https://nyadagbladet.se/norden/norge-infor-aldersgrans-pa-sociala-medier-nasta-ar/

Norden

Norge inför åldersgräns på sociala medier nästa år

Publicerad april 24, 2026 – av Jan Sundstedt

Foto: Karolina Grabowska/Pexels

Norge inför åldersgräns på 16 år för sociala medier som TikTok och Instagram.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 32 980,00 SEK 44% Mål: 75 000,00 SEK

Den norska regeringen lägger nu fram ett konkret lagförslag om 16-årsgräns för sociala medier. Från och med nästa år gäller 16 år för TikTok, Instagram och Snapchat.

Det var under våren 2024 som den norska regeringen först meddelade att man arbetade med att införa skärpta åldersregleringar för sociala medier. Den främsta orsaken var att implementera ett starkare skydd för barn från beroendeframkallande algoritmer, manipulerande reklam och kriminella rekryteringsförsök.

Nu planerar man att lägga fram ett konkret lagförslag innan årets slut. Lagändringen skulle i korthet innebära att det endast är tillåtet att använda Instagram, TikTok och Snapchat det år man fyller 16 år.

Norska Barnombudsmannen stödjer förslaget och menar att föräldrar inte kan hantera problemet ensamma.

Annons:

— Detta är för stort för att föräldrar ska lösa det var och en för sina egna barn, här behövs gemensamma lösningar, säger Barnombudsmannen till NRK.

Barn så unga som nio år exponeras regelbundet för kriminella miljöer, hatbrott och sexuellt material på plattformar som TikTok och Snapchat, enligt norska myndigheter.

Om lagförslaget går igenom kommer norska myndigheter att få rätt att blockera plattformar som inte verifierar användarnas ålder. Lagen väntas träda i kraft nästa år.

Röstning stängd

Ja, absolut – skyddar barn från algoritmer och kriminalitet 23%

3 röster

Nej, det kränker ungas frihet och är svårt att verkställa 8%

1 röst

Kanske, men låt föräldrar bestämma med undantag 0%

0 röster

Nej, befintliga regler och föräldrakontroller räcker 69%

9 röster

13 röster totalt

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/norden/danska-elever-slass-i-skolan/

Norden

Danska elever slåss i skolan

Publicerad Idag 06:56 – av Markus Andersson

Foto: Mikhail Nilov/Pexels

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Våld mellan elever har förekommit i över hälften av Danmarks skolklasser under ett läsår. Värst är det i lågstadiet, och regeringen vill nu ge lärarna större rätt att gripa in fysiskt.

Våld mellan elever har förekommit i 55 procent av klasserna, och i 36 procent sker det minst en gång i månaden, skriver det danska undervisningsministeriet. Rapporten är gjord av analysföretagen Epinion och Als Research på uppdrag av ministeriet.

I årskurs 0–3 har våld och utagerande beteende förekommit i tre av fyra klasser. Där har också 39 procent av klasserna haft fysiskt våld mot personalen, jämfört med 3 procent i högstadiet.

Slagen faller oftast utanför lektionerna, när lek, sport eller skämt går över styr, enligt Berlingskes återgivning av rapporten. Bara i sju procent av fallen beskrivs våldet som medvetet och planerat.

Ofta handlar det om ett fåtal barn. I 60 procent av klasserna med minst en episod uppger klassläraren att en eller två elever står för våldet. Klasser med elever som får stöd utöver den vanliga undervisningen löper större risk.

Hoten är också vanliga. Enligt Berlingske förekommer verbala eller digitala hot om våld minst en gång i månaden i 34 procent av klasserna.

— Omfattningen av våldet i skolan är milt sagt bekymmersam. Skolan ska inte vara en plats där varken elever eller lärare är rädda att vara. Punkt slut, säger undervisningsminister Magnus Heunicke (S).

Regeringen lägger inom kort fram ett lagförslag som ska ge lärarna bättre möjligheter att gripa in fysiskt. I undersökningen anser 43 procent av lärarna att en sådan utökad rätt skulle rusta dem bättre, medan 78 procent pekar på fler timmar med två vuxna i klassrummet.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/norden/finland-google-agt-bolag-avverkade-skog/

Norden

Finland: Google-ägt bolag avverkade 330 hektar skog utan lagkrävd miljöbedömning

Publicerad Igår 14:39 – av Jan Sundstedt

Foto: Daniel Beilinson/CC BY-SA 2.0

Genrebild avverkad skog.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Googles finländska bolag Tuike Finland avverkade omkring 330 hektar skog i Muhos för ett planerat datacenter utan den miljökonsekvensbedömning som finsk lag kräver. Avverkningen fortsatte till augusti, trots att myndigheten redan i maj slagit fast att bedömningen behövdes.

Uppgifterna kommer från finländska Helsingin Sanomat, sedan tidningen tagit del av handlingar hos den finländska Tillstånds- och tillsynsmyndigheten Lupa- ja valvontavirasto (LVV).

Enligt finsk lag krävs en miljökonsekvensbedömning (på finska YVA) när skog permanent tas bort från ett sammanhängande område på över 200 hektar.

Tuike uppger i handlingarna att avverkningen och förberedelsearbetena i Muhos omfattar 330 hektar.

Avverkningen inleddes i mars i år. I slutet av april bad Tuike LVV pröva om någon bedömning alls behövdes.

Bolaget och konsultfirman Ramboll hävdade att bestämmelsen inte var tillämplig, eftersom den står under rubriken uttag av naturresurser och skogen fälldes inför byggnation.

LVV svarade den 22 maj att projektet omfattas av YVA direkt enligt punkt 2 f i lagens projektlista. Med skogsnatur avses enligt myndigheten inte bara orörd skog, utan även brukad skog.

Enligt satellitdata fortsatte avverkningen trots detta till augusti. LVV utreder nu om Tuike har agerat lagligt.

Montage med kalhygge och tät skog — Arkivbild. Montage. Foto: PxHere/Tero Laakso (CC BY 2.0)

Bolaget: helt lagligt

Tuikes svar kom i måndags.

Bolaget skriver att "Tuike Finland Oy bär fullt ansvar för sin egen verksamhet" och att man innan arbetet inleddes genomförde "ett noggrant utredningsarbete i samarbete med alla berörda intressenter och juridiska rådgivare".

Slutsatsen var enligt bolaget att tillvägagångssättet är "helt lagligt och korrekt". När det gäller själva fällningen av träden har Google enligt bolaget följt skogslagen.

Google planerar även ett datacenter i Kajana. Där uppger Tuike att avverkningen omfattar "strax under 200 hektar", alltså precis under gränsen för när bedömning krävs.

Satsningarna ska ses mot bakgrund av att Google, enligt Helsinki Times, bara dagar tidigare meddelade investeringar på 13 miljarder euro i finländska datacenter.

HS frågade LVV:s enhetschef om bolaget, trots LVV:s besked, har genomfört avverkningen utan YVA-förfarande.

— Det ser lite ut så, säger Sari Myllyoja, enhetschef vid LVV, till HS.

En namninsamling med 50 000 underskrifter överlämnades härom veckan till den finländska riksdagen som protest mot de storskaliga datahallarna.

Undertecknarnas främsta oro gäller påverkan på elmarknaden samt lokalmiljön.

Jan Sundstedt
jan.sundstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/norden/stortinget-grillar-store-om-kopplingarna-till-epstein/

Norden

Stortinget grillar Støre om kopplingarna till Epstein

Jeffrey Epstein-fallet

Publicerad september 30, 2026 – av Emil Fjellstedt

Foto: Torbjørn Kjosvold/Statsministerens kontor

Jonas Gahr Støre vid invigningen av det nya regeringskvarteret i Oslo i april. Bilden är inte från förhöret i Stortinget.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Norges statsminister Jonas Gahr Støre måste under onsdagen svara Stortinget om hur utrikesförvaltningen hanterade sina band till Epsteinärendet. I centrum står tankesmedjan IPI, vars statliga stöd ökade kraftigt när Støre själv var utrikesminister.

Stortingets kontroll- och konstitutionsutskott inleder under onsdagen ett två dagar långt förhör med det formella namnet "Kontroll och kultur i utrikesförvaltningen". Ett tiotal före detta och sittande utrikes- och biståndsministrar ska höras. En av dem är Jonas Gahr Støre, utrikesminister 2005–2012, rapporterar skattefinansierade statskanalen SVT.

Enligt Sveriges Radios Ekot ska förhöret klarlägga varför varningssignaler inte fångades upp inom norska UD. Parallellt granskas affären av en särskild kommission och av ekobrottsmyndigheten Økokrim.

130 miljoner till Rød-Larsens tankesmedja

Utfrågningen gäller främst utrikesförvaltningens förhållande till International Peace Institute, IPI. Tankesmedjan låg alldeles intill FN:s högkvarter i New York, var en mötesplats för diplomater och politiker och leddes av den norske toppdiplomaten Terje Rød-Larsen.

Enligt UD:s egen översikt betalade norska staten mer än 130 miljoner kronor till IPI mellan 1997 och 2018. Stödet ökade kraftigt under Støres år som utrikesminister.

Staten var inte ensam om att ge pengar. Bland bidragsgivarna fanns också den dömde sexförbrytaren Jeffrey Epstein. När Epsteinfilerna offentliggjordes i vintras framkom att Rød-Larsen och IPI haft nära band till honom. Epstein ska dessutom ha agerat dörröppnare för andra förmögna personer som kunde bidra ekonomiskt till tankesmedjan.

Avgång och intern granskning

Rød-Larsens hustru, toppdiplomaten Mona Juul, avgick i februari efter att ha omnämnts i Epsteindokumenten. UD utredde då om umgänget bröt mot reglerna för statsanställda och granskade samtidigt stödet till tankesmedjan där Rød-Larsen tidigare var chef. Rød-Larsen själv utreds av Økokrim.

Hans kontaktnät nådde även andra norska utrikesministrar. Børge Brende, som lämnade chefsposten på World Economic Forum efter Epsteindokumenten, har uppgett att det var Rød-Larsen som introducerade honom för Epstein 2018.

Under det två dagar långa förhöret ska den minister som ledde UD när pengarna till IPI ökade kraftigt förklara för Stortinget hur kontrollen fungerade.

Emil Fjellstedt
emil.fjellstedt@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

https://nyadagbladet.se/norden/barnfetman-okar-pa-island/

Norden

Barnfetman ökar på Island

Publicerad september 29, 2026 – av Markus Andersson

Montage. Foto: Istock/chameleonseye, Bernd Dittrich/Unsplash

Barnhänder tar pommes frites, bredvid den isländska flaggan.

På den isländska landsbygden har vart tionde barn i grundskoleåldern fetma.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Allt fler barn på Island har fetma, och ökningen är större på landsbygden än i huvudstadsområdet.

Andelen har stigit från 6,5 procent 2014 till drygt 10 procent i dag, enligt den senaste årsrapporten om skolbarns hälsovård, 2025. Globalt räknas nu 8 procent av barnen som feta. På den isländska landsbygden, däribland på Södra Island, är andelen 10 procent bland barn i grundskoleåldern. Det motsvarar omkring 400 barn bara på Södra Island.

Hälsovårdsinrättningen på Södra Island driver projektet Kraftmiklir krakkar, Starka barn, för att möta utvecklingen. Barn och familjer erbjuds behandling och stöd i primärvården. Sjuksköterskan Bjarnheiður Böðvarsdóttir, som samordnar projektet, säger till RÚV att de startade det för att fetman ökade så tydligt i regionen.

— Det kan leda till komplikationer som ämnesomsättningsstörningar, fettlever, sömnapné och högt blodtryck. Barn med fetma löper också större risk att ha fetma som vuxna, och kan då börja utveckla hjärt-kärlsjukdom.

En studie av barn som fått hjälp via primärvården visar enligt henne att viktökningen har bromsats, att vanorna har förändrats och att blodproven har förbättrats. Hälsoministern har särskilt berömt projektet. Böðvarsdóttir hoppas att andra vårdcentraler tar efter.

— Vi hoppas bara att andra vårdcentraler inför ett liknande arbetssätt, för vi anser att det här är mycket viktigt.

Markus Andersson
markus.andersson@nyadagbladet.se

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Borde Sverige införa en 16-årsgräns för sociala medier som Norge planerar?

Senaste nytt