Ett nytt vulkanutbrott startade på Island under lördagskvällen och pågår fortfarande men har mattats av. Det är det fjärde utbrottet sedan december.
Utbrottet startade i samma vulkaniska system som de tidigare utbrotten, i regionen mellan de isländska kullarna Hagafell och Stóra-Skógfell. Under kvällen flöt lava över Grindavíkurvegur, vägen mellan Grindavík och norra delen av Reykjaneshalvön, samt även söderut mot Grindavík, samt mot väst och även öst. Sprickan är cirka 3,5 kilometer lång.
– Det nuvarande utbrottet är det kraftigaste i det nuvarande systemet hittills, säger geofysikern Magnús Tumi Guðmundsson vid Islands universitet till isländska statskanalen RUV.
Utbrottet har fortgått under måndagen men gått ner i styrka till cirka 2-5 procent av sin ursprungliga kraft från lördagen, enligt Guðmundsson.
Annons:
Redan i december drabbades området av ett kraftigt vulkanutbrott efter intensiva jordbävningar. Víðir Reynisson, chef för civilförsvaret, säger att Grindavík åter evakuerats, men menar att utbrottet än så länge inte varit något hot mot de boende då lavan flödade längs stadens skyddsvallar mot havet. Däremot evakuerade man omkring 700 personer vid turistattraktionen Blå lagunen.
– Som det ser ut nu är det största bekymret infrastrukturen, säger Reynisson.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Foto: Katja Säilä/Statsrådets kansli, CC BY 4.0; Eetu F., CC BY-SA 4.0.
Sannfinländarna föreslår att miljöministeriets uppgifter flyttas till jord- och skogsbruksministeriet. Förslaget ingår i partiets sparprogram för 2028–2031. Arkivbilder.
Sannfinländarna vill lägga ned Finlands miljöministerium och flytta uppgifterna till jord- och skogsbruksministeriet. Förslaget ingår i partiets sparprogram på cirka tio miljarder euro.
Partiet presenterade programmet för mandatperioden 2028–2031 på torsdagen den 22 oktober. Arbetet har letts av partiordföranden och finansminister Riikka Purra.
Även Naturresursinstitutet (Luke) och Utbildningsstyrelsen ska läggas ned. Deras uppgifter förs över till andra delar av statsförvaltningen.
De tre nedläggningarna ger tillsammans 160 miljoner euro i extra besparingar enligt partiets beräkning, skriver Ilta-Sanomat.
Annons:
Besparingarna från nedläggningarna tillkommer utöver ett nytt sparprogram för statsförvaltningen på 1,3 miljarder euro. Driftskostnaderna ska skäras ned, och staten ska ta hjälp av artificiell intelligens.
Tio miljarder i hela paketet
Cirka åtta miljarder euro av paketet är direkta nedskärningar. Ungefär en miljard kommer från skatter och andra inkomster.
Den sista miljarden är en engångspost. Partiet vill lägga ned Sitra, en innovationsfond under riksdagen, och frigöra omkring en miljard euro.
Det egentliga utvecklingsbiståndet ska bort, vilket sparar en halv miljard euro. Yle får sin finansiering sänkt med ungefär en femtedel och mister indexhöjningarna under hela valperioden. Det ger 200 miljoner euro.
Den största enskilda posten är pensionerna, där partiet vill spara över 1,6 miljarder euro. Pensioner över 2 000 euro i månaden får en indexbroms. Pensionsrätten för avlagda examina och arbetslöshetsperioder slopas.
Skatterna på arbete och företagande höjs inte. I stället föreslår partiet en bankskatt och en sockerskatt. Datacenter ska dessutom få en egen elskatteklass som fördubblar deras elskatt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Skam får människor att vänta för länge med att söka hjälp för alkoholproblem, säger överläkaren Kaarlo Simojoki. Den som sköter jobbet kan ändå må mycket dåligt.
Många i arbetslivet i Finland har ett skadligt bruk av alkohol, rapporterar Yle. Simojoki är överläkare inom beroendevård vid Mehiläinen i Finland. Han säger att många av hans patienter skäms över att de inte har kunnat kontrollera sitt drickande.
En vanlig föreställning är att en person inte kan ha alkoholproblem så länge arbetet fungerar. Simojoki kallar det ett missvisande sätt att se på saken.
— Livet kan redan vara mycket svårt, men personen håller ändå uppe fasaden och sköter jobbet. Till slut kan allt rasa samtidigt, säger Simojoki till Yle.
Annons:
Enligt honom gör det finländska samtalet om alkohol saken värre.
— Så fort ett problem uppmärksammas stämplas personen lätt som en fullständig alkoholist. Det ökar skammen och kan göra att man väntar för länge med att söka hjälp, säger han.
Simojoki vänder sig mot idén att någon måste förlora jobb, familj eller hälsa innan förändringen kan börja. Att förlora arbetet kan tvärtom ta ifrån personen rutiner, ekonomi och sociala kontakter.
Han vill i stället att arbetsplatser har ett alkohol- och drogprogram där oro kan tas upp respektfullt, med stöd från företagshälsovården innan det blir en kris. Vilken vård som passar bör bedömas individuellt: för vissa krävs helnykterhet, andra behöver hjälp att minska drickandet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Låginkomsttagare och invandrare på Island oroar sig för sina jobb när AI sprids i arbetslivet. Högavlönade ser i stället möjligheter, visar en ny rapport.
Arbetsmarknadsinstitutet Varða har publicerat en rapport om hur tekniska framsteg och klimatförändringar påverkar löntagarnas arbeten. Var fjärde löntagare som företräds av de fackliga centralorganisationerna ASÍ, Islands landsorganisation, och BSRB, som företräder stats- och kommunanställda, tror att det egna jobbet förändras de närmaste åren på grund av tekniken och klimatförändringarna.
Varðas chef Kristín Heba Gísladóttir säger att löntagarna i allmänhet ser positivt på den tekniska utvecklingen. Skillnader finns dock mellan grupperna.
— Människor med lägre inkomster, och även invandrare, är oroliga för sin anställningstrygghet i samband med de här förändringarna, medan de med högre inkomster ser större nytta i att jobbet blir enklare, säger hon till isländska RÚV.
Annons:
AI sållar bland sökande
Frågan "Vem tjänar på artificiell intelligens?" ställs i forskningsprojektet Digitala samhällen, teknik och artificiell intelligens, som Islands universitet startade i början av oktober.
Guðbjörg Linda Rafnsdóttir, professor i sociologi vid universitetet, säger att AI först användes i stor skala bara av storbolag. Så är det inte längre.
— Tekniken används nu ganska brett, även av mindre företag och här på Island, säger hon.
Enligt henne är det inte ovanligt att människor låter AI putsa cv:n och jobbansökningar, medan företag använder AI för att hitta de mest lovande sökandena. Utvecklingen är begriplig, säger hon, men det finns nackdelar med att låta AI fatta beslut om enskilda personer.
Professorn beskriver hur AI som granskar ansökningar söker i allmänna databaser och kan följa individers digitala fotspår, även över nationsgränser. Enligt henne har AI visat sig befästa vissa stereotyper.
— Den drar slutsatser utifrån de digitala fotspåren hos människor som den anser vara lika personen i fråga. Om den bedömde mig kunde den dra slutsatsen: jag är en kvinna i den här åldern, jag har arbetat inom det här området, och kvinnor som jag är så eller så, säger hon.
Svarta lådan
AI kan vara användbar när uppgiften är avgränsad, till exempel att hitta sökande med körkort. När den ska avgöra vem som är bäst kvalificerad blir besluten betydligt svårare att förutse. Guðbjörg Linda Rafnsdóttir säger att det kallas problemet med den svarta lådan.
— Man vet inte varför den har valt just de fem personerna som mest kvalificerade, eftersom den arbetar med den information den matats med, men också använder digitala fotspår och drar slutsatser om människors förmågor utifrån något den anser rimligt, säger hon.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Unga danskar dröjer allt längre med att flytta hemifrån. Bland landets 21-åringar är de som bor kvar hos mamma och pappa nu i majoritet.
År 2011 bodde 32 procent av de danska 21-åringarna hemma. 2025 hade andelen stigit till 57 procent, enligt siffror från Danmarks Statistik som föreningen Realdania publicerar i en ny rapport om ungas livskvalitet.
Realdanias analyschef Henrik Mahncke pekar på höga bostadspriser och att många unga trivs hemma som möjliga förklaringar. Enligt en analys från Danmarks Statistik spelar även avståndet till utbildningar in: ju längre bort, desto fler flyttar hemifrån.
Mette Mechlenborg, seniorforskare vid Aalborgs universitet som forskar om boende, lyfter fram att många unga växer upp i stora bostäder. Särskilt villor har med åren fått separata avdelningar för barn och föräldrar. Då kan ett litet och dyrt rum kännas mindre lockande.
Annons:
— Det kan göra att man säger att det är bättre att bo hemma hos mamma och pappa, där jag har en hel avdelning för mig själv, säger hon till DR.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
