MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 20 juli 2025

söndag 20 juli 2025

 

Norsk åklagare yrkar på 30 års förvaring för terrorist

publicerad 15 maj 2024
– av Sofie Persson
IS-sympatisören fångades på övervakningsbild dagen före terrordådet.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Åklagaren vill att terrormisstänkte Zaniar Matapour döms till lagens strängaste straff – 30 års förvaring. Det blir i så fall första gången i norsk historia som detta sker.

Under midsommarhelgen 2022 avlossades skott vid gaybaren London pub i centrala Oslo. Två personer avled och 21 skadades i attacken. Kort därpå greps den då 42-årige Zaniar Matapour, som misstänktes för terrordåd på grund av kopplingar till IS.

Rättegången mot Matapour där han står anklagad för grovt terroristbrott påbörjades i mars i år, ett antal vittnen har talat och bevisning framlagts mot IS-sympatisören. En stor del av bevisningen kretsar exempelvis kring chattar mellan Matapour och andra islamister, som visar att dådet mot gayklubben var planerat.

På tisdagen inledde inledde den allmänna åklagaren sin slutplädering. Matapours försvarsadvokat kommer att presentera sina slutpläderingar under dagen. Åklagaren anser att Matapour bör dömas till 30 års frihetsberövande i form av förvaring.

Jag anser att den attack som Matapour genomförde mot de människor som träffades av hans skott efter att han hade svurit trohetsed till IS inte bara handlade om att döda eller skada dessa människor, det fanns ett större mål med handlingen, det var att skapa rädsla, säger en av de allmänna åklagarna Sturla Henriksbø till norska VG.

”Visar ingen ånger”

Förvaring är i Norge och Danmark en påföljd som kan utdömas vid de allra grövsta brotten. Det är lagens strängaste straff där tidsramen inte får understiga 10 år och den fastställda tidsramen kan förlängas med upp till fem år i taget. Det finns ingen gräns för hur många gånger tidsramen kan förlängas. Vanligen är 21 år den maximala tid man kan dömas till förvaring, vilket exempelvis Anders Behring Breivik dömdes till år 2012.

Den maximala tiden för förvaring kan förlängas vid särskilt allvarliga brott som involverar extrem fara för liv. Beslutar domstolen att döma Matapour till 30 års förvaring är det dock första gången i Norges historia det sker.

Han visar ingen ånger och man har inte sett någon reflektion eller förändring hos honom, säger åklagaren Aud Kinsarvik Gravås

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Danmark på väg bort från Microsoft

publicerad 16 juli 2025
– av Markus Andersson
För mycket offentlig digital infrastruktur har varit kopplad till väldigt få utländska aktörer, förklarar Danmarks digitalminister Caroline Stage om att man nu frångår Microsoft till förmån för fria och mer kostnadseffektiva alternativ.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Danmarks digitala ministerium har under sommaren påbörjat en övergång från Microsofts ordbehandlare Office 365 till det fria alternativet LibreOffice, där en fullständig övergång förväntas kunna slutföras under hösten. Man kommer även att överge Microsoft Windows till förmån för Linux.

Förändringen förklaras med Danmarks målsättning att stärka sin digitala suveränitet, samt att man vill försäkra sig om att kontrollen över känsliga data och system förblir i nationell ägo.

Danmark går med detta i den angränsande tyska delstaten Schleswig-Holsteins fotspår, som är i färd med att omvandla 30 000 offentliga datorer från Microsoft till Linuxbaserade och fria lösningar.

”Det handlar inte om isolering eller digital nationalism. Vi ska inte vända ryggen helt till globala teknikföretag, många av dem erbjuder lösningar som gynnar oss. Det gäller idag såväl som i framtiden.

Vi får däremot inte göra oss själva så beroende av så få att vi inte längre kan agera fritt. Just nu är för mycket offentlig digital infrastruktur kopplad till väldigt få utländska aktörer. Det gör oss sårbara, även finansiellt”, säger digitalministern Caroline Stage (Venstre) på LinkedIn om projektet som bland annat rapporteras av Politiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finländare åt mer kött förra året

publicerad 21 juni 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Förra året åt man mer kött och kyckling i Finland, jämfört med året innan. Samtidigt slog havrekonsumtionen nytt rekord i finländarnas kost, visar en ny undersökning.

Under förra året åt finländarna 78,2 kilo kött per person, inklusive vilt och innanmat. Större delen av köttmängden, 76,2 kilo, var nötkött, griskött, lammkött och kyckling.

Konsumtionen av särskilt nötkött har minskat flera år i rad, men förra året gick konsumtionen istället uppåt, visar undersökningen från finska Naturresursinstitutet. Även kycklingmängden på tallriken ökade i finländska hem. Samtidigt åt man mindre gris- och fårkött. Fiskätandet var till synes oförändrat där varje finländare i snitt åt 13,7 kilo förra året.

Spannmålskonsumtionen ökade förra året och landade på 87,3 kilo per person. Främst ökade mängden havre som förtärdes, som landade på rekordnivåer förra året. Konsumtionen av vete och korn ökade också, samtidigt som råg minskade.

Här ser vi något av en trend. Det beror på att livsmedelsindustrin har skapat en hel del nya havreprodukter. En del av den här trenden är också att finländarna dricker mer havremjölk, säger statistikexperten Erja Mikkola, till den finska statskanalen Yle.

Vanligt mjölkdrickande minskade med cirka två procent, men man åt ungefär lika mycket smör och ost som under det tidigare året. Vidare åt varje finländare i genomsnitt 48 kilo frukt och 64 kilo grönsaker förra året.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Islands äldsta levande växt upptäckt

publicerad 11 juni 2025
– av Redaktionen
De norra områdena runt Mývatn på Island är inte kända för sin frodiga växtlighet, vilket gör det mer udda att just växten hittades där.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Den äldsta levande växten någonsin har upptäckts på norra delen av Island. Växten är en 500 år gammal enbuske.

Upptäckten gjordes av botanisten Pawel Wasowicz när han bedrev mossforskning norr om sjön Mývatn. Där stötte han på ett ovanligt gammalt exemplar av en enbuske, och när man sedan tog prover visade det sig att busken var cirka 500 år gammal – kanske ännu äldre. Den tidigare äldsta kända levande växten på Island var 280 år gammal.

Forskarna använde dendrokronologi för att uppskatta växtens ålder genom att såga ett tunt tvärsnitt från stammen och undersöka det under mikroskop. Bredden på årsringarna avslöjar sedan växtens tillväxtförhållanden år för år – ju bredare ringarna är, desto bättre var förhållandena. För att fastställa enbuskens exakta ålder skulle man dock behöva såga igenom hela stammen, vilket skulle ha dödat den. Istället togs endast ett prov från den övre delen av stammen, och åldern uppskattades utifrån det materialet.

Forskare säger att prover som tagits från växten ger värdefull information om regionens klimathistoria, som sträcker sig tillbaka till år 1159.

För att sätta det i perspektiv – vi talar om en enbuske som började växa under klosterlivets glansdagar på Island, när biskopar bodde i Hólar och Skálholt, säger Wasowicz till isländska statskanalen RUV.

De norra områdena runt Mývatn är inte kända för sin frodiga växtlighet, vilket gör det mer udda att just enbusken hittades där. Forskarna har ännu inte avslöjat växtens exakta plats, utan kommer att göra det först när platsen har fått formellt skydd.

Forskningen bedrivs av Islands naturhistoriska institut i samarbete med Schlesiens universitet och Cambridge University.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Snabb ökning av antidepressiva och adhd-medicin i Finland

publicerad 10 juni 2025
– av Redaktionen
En femtedel av finska kvinnor under 30 år äter idag antidepressiva läkemedel.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Användningen av antidepressiva läkemedel har ökat kraftigt i Finland under det senaste decenniet, jämfört med övriga Norden. Även förskrivningen av adhd-medicin till barn har ökat markant.

En femtedel kvinnor i åldern 18–29 år använder antidepressiva läkemedel, visar en undersökning från finska Folkpensionsanstalten (FPA). Bland män i samma ålder ligger siffran på åtta procent. Siffrorna är en fördubbling jämfört med 2014.

Enligt undersökningar har humör- och ångestsymtom blivit vanligare särskilt bland unga flickor och kvinnor. Diagnoserna för depressionstillstånd, ångestsyndrom och sömnsyndrom syns allt oftare också i de besöksuppgifter om unga kvinnor som har upptecknats inom hälso- och sjukvården, säger Miika Vuori, specialforskare vid FPA i ett pressmeddelande.

Vidare har även adhd-medicin till barn ökat i landet. Förra året medicinerades elva procent av pojkarna och fyra procent av flickorna i åldern 7–12 år med läkemedel mot adhd. När man jämförde svenska och finska pojkar i åldern 5-9 år använde sex procent av de finländska pojkarna adhd-läkemedel i fjol, medan motsvarande andel i Sverige var drygt två procent. Även användningen av antidepressiva läkemedel bland unga har ökat snabbare de senaste tio åren i Finland än i övriga Norden.

Ökningen i fråga om de båda läkemedlen har varit kraftig i Finland, inte bara i jämförelse med Sverige utan också med Norge och Danmark, säger Vuori.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.