Annons:

86 000 danskar beroende av sociala medier

Uppdaterad maj 10, 2024, Publicerad maj 10, 2024 – av Sofie Persson
98 procent av Danmarks 20-34-åringar dväljs på sociala medier.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 43 620,00 SEK 58% Mål: 75 000,00 SEK

2,3 procent av danskarna är beroende av sociala medier, visar en ny studie från Danmarks folkhälsomyndighet. Studien visar också att man löper tre gånger så stor risk att drabbas av depression vid sådant beroende.

Nio av tio danskar använder sociala medier, enligt siffror från Danmarks Statistik från 2023. Danmark är också det land i EU där flest i åldern 16 till 74 är aktiva på en eller fler sociala medieplattformar.

I studien har man använt frågeformulär och följt 2000 danskar från 16 till 64 år under två års tid. Frågorna handlade om användning av sociala medier, sociala relationer och psykisk hälsa. Där upptäckte forskarna att 2,3 procent av danskarna , det vill säga 86 000 kan vara beroende av sociala medier. Studien visar också att ett beroende kan orsaka psykiska problem.

– När du är beroende av sociala medier löper du tre gånger så stor risk att utveckla depression och 4,5 gånger så stor risk att bli ensam och inte bara känna dig ensam, utan faktiskt förlora sociala relationer, säger Ziggi Santini, huvudförfattare till studien, till danska statskanalen DR.

Annons:

TikTok - mest beroendeframkallande?

I Danmark använder 98 procent av de från 20 till 34 år sociala medier. När det gäller tonåringar från 16 till 19 är alla på någon form av social medieplattform, och 80 procent på TikTok.

Jakob Linaa Jensen, chef för Centre for Internet Research och docent i kritiska studier av sociala medier vid Aarhus Universitet, tror att just TikTok är det mest beroendeframkallande av alla sociala medier och därför också det skadligaste.

– Det är mer målinriktat och det pågår i det oändliga. Det betyder att du kan spendera väldigt, väldigt lång tid på det, säger han, och det kan vara problematiskt.

Santini håller med och menar att det finns en god anledning till att applikationen är uppbyggd så.

– De tjänar pengar på att folk använder dem.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Invandrares barnbarn i Danmark mer kriminella än farföräldrarna

Befolkningsutbytet i Väst

Publicerad Idag 14:16 – av Jan Sundstedt
Stillbilder från knivattacken på torget i Mannheim 2024
Arkivbild: knivattacken på torget i Mannheim den 31 maj 2024. Bilden visar inte personer som ingår i den danska statistiken.

Manliga barnbarn till invandrare från Mellanöstern, Nordafrika, Pakistan och Turkiet begår betydligt fler brott än både genomsnittet och sina mor- och farföräldrar. I den officiella danska statistiken har de hittills räknats som danskar.

Uppgifterna kommer från ett särskilt uttag som dagstidningen Berlingske har beställt från Danmarks Statistik, skriver Den Korte Avis.

Under 2025 låg brottsligheten bland de manliga barnbarnen till invandrare från de så kallade MENAPT-länderna 147 procent över genomsnittet. Nivån var den högsta under den sexårsperiod som myndigheten räknat fram. Totalt rör det sig om 143 dömda personer i gruppen under 2025.

Brottsligheten ligger dessutom betydligt högre än bland första generationens invandrare från samma länder. Redan tidigare var det känt att andra generationen är mer brottsbelastad än den första.

Försvinner som "dansk oprindelse"

Tredje generationen redovisas inte separat i de ordinarie kriminalstatistiska tabellerna. Barnbarnen hamnar i stället i kategorin "dansk oprindelse", vilket gör det svårt att följa utvecklingen mellan generationerna. Den Korte Avis skribent Poul Erik Andersen skrev 2025 att över 30 000 ättlingar i andra och tredje generationen till icke-västliga invandrare var registrerade som danskar.

Torben Tranæs, professor och forskningsdirektör vid det danska forskningscentret VIVE, ser resultaten som ett tecken på att integrationen inte fungerar som det var tänkt.

— De visar på en utmaning med integrationen som man bör gå vidare med. Vi har haft en ambition om att ju fler generationer invandrarfamiljer har varit i Danmark, desto bättre går det för dem i jämförelse med familjer som har levt längre tid i ett av de fattigare icke-västliga länderna. Och det gäller inte här, säger han till Berlingske, enligt Den Korte Avis.

Dansk Folkeparti vill nu lägga fram ett förslag i Folketinget om att regeringen ska uppmana Danmarks Statistik att öppna sina databaser och redovisa tredje generationens invandrare separat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lågt straff efter Christian Zedigs död – danska politiker rasar mot domen

Migrantvåldet

Publicerad oktober 8, 2026 – av Jan Sundstedt
Montage med ett infällt porträtt av Nkumba Ludovic Tshiembe till vänster och ett danskt avspärrningsband med texten POLITI framför en byggnad.
Nkumba Ludovic Tshiembe döms till ett års fängelse för misshandeln som ledde till Christian Zedigs död. Polisavspärrningen är en arkivbild.

Den svenske polisen Christian Zedig dog efter att ha blivit misshandlad i samband med en VM-match i fotboll på en sportbar i Köpenhamn. Gärningsmannen Nkumba Ludovic Tshiembe fick endast ett års fängelse för dådet, och nu kräver danska politiker från regeringen till Dansk Folkeparti hårdare straff.

Köpenhamns tingsrätt dömde på onsdagen 31-årige Nkumba Ludovic Tshiembe till ett års fängelse för misshandel av tvåbarnspappan Christian Zedig.

Nkumba Ludovic Tshiembe får dessutom ett års förbud mot att vistas i nattlivet under vissa tider, rapporterar danska TV2.

Christian Zedig, 32, var ledig polis från Eksjö och var den 30 juni i Köpenhamn för att se VM-matchen i fotboll mellan Norge och Elfenbenskusten på storbildsskärm.

När ett bråk i samband med matchen utbröt försökte han gå emellan och blev då misshandlad av Nkumba Ludovic Tshiembe.

Tshiembe erkände gärningen när rättegången inleddes och sade sig ha accepterat domen men protesterade mot fortsatt häktning.

Historik av våldsbrott

Nkumba Ludovic Tshiembe är tidigare dömd för flera våldsdåd, bland annat mordförsök och våldtäkt. Han kom till Danmark från Kongo-Kinshasa som spädbarn och är dansk medborgare.

Rätten konstaterar i sin dom att man tagit hänsyn till hans historik av aggressivt och konflikteskalerande beteende, samt den tidigare brottsligheten och att Christian Zedig dog.

Åklagaren Søren Harbo yrkade på minst ett års fängelse, försvaret på högst tio månader. I somras hade åklagarsidan aviserat åtta till tio månader.

Danmark fördubblade i februari straffen för grovt våld, men straffskärpningen gäller inte den bestämmelse som Nkumba Ludovic Tshiembe dömdes enligt.

Ministern vill skärpa straffen

Justitieminister Nicolai Wammen (S) kallar straffet i sådana fall "oacceptabelt lågt".

— Jag har mycket svårt att hitta ord för hur arg det gör mig att en svensk polis och familjefar utsattes för en så meningslös våldshandling att han miste livet, säger han till danska TV2.

Wammen vill lägga fram ett lagförslag om skärpt straff för misshandel enligt den mildare danska våldsbestämmelsen när våldet leder till döden och gärningsmannen tidigare har dömts för personfarlig brottslighet.

Beskedet är inte heller nytt: statsminister Mette Frederiksen aviserade straffskärpningar i augusti i år. Någon ny straffnivå har i dagsläget dock inte presenterats.

I somras pekade Frederiksen också på Nkumba Ludovic Tshiembes bakgrund som en faktor.

— Det kan inte vara så att en man kommer från Kongo, och att han kan gå ner till Islands Brygge och slå en annan människa med ett knytnävsslag och slippa undan med en potentiellt mild dom, sade Frederiksen enligt TT.


Dansk Folkepartis rättspolitiske talesman Anders Vistisen säger till TV2 att domen visar en "blødsøden", alltså överdrivet mild lagstiftning.

— Den här mannen har slagit ihjäl en människa, och ändå ska vi hysa honom i all evighet. Det är helt outhärdligt, säger Vistisen. Partiet vill dessutom kunna frånta kriminella deras medborgarskap.

DF:s Morten Messerschmidt uttrycker att han inte har ord för "hur orättvis en dom det här är": "12 månader för att slå ihjäl en familjefar på en fotbollsfest".

Även techmiljardären Elon Musk reagerade på X och kallade straffet "skandalöst".

Familjen Zedigs skadeståndskrav på närmare 1,9 miljoner danska kronor avgörs senare. Christian Zedig efterlämnar hustru och två barn.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Finlands sparrecept: Längre arbetsliv och mer AI

Välfärdskollapsen

Publicerad oktober 8, 2026 – av Emil Fjellstedt
Finansministeriets tjänstemän framför en blå bakgrund med talarstolar och mikrofoner, med publikens silhuetter i förgrunden.
Finansministeriets tjänstemän presenterade sina förslag den 7 oktober 2026. En höjning av den lägsta pensionsåldern till 70 år kräver politiska beslut.

Finländarna kan få jobba till 70 och småbarnsfamiljer förlora hemvårdsstödet, om politikerna följer Finansministeriets tjänstemän. Inget är beslutat än – förslagen är tjänstemännens inspel inför nästa regerings sparjakt.

Finansministeriet publicerade den 7 oktober sitt tjänsteinlägg "Lita på framtiden". Ministeriets tjänstemän har lämnat sådana inlägg inför regeringsförhandlingarna sedan valet 1991. Besluten fattas av de folkvalda.

Bakgrunden är ett mål som en parlamentarisk arbetsgrupp satte upp i februari: de offentliga finanserna ska stärkas med 8–11 miljarder euro fram till 2031. Enligt ministeriet får inga utgifter eller skatter lämnas utanför granskningen, och besluten bör komma redan i början av nästa valperiod.

Den finanspolitiska samordnaren Lauri Kajanoja skriver att anpassningen är "tyvärr så omfattande att det nödvändigtvis kommer att påverka många finländares vardag".

Pension vid 70 och slopat hemvårdsstöd

Tjänstemännen vill att den lägsta åldersgränsen för ålderspension gradvis höjs till 70 år, med sex månader per årskull. Därefter ska pensionsåldern knytas till den förväntade livslängden. Enligt Svenska Yle beräknas förändringen på sikt ge 50 000–120 000 fler sysselsatta.

Hemvårdsstödet, som betalas till familjer som tar hand om sina småbarn hemma i stället för att använda dagvård, föreslås slopas eller kortas väsentligt. Ministeriet vill på så vis höja "deltagningsgraden för föräldrar till små barn" i arbetslivet. Åtgärden kan ge 10 000 nya jobb.

Även studenter berörs. Finländare som läser en andra examen på samma nivå föreslås betala läsårsavgifter.

AI, färre kommuner och skatt på ved

Antalet kommuner och välfärdsområden ska minskas kraftigt. Går kommunstrukturen inte att förändra kan välfärdsområdena eller staten ta över uppgifter. Sammanslagna ämbetsverk väntas ge cirka 100 miljoner euro i permanenta besparingar i slutet av valperioden 2031–2035.

Den offentliga sektorn ska också ta i bruk artificiell intelligens i stor skala, särskilt i beskattning och handläggning. Lagstiftningen ska ändras för att möjliggöra det.

Ineffektiva företagsstöd ska skäras ned och staten föreslås sälja börsaktier för 2–3 miljarder euro, pengar som i stället ska gå till onoterade tillväxtbolag. Samtidigt vill tjänstemännen höja skatten på fossila bränslen, slopa energiskattestödet för torv och införa skatt på trä och ved för värmeproduktion.

Den 26 oktober publicerar ministeriet mer detaljerade kartläggningar av utgifter, strukturer och skatter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fler finska pojkar får adhd-medicin

Publicerad oktober 7, 2026 – av Markus Andersson

Allt fler småpojkar i Finland börjar medicineras mot adhd. Andelen som påbörjar behandling har mer än fördubblats sedan 2017, visar ny statistik från FPA.

Under 2025 började 3,1 procent av alla pojkar i åldern 6–8 år ta adhd-läkemedel, skriver Folkpensionsanstalten FPA. År 2017 var andelen 1,4 procent.

Totalt fick 4 160 pojkar i åldersgruppen läkemedel under året, eller 5,3 procent. Av dem var 2 352 nya patienter.

— Adhd-medicineringen av småpojkar har lagt sig på en ganska hög nivå, även om den kraftigaste ökningen verkar ha avtagit. Det är viktigt att närmare undersöka orsakerna till utvecklingen och hur medicineringen riktas, säger FPA:s forskningschef Miika Vuori i ett pressmeddelande.

Skillnaderna inom landet är stora. I Norra Karelen fick 12,9 procent av småpojkarna adhd-läkemedel under 2025, i Helsingfors 2,6 procent. Bland dem som började låg Norra Savolax högst med 5,3 procent, medan Helsingfors och Österbotten hade 1,6 procent.

Finland ligger också före grannländerna. Bland pojkar i åldern 5–9 år medicinerades 5,7 procent i Finland och 2,7 procent i Sverige. FPA påpekar att register och mätmetoder skiljer sig åt, men att riktningen är tydlig.

Bland 6–12-åriga pojkar steg andelen i Norge från 2,6 till 3,8 procent mellan 2017 och 2025. I Finland steg den från 3,9 till 9,8 procent. Landet har tidigare pekats ut som det nordiska land där flest barn medicineras.

FPA:s forskningschef Miika Vuori kallar de regionala skillnaderna “obestridliga” men understryker att de inte förklarar orsakerna. Det kräver enligt honom mer kunskap om vårdkedjor, tillgång till personal och läkemedelsfria stödformer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.