Efter flera års ökning har antibiotikaanvändningen i Norge minskat kraftigt under 2025. Allmänläkarna har nästan nått målet om tio procents minskning jämfört med 2019, medan sjukhusen ligger efter.
Under åren efter covid-19 steg antibiotikaförskrivningen i Norge och övriga världen. Mellan 2021 och 2024 ökade användningen med 19 procent, vilket oroade både politiker och hälsomyndigheter.
Regeringen utvecklade en särskild strategi för att vända trenden. Hälsodirektoratet rekommenderade kortare behandlingar för flera vanliga infektionssjukdomar som lunginflammationer och urinvägsinfektioner. Allmänläkare fick direktiv att vänta längre innan de skrev ut antibiotika, och recepten blev endast giltiga i tio dagar på apoteken.
Nu visar siffror från Norska apotekarföreningen att åtgärderna har gett resultat.
— Jag tycker att det är mycket positivt. Vi har haft och har fortfarande målet att minska antibiotikaanvändningen i Norge, säger Hanne Andresen, direktör för yrkesfrågor vid Norska apotekarföreningen, till norska statskanalen NRK.
Allmänläkarna, som förskriver nästan all antibiotika utanför sjukhusen, har nått en minskning på nästan tio procent jämfört med 2019. Sjukhusen använder däremot ungefär samma mängd som tidigare.
Global utmaning
Andresen varnar för att om 25 år kan fler människor dö av antibiotikaresistens än av cancer. Hon understryker vikten av fortsatt arbete trots den positiva trenden.
— Detta är en global utmaning som även Världshälsoorganisationen (WHO) fokuserar på. Alla måste bidra för att säkerställa att vi har effektiva antibiotika för dem som verkligen behöver dem, säger hon.
