsumenter att undvika mjölkprodukter med bovaer.

Vill inte begränsa trafiken

I flera europeiska länder har demonstrationer mot skatter och regler för jordbruket ägt rum under parollen No Farmers, No Food. Den danska demonstrationen stöds dock inte av de stora officiella jordbruksorganisationerna.

Vi vill inte vara en del av att ta vanliga danskar som gisslan i den här frågan. Det finns vissa saker som vi inte är nöjda med, men vi är inte för att begränsa trafiken av det skälet, säger Torben Farum, vice ordförande för jordbruksorganisationen Agilix på norra Jylland.

Unga islänningar vill förbjuda valjakt

publicerad 13 januari 2025
– av Sofie Persson
Det isländska valfångstfartyget Hvalur 9 RE-399.

Över hälften av Islands 18–29-åringar är positivt inställda till att helt förbjuda valjakten –  samtidigt som äldre generationer ställer sig betydligt mer tveksamma till ett förbud.

I december gav Islands avgående statsminister, Bjarni Benediktsson, klartecken för att bedriva valjakt i landet under de kommande fem åren. Förra sommaren beviljades även licens för jakt på sillvalar, men eftersom tillståndet kom för sent på säsongen genomfördes ingen valjakt på Island under året.

Nära hälften av islänningarna är missnöjda med det nyligen beviljade valfångsttillståndet, enligt en undersökning från Maskína genomförd i december. Samtidigt uppger en tredjedel att de är nöjda, rapporterar isländska statskanalen RUV.

Av män stödjer 45 procent valjakten, medan endast 23 procent av kvinnorna står bakom beslutet. Samtidigt visar undersökningen att det finns ett betydande motstånd mot ett totalförbud mot valfångst, där exempelvis en majoritet av Sjálfstæðisflokkurinns (Självständighetspartiets) väljare motsätter sig ett lagligt förbud.

Mer än hälften av de isländska kvinnorna stödjer ett förbud mot valjakt. Samma gäller för över hälften av 18–29-åringarna, medan cirka 50 procent av personer i åldersgruppen 30–39 år också är positiva till ett förbud.

En majoritet av personer i åldersgrupperna 50–59 år och 60+ är emot ett förbud mot valjakt.

Uppgifter: Danmark öppnar för ökad amerikansk kontroll över Grönland

publicerad 12 januari 2025
– av Isac Boman
Statsminister Mette Frederiksen och Grönlands största samhälle Nuuk.

Danmark har enligt uppgifter till Axios tagit kontakt med den tillträdande presidenten Donald Trumps stab för att diskutera en möjlig utökning av USA:s militära närvaro på Grönland.

Enligt källor med insyn ska Köpenhamn också ha uttryckt en vilja att undvika en offentlig konflikt med Trump och sökt förtydliganden kring dennes nyliga uttalanden om att Grönland borde tillhöra USA.

Trump väckte nyligen uppmärksamhet när han föreslog att USA skulle förvärva den självstyrande arktiska ön från Danmark. Han beskrev ägandet av Grönland som en ”absolut nödvändighet” för USA:s nationella säkerhet och ville inte heller utesluta användandet av militär och ekonomisk press mot Danmark för att få igenom sina krav. De faktiska detaljerna kring hur hans administration skulle försöka övertyga Danmark om att avstå kontrollen över Grönland är dock få.

Danmarks regering har utåt varit tydliga med att Grönland inte är till salu, men har enligt Axios samtidigt signalerat en vilja ”att diskutera alla andra amerikanska förfrågningar angående ön”.

USA har haft militär närvaro på Grönland sedan andra världskriget och driver än idag en militärbas i den nordvästra delen av ön under ett försvarsavtal med Danmark. Avtalet ger också USA möjlighet att etablera ytterligare militära anläggningar och ön var under kalla kriget en viktig plats för USA:s infrastruktur för att tidigt kunna varna för inkommande ballistiska missiler.

”Tillhör det grönländska folket”

Både Danmarks statsminister, Mette Frederiksen, och Grönlands ledare, Mute Egede, har uttryckt motstånd mot Trumps idé att köpa ön. Samtidigt bekräftade Danmarks statsminister tidigare i veckan att hon föreslagit förhandlingar med Trumps stab i syfte att ”stärka säkerheten inom den västliga alliansen”.

Egede har i sin tur betonat Grönlands engagemang för självständighet men öppnat för fortsatt samarbete med USA.

– Grönland är till för det grönländska folket. Vi vill inte vara danska, vi vill inte vara amerikanska, uppgav han vid en presskonferens nyligen, men lovade också att ön kommer att fortsätta samarbeta med USA i säkerhetsfrågor.

Grönland och Danmark

De första nordborna kom till Grönland redan på 980-talet, och under de efterföljande seklen fanns det också nordiska bosättningar på ön innan dessa slutligen av oklara anledningar övergavs någon gång under 1400-talets andra hälft.

Under 1600-talet återupptogs det nordiska intresset för ön, och ett antal danska expeditioner genomfördes innan området slutligen blev en dansk koloni 1721 – något man förblev under drygt 230 år.

Under 1900-talet ökade Grönlands självstyre gradvis. År 1953 omvandlades ön från koloni till en integrerad del av Danmark, och grönländarna fick danskt medborgarskap. 1979 infördes en lag om självstyre som gav Grönland kontroll över flera inrikespolitiska områden.

Självstyret utökades ytterligare 2009, vilket gav ön mer autonomi, särskilt över naturresurser och rättsväsendet, även om Danmark fortfarande ansvarar för utrikespolitik, försvar och valuta.

Idag räknas Grönland som ett självstyrande territorium inom det danska kungariket och har egen regering och parlament.