Annons:

Vindkraftslobby pekar ut kritiker som desinformatörer

Energikrisen

Uppdaterad maj 22, 2026, Publicerad maj 22, 2026 – av Jan Sundstedt
Vindkraftslobby och kritik mot vindkraftverk till havs
Ett havsbaserat vindkraftverk. Arkivbild.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 51 000,00 SEK 68% Mål: 75 000,00 SEK

Sveriges Radio uppmärksammar en ny europeisk rapport där vindkraftens branschlobby beskriver kritik mot vindkraft som ett växande desinformationsproblem. Avsändarna företräder samtidigt företag med direkta ekonomiska intressen i fortsatt utbyggnad, och rapporten pekar bland annat ut Sverige som ett land där motståndet är särskilt omfattande.

I en genomgång skriver Samnytt att rapporten, framtagen av WindEurope tillsammans med CASM Technology, hävdar att kritiska budskap om vindkraft sprids av ett nätverk av aktivister, alternativa medier och politiker.

WindEurope beskriver sig själv som den europeiska vindkraftsindustrins röst. Organisationen driver på för att regeringar, företag och samhällsaktörer ska stödja utbyggnaden av vindkraft och den infrastruktur som krävs för branschen.

WindEurope skriver att vindkraftsprojekt för miljardbelopp har försenats eller stoppats efter kampanjer som enligt organisationen bygger på överdrivna eller felaktiga påståenden om hälsa, miljö och ekonomi.

Annons:

Organisationen uppger också att ett kartlagt nätverk har producerat mer än 40 000 inlägg under ett och ett halvt år, med 6,3 miljoner interaktioner.

Rapporten presenterades i samband med WindEuropes branschevenemang i Madrid i april. Organisationen kopplar frågan till EU:s mål om mer inhemsk förnybar el och varnar för högre elpriser om utbyggnaden går långsammare.

Lobbygrupper sätter dagordningen

Ekot intervjuar bland annat Nils Grunditz, vd för Green Power Sweden, som företräder företag inom storskalig vindkraft, solkraft och energilagring.

Organisationen har omkring 180 medlemsföretag och arbetar uttryckligen för bättre förutsättningar för storskalig förnybar elproduktion. Nils Grunditz menar att det han hävdar är desinformation bidrar till oro och lokalt motstånd.

— Desinformationen skapar ju stark oro och starkt motstånd i väldigt högljudda grupperingar i lokalsamhället som får verktyg att sätta väldigt hög press på kommunpolitiker som helt enkelt inte orkar stå emot, säger Grunditz till Sveriges Radio.

Branschens företrädare har därmed ett tydligt intresse i hur debatten om nya vindkraftsprojekt beskrivs. Vindkraftskritiker menar att lokalt motstånd ofta handlar om närmiljö, fastighetsvärden, natur, djurliv, buller och lokalt självbestämmande snarare än om utländsk påverkan.

Ett havsbaserat vindkraftverk utanför Skånes kust. Foto: Lars-Erik Jonsson/CC BY-NC-SA 2.0

Kommuner stoppar många projekt

Utbyggnaden av landbaserad vindkraft har också bromsat kraftigt i Sverige. Green Power Sweden uppger att kommuner stoppade 43 av 46 landbaserade projekt under 2025. Maximalt 13 av 606 planerade vindkraftverk går därmed vidare till miljöprövning.

Green Power Sweden kopplar stoppen till ett hot mot elektrifieringen och efterlyser tydligare incitament för kommuner som säger ja till vindkraft. Organisationen anser att regeringens långdragna processer skapar osäkerhet och bromsar utbyggnaden.

Motståndare till storskaliga etableringar invänder däremot mot att deras kritik kopplas till ”rysk desinformation” eller organiserade påverkanskampanjer. Konflikten gäller därför inte bara energipolitik, utan också vem som får definiera legitim lokal kritik.

WindEuropes vd Tinne Van der Straeten har tidigare varit Belgiens energiminister och tillhör den gröna politiska rörelsen. Hon ledde energidepartementet 2020–2025 och har därefter gått vidare till den europeiska vindkraftsorganisationen.

Alternativa medier "ett problem"

Rapporten pekar även ut alternativa medier och lokala motståndsgrupper som en del av ett större informationsproblem.

Av rapporten framgår samtidigt att den påstådda kopplingen inte behöver innebära någon formell samverkan, utan i stället handlar om hur vindkraftskritiska budskap sprids i bredare informationsflöden.

Samnytt framhåller att flera svenska vindkraftskritiker tidigare har avfärdat anklagelser om rysk påverkan. De beskriver i stället sitt motstånd som en reaktion på storskaliga etableringar som påverkar boendemiljön, ekonomin, naturvärdena och det lokala självbestämmandet.

Medan vindkraftsbranschen varnar för att felaktiga påståenden bromsar utbyggnaden, befarar kritiker att branschorganisationer med vinstdrivande medlemsföretag kan använda desinformationsbegreppet för att avfärda lokalt motstånd mot lönsamma energiprojekt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Prognosen: Elräkningen kan bli 10 000 kronor dyrare i vinter

Energikrisen

Publicerad Idag 09:59 – av Emil Fjellstedt
Kraftledningar över snötäckt mark i Riga, med skog till höger och bostadshus till vänster.
En kall vinter kan pressa upp elkostnaderna ytterligare, enligt 1komma5:s prognos.

Vinterns elräkningar ser ut att bli tyngre för hushållen. Enligt en prognos från energiteknikföretaget 1komma5 kan ett hushåll som förbrukar 20 000 kilowattimmar om året få betala 5 000–10 000 kronor mer för elen.

Bedömningen bygger på att elpriset under uppvärmningssäsongen blir 15 procent högre än under samma period förra året. Siffrorna är en prognos, inte ett utfall.

Bakom prognosen står Marianne Andera, kommersiell chef på 1komma5. Hon säger till Bonniertidningen Expressen att hushållen möter ett högre elpris än förra vintern, just när uppvärmningsbehovet är som störst.

— Alla prognoser ser ut att gå åt samma håll, och det blir ju en tuffare vinter, säger Marianne Andera.

Hon pekar ut tre faktorer. Vattenmagasinen i Sverige innehåller mindre vatten än normalt för årstiden. Delar av kärnkraften står stilla under hösten för underhåll och revision.

Dessutom påverkar krig och konflikter gaspriserna i Europa, och det slår mot det svenska elpriset eftersom marknaderna hänger ihop.

— Det blir som en perfekt storm. Får vi dessutom en kall vinter utan mycket nederbörd och vind samspelar de här faktorerna än mer, säger hon.

Prisuppgången har redan börjat synas. Enligt statistik från SCB betalade svenska elkonsumenter i genomsnitt över tio procent mer för elen under första halvåret 2026 än under samma period 2025.

I september steg spotpriset i elområde SE4 i södra Sverige till nästan nio kronor per kilowattimme under den dyraste kvarten. Andera menar att sådana toppar kommer att återkomma.

— De här spikarna, pristopparna, är något vi behöver vänja oss vid. Det här är ett väldigt tydligt mönster som vi går in i, säger Marianne Andera.

Längre fram finns enligt henne ett ljusare tecken. Elpristerminerna pekar mot en viss lättnad under första halvåret 2027.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

EU:s gaslager på bottennivå inför vintern

Energikrisen

Publicerad oktober 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Stora vita LNG-tankar och rörledningar vid LNG-terminalen i Świnoujście i Polen.
EU:s gaslager var 72 procent fulla den 1 oktober, jämfört med 83 procent året före, enligt gasnätsoperatörernas organisation ENTSOG.

EU går in i vintern med de lägsta gaslagren för årstiden sedan mätningarna började 2011. Om vintern blir kall medan Irankriget stryper LNG-flödet kan hushåll och industri tvingas betala mer eller dra ned förbrukningen.

Lagren var 72 procent fulla den 1 oktober, enligt de europeiska gasnätsoperatörernas samarbetsorgan ENTSOG. Ett år tidigare var nivån 83 procent.

Orsaken är marknadens egen logik. Sommarpriserna låg över vinterns terminspriser, och då lönade det sig bättre att sälja gasen än att lagra den, enligt den amerikanska energitankesmedjan IEEFA.

Samtidigt begränsar kriget sjöfarten genom Hormuzsundet, en led för omkring 20 procent av världens handel med flytande naturgas, LNG. Qatar stod bara för cirka 8 procent av EU:s LNG-import 2025, men Europa och Asien slåss nu om samma laster. Gaspriserna ligger nära fyraårshögsta, rapporterar Politico.

Kall vinter kan ge underskott på 14 miljarder kubikmeter

Enligt IEEFA:s beräkning kan EU få ett underskott på upp till 14 miljarder kubikmeter gas om vintern blir lika kall som förra. Det motsvarar omkring 7 procent av behovet, eller förbrukningen i 10–12 miljoner hushåll.

IEEFA:s Europaanalytiker Ana Jaller-Makarewicz skriver i ett uttalande att de rekordlåga lagren ger EU "mindre buffert" mot globala störningar och gör unionen "sårbar för pristoppar". Tömmer länderna lagren i vinter måste de fylla på mer nästa år, vilket håller fast EU i låga lager och höga priser.

Trycket ökar när EU:s förbud mot rysk LNG under långa kontrakt börjar gälla den 1 januari 2027. Ryssland stod för omkring 19 procent av EU:s LNG-import under första halvåret 2026, enligt IEEFA.

Att ersätta de förlorade volymerna med ny import skulle enligt IEEFA kosta européerna ytterligare 3 miljarder euro, 12 procent mer än samma volym kostade förra året.

Lagren kan sjunka till reservnivå

ENTSOG:s vinteranalys, som publicerades i torsdags, är enligt organisationen själv ingen prognos utan en genomgång av scenarier. Under en normal vinter klarar nätet efterfrågan, men lagren sjunker till 29 procent i slutet av mars med god LNG-tillgång och till 13 procent om tillgången är knapp.

Blir vintern kall och LNG-tillgången normal måste omkring 7 procent av efterfrågan, motsvarande 22 miljarder kubikmeter, mötas genom minskad förbrukning eller riskerar att inte täckas. Med knapp LNG stiger andelen till 12 procent, eller 40 miljarder kubikmeter.

I båda fallen sjunker lagren till 11 procent, den strategiska reserv som inte är fritt tillgänglig på marknaden. Används reserverna kan behovet av neddragningar minska i vissa länder, enligt ENTSOG.

Analytiker: Priset kan locka laster från Asien

Laurent Ruseckas, gasanalytiker vid S&P Global Energy, tror inte att lagren kan sjunka hur långt som helst. En snabb uttagstakt tidigt i vinter driver upp priserna, vilket enligt honom drar LNG-laster från Asien till Europa. Fysisk brist är alltså inte given, men gasen blir dyrare.

— Det finns inte mycket efterfrågan att slå ut i Europa, säger Ruseckas.

Han påpekar att kriget i Ukraina redan raderade 20 procent av unionens industriella gasefterfrågan.

— Och den kom inte tillbaka, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

USA kan få del av vinsten om rysk gas åter flödar till Europa

Attentatet mot Nord Stream

Publicerad oktober 8, 2026 – av Redaktionen
Arkivmontage med Donald Trump till vänster och en flygbild av gas som bubblar upp i havet vid Nord Stream till höger.
Arkivbilder. Delar av Nord Stream skadades i explosionerna 2022. En återstart kräver bland annat ändrade sanktioner och tyskt godkännande.

Trumps svärson Jared Kushner och Putins rådgivare Kirill Dmitriev har diskuterat att låta en amerikansk investerare gå in i Nord Stream. En sådan investering skulle ge amerikanska investerare del av vinsten om rysk gas åter börjar flöda till Europa efter kriget.

Uppgifterna kommer från fem personer med insyn, rapporterar nyhetsbyrån Reuters. Kushner och Dmitriev har träffats i både Moskva och New York de senaste veckorna. Det är oklart hur mycket Nord Stream diskuterades vid mötena, men enligt två av källorna finns frågan kvar på dagordningen.

Vita huset tonar ned uppgifterna. En företrädare säger till Reuters att det inte förts några samtal om Nord Stream på senare tid. Varje affär måste enligt företrädaren förhandlas med den statliga utvecklingsbanken DFC och finansdepartementet och gynna amerikanska skattebetalare och företag.

Den tyska regeringen säger nej. En talesperson för ekonomi- och energidepartementet påpekar att Nord Stream och rysk gas omfattas av europeiska sanktioner, att Tyskland har hittat alternativ och att en återöppning kräver ett regeringsgodkännande som inte är önskvärt.

Kushner, som försöker mäkla ett eldupphör mellan Ryssland och Ukraina, ser affärer som en väg till fred. Efter mötena i Moskva talade han i Kiev om "välståndsavtal" som skulle ge ledarna något att se fram emot. Dmitriev har länge drivit på för att den ryska gasförsäljningen till Tyskland ska återupptas och träffade i september företrädare för USA:s energi- och finansdepartement om möjliga gemensamma energiprojekt.

Sanktioner och ägare i vägen

Ledningarna omfattas av sanktioner från både USA och EU, vilket gör en återstart olaglig i dag. Trump kan lätta på de amerikanska sanktionerna, men det blir svårare om demokraterna tar kontrollen över kongressen i mellanårsvalet i november.

Ägarbilden är ett annat hinder. Nord Stream AG ägs till 51 procent av ryska statliga Gazprom. Två tyska aktörer har 31 procent och resten ligger hos ett franskt och ett nederländskt bolag. De tyska delägarna vill enligt en källa behålla sina andelar för att säkra tyskt inflytande om Gazprom säljer.

Före invasionen i februari 2022 kom mer än hälften av Tysklands gas från Ryssland, bland annat genom Nord Stream. Ledningarna togs ur drift sedan Moskva strypt leveranserna och sprängdes i en serie undervattensexplosioner i september 2022. En amerikansk tjänsteman bedömer att en affär är osannolik på medellång sikt.

Lukoil-upplägget bekräftat

Kushner och Dmitriev har också diskuterat försäljning av ryska Lukoils raffinaderier och bensinstationer i Europa och på andra håll. Enligt upplägget skulle DFC tillsammans med investerare från Qatar och Förenade Arabemiraten köpa tillgångarna, medan USA hävde sanktionerna.

Här bekräftar Vita huset arbetet. Kushner och sändebudet Steve Witkoff har tillsammans med DFC arbetat för att förhandla fram en betydande förskottsbetalning och en andel av framtida vinster till USA. Bekräftelsen gäller Lukoil, inte Nord Stream. Varken Lukoil eller Gazprom har svarat på Reuters frågor.

AfD vill ha gasen tillbaka

I Tyskland splittrar frågan opinionen. Koalitionsregeringen är emot, medan Alternativ för Tyskland, AfD, som Reuters beskriver som landets populäraste parti, vill återstarta ledningarna. Kritikerna varnar för att Europa blir förloraren.

— Det hotar att bli en smutsig affär som kommer att kosta Europa dyrt. Amerikanerna och ryssarna kommer att dela på vinsterna, säger Michael Kellner, som ansvarade för tysk energipolitik efter invasionen, till Reuters.

Polens ledning följer samtalen men är fortsatt bestämt emot en återöppning. Dmitriev ska träffa AfD-ledningen i början av nästa år för att diskutera att åter sälja rysk gas till Tyskland.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Läckan från energikommissionären: EU-länderna ska dra ned förbrukningen

Energikrisen

Publicerad september 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
Dan Jørgensen vid EU-flaggan, bredvid gröna sfäriska gasklockor
Dan Jørgensen uppmanar i ett opublicerat brev EU-länderna att dra ned förbrukningen av gas och el.

EU-kommissionen vill att medlemsländerna drar ned på gas och el för att hålla nere priserna. Gaslagren ligger på 68 procent, långt under målet på 90, och kommissionären kallar läget utmanande trots att han inte ser några omedelbara försörjningsrisker.

Uppmaningen finns i ett brev från Dan Jørgensen, EU-kommissionär för energi och boende, till EU:s ministrar. Brevet är daterat 25 september och har inte publicerats. Nyhetssajten Politico har tagit del av det och rapporterar om innehållet.

"I ett läge med begränsat globalt utbud och kraftiga prissvängningar kan en minskad efterfrågan vara ett effektivt verktyg för att hålla nere priserna", skriver Jørgensen.

Han uppmanar ministrarna att vidta åtgärder för att minska efterfrågan på gas och el "så länge det behövs". Läget beskriver han som "utmanande", men enligt brevet finns det "för närvarande inga omedelbara risker för försörjningstryggheten".

Prisåtgärder ska enligt kommissionären vara "välriktade" och "tillfälliga", så att de inte driver upp efterfrågan igen.

Lagren långt under målet

Lagersiffrorna ligger ändå långt under målet. EU-rådets gasgrafik, senast granskad 23 september, uppger att gaslagren i september ligger på 68 procent. Siffran kommer från branschorganisationen Gas Infrastructure Europe. Målet i EU:s regelverk är 90 procent.

Samma rapportering jämför med 71 procent vid samma tid 2021, före energikrisen som följde på covid-19 och kriget i Ukraina, och beskriver lagren som historiskt låga eftersom kriget i Iran stör de globala gasflödena.

Rådet skriver för sin del att det inte finns någon omedelbar risk för gasförsörjningen. EU är enligt rådet bättre förberett tack vare fler leverantörer, större kapacitet att ta emot flytande naturgas och lägre gasanvändning.

Målet finns kvar, med marginaler

När rådet den 18 juli 2025 förlängde gaslagringsreglerna i två år meddelade det att 90-procentsmålet ligger fast. Målet kan dock nås när som helst mellan 1 oktober och 1 december.

Samtidigt fick länderna en flexibilitet på 10 procent, vilket i praktiken kan innebära ett mål på 80 procent. Vid ihållande ogynnsamma marknadsförhållanden kan kommissionen genom en så kallad delegerad akt öka marginalen med ytterligare upp till 5 procent.

Kommissionens egen notis från 13 mars säger att länderna då inte såg några försörjningsrisker. Oljelagren var höga och gaslagren stabila. Länderna var ense om att regelverket ger tillräcklig flexibilitet och att lagren inte ska fyllas "till varje pris".

Kommissionen lovade samtidigt att ompröva läget om Hormuzsundet förblev stängt eller om störningarna fortsatte. Ett halvår senare är beskedet till huvudstäderna att dra ned på förbrukningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.