Sveriges Radio uppmärksammar en ny europeisk rapport där vindkraftens branschlobby beskriver kritik mot vindkraft som ett växande desinformationsproblem. Avsändarna företräder samtidigt företag med direkta ekonomiska intressen i fortsatt utbyggnad, och rapporten pekar bland annat ut Sverige som ett land där motståndet är särskilt omfattande.
I en genomgång skriver Samnytt att rapporten, framtagen av WindEurope tillsammans med CASM Technology, hävdar att kritiska budskap om vindkraft sprids av ett nätverk av aktivister, alternativa medier och politiker.
WindEurope beskriver sig själv som den europeiska vindkraftsindustrins röst. Organisationen driver på för att regeringar, företag och samhällsaktörer ska stödja utbyggnaden av vindkraft och den infrastruktur som krävs för branschen.
WindEurope skriver att vindkraftsprojekt för miljardbelopp har försenats eller stoppats efter kampanjer som enligt organisationen bygger på överdrivna eller felaktiga påståenden om hälsa, miljö och ekonomi.
Organisationen uppger också att ett kartlagt nätverk har producerat mer än 40 000 inlägg under ett och ett halvt år, med 6,3 miljoner interaktioner.
Rapporten presenterades i samband med WindEuropes branschevenemang i Madrid i april. Organisationen kopplar frågan till EU:s mål om mer inhemsk förnybar el och varnar för högre elpriser om utbyggnaden går långsammare.
Lobbygrupper sätter dagordningen
Ekot intervjuar bland annat Nils Grunditz, vd för Green Power Sweden, som företräder företag inom storskalig vindkraft, solkraft och energilagring.
Organisationen har omkring 180 medlemsföretag och arbetar uttryckligen för bättre förutsättningar för storskalig förnybar elproduktion. Nils Grunditz menar att det han hävdar är desinformation bidrar till oro och lokalt motstånd.
— Desinformationen skapar ju stark oro och starkt motstånd i väldigt högljudda grupperingar i lokalsamhället som får verktyg att sätta väldigt hög press på kommunpolitiker som helt enkelt inte orkar stå emot, säger Grunditz till Sveriges Radio.
Branschens företrädare har därmed ett tydligt intresse i hur debatten om nya vindkraftsprojekt beskrivs. Vindkraftskritiker menar att lokalt motstånd ofta handlar om närmiljö, fastighetsvärden, natur, djurliv, buller och lokalt självbestämmande snarare än om utländsk påverkan.
Kommuner stoppar många projekt
Utbyggnaden av landbaserad vindkraft har också bromsat kraftigt i Sverige. Green Power Sweden uppger att kommuner stoppade 43 av 46 landbaserade projekt under 2025. Maximalt 13 av 606 planerade vindkraftverk går därmed vidare till miljöprövning.
Green Power Sweden kopplar stoppen till ett hot mot elektrifieringen och efterlyser tydligare incitament för kommuner som säger ja till vindkraft. Organisationen anser att regeringens långdragna processer skapar osäkerhet och bromsar utbyggnaden.
Motståndare till storskaliga etableringar invänder däremot mot att deras kritik kopplas till ”rysk desinformation” eller organiserade påverkanskampanjer. Konflikten gäller därför inte bara energipolitik, utan också vem som får definiera legitim lokal kritik.
WindEuropes vd Tinne Van der Straeten har tidigare varit Belgiens energiminister och tillhör den gröna politiska rörelsen. Hon ledde energidepartementet 2020–2025 och har därefter gått vidare till den europeiska vindkraftsorganisationen.
Alternativa medier "ett problem"
Rapporten pekar även ut alternativa medier och lokala motståndsgrupper som en del av ett större informationsproblem.
Av rapporten framgår samtidigt att den påstådda kopplingen inte behöver innebära någon formell samverkan, utan i stället handlar om hur vindkraftskritiska budskap sprids i bredare informationsflöden.
Samnytt framhåller att flera svenska vindkraftskritiker tidigare har avfärdat anklagelser om rysk påverkan. De beskriver i stället sitt motstånd som en reaktion på storskaliga etableringar som påverkar boendemiljön, ekonomin, naturvärdena och det lokala självbestämmandet.
Medan vindkraftsbranschen varnar för att felaktiga påståenden bromsar utbyggnaden, befarar kritiker att branschorganisationer med vinstdrivande medlemsföretag kan använda desinformationsbegreppet för att avfärda lokalt motstånd mot lönsamma energiprojekt.
