Annons:

Vildhästar tillbaka i Kazakstan efter 200 år

Publicerad 16 juni 2024 – av Sofie Persson
Vildhästen har också återintroducerats i naturen i Mongoliet.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 61 000,00 SEK 81% Mål: 75 000,00 SEK

Przewalskihästen har återintroducerats i Kazakstan via ett särskilt program för vildhästar. Det är första gången på cirka 200 som vildhästar nu betar i landet.

Vildhästen fanns tidigare i hela Centralasien, men dog ut helt i det vilda under 1960-talet. Däremot har hästarna funnits kvar i fångenskap.

Nu har Prag Zoo i Tjeckien, som sköter stamboken för arten, börja återinföra vildhästar till Altyn Dala i Kazakstan. I början av juni anlände den första gruppen med vildhästar, sex ston och en hingst, till området. Ytterligare 40 planeras under de kommande fem åren.

– Det här är de första vildhästarna som har rört mark på stäpperna i centrala Kazakstan på hundratals år, säger Miroslav Bobek, chef för Prag Zoo, till Reuters.

Annons:

Enda vildhästen i världen

Przewalskihästen är den enda vildhästen som finns kvar i världen, det vill säga som aldrig domesticerats av människan. Sedan 1992 har det pågått ett återinplanteringsprogram för hästen och man har även återinfört den i Kina och västra Mongoliet, där populationen nu uppgår till 850 djur.

Hästarna transporterades med tjeckiska arméflygplan till Berlin och sedan i lastbil till Kazakstan, tillsammans med djurskötare. Innan hästarna släpps ut helt kommer de att få vistas i ett så kallat acklimatiseringshägn, där de lär sig hitta mat och vatten under vintern.

Återintroduceringen är också en del av naturvårdsarbetet i landet, eftersom hästarna är olika grässorter och därmed också sprider frön.

– Det är ganska viktigt att ha dessa vildhästar, säger Albert Salemgareyev, ledande specialist för Association for the Conversation of Biodiversity in Kazakhstan.

Fakta: Przewalskihäst (Equus ferus przewalskii)

Hästen upptäcktes av Nikolaj Przjevalskij år 1879, därav namnet, men det första kända omnämnandet av hästen är från 1700-talet där en skotsk läkare beskrev hästarna i detalj i sina anteckningar "Journey from St Petersburg to Pekin".

Det är en kraftigt byggd häst som blir ungefär i större ponnystorlek, det vill säga med en mankhöjd på 130–135 centimeter. Den är av färgen black, det vill säga gulbrun, och den har svarta ben, svart man och svans. Längst ryggen har den en så kallad ål, en mörk strimma.

Arten är tåligare mot vattenbrist än tamhästen, då den kan lagra fett i nacken, likt en kamel, för att klara torrare perioder. Flocken leds av ett sto, och hingstens uppgift är istället att försvara flocken och betäcka ston.

Källa: Nordens Ark

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Odlad lax får kycklingrester i fodret

Publicerad Igår 06:58 – av Markus Andersson

Europas största laxproducenter går över till kycklingbiprodukter i laxfodret för att pressa kostnaderna. Vad fisken fått i sig behöver inte stå på förpackningen.

Lerøy Seafood Group har fört in bearbetade biprodukter från fjäderfä i fodret vid samtliga havsbaserade laxodlingar, medan Mowi förbereder samma sak i Norge och Skottland, rapporterar Financial Times.

Skälet är pengar. Priset på fiskmjöl har nästan fördubblats på två år, enligt FT, och råvaror från fjäderfä kostar mindre än hälften så mycket per ton. Lerøy började introducera kycklingbiprodukter i laxfodret 2025. Nu används de vid samtliga av bolagets havsbaserade laxodlingar, enligt Financial Times.

Till skillnad från ingredienser i livsmedel behöver innehållet i fiskfoder inte deklareras på konsumentförpackningen.

Konsumenterna är skeptiska. I en undersökning från matforskningsinstitutet Nofima bland konsumenter i Frankrike och Storbritannien bedömdes kyckling klart mest negativt av fem fodertyper. Laxen värderades mer positivt när deltagarna inte fick veta vad fodret innehöll.

— Kyckling väcker stark skepsis och förknippas med onaturlighet och avsky, säger forskaren Florent Govaerts.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vargfamilj har etablerat sig i Roslagen

Publicerad 24 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Vargvalpar på en grusväg omgiven av gräs och skog.
Sex vargvalpar dokumenterades av länsstyrelsens viltkameror i augusti. Nu har Bornanreviret fastställts, men hur stor familjen är i dag är inte klarlagt.

Länsstyrelsen i Stockholm har fastställt att norra Norrtälje kommun har ett nytt vargrevir. Myndigheten råder den som har får, hund eller katt i trakten att stängsla och hålla uppsikt.

Reviret har fått namnet Bornanreviret. Beskedet kunde komma först när den officiella inventeringen av varg och lodjur hade startat den 1 oktober och observationerna hade kvalitetssäkrats, berättar vilthandläggaren Mikael Fransson för Norrtelje Tidning.

I flera år har länsstyrelsen följt en ensam varg i kommunens norra delar. I vintras fick den sällskap. Paret började dock gå tillsammans så sent under inventeringen att underlaget inte räckte för att slå fast ett revir.

Då rörde sig de två vuxna vargarna i ett stort område från Väddö och västerut in i Uppsala län. Länsstyrelsen satte upp viltkameror, och i augusti publicerade myndigheten bilder och filmer som visade sex vargvalpar tillsammans.

DNA-analyser visar att föräldrarna kommer från Västmanlands län. Tiken är född i Tinäsetreviret och hanen i Kesbergsreviret. Var filmerna spelades in lämnas inte ut, eftersom uppgifterna skyddas enligt artskyddsförordningen.

Hur långt reviret sträcker sig är ännu inte klart. Under inventeringen samlar länsstyrelsen bland annat in DNA från spillning, urin och hår. Det ska enligt myndigheten ge en tydligare bild av vilka vargar som finns i området och hur stort reviret är.

Allmänheten har under de senaste tolv månaderna rapporterat in 134 vargobservationer i Norrtälje kommun. Länsstyrelsen har bedömt 80 av dem som varg, enligt Skandobs-siffror som skattefinansierade statskanalen SVT har publicerat.

Stängsel och råd till djurägare

För den som har får och getter handlar det i första hand om stängsel. Fransson hänvisar till länsstyrelsens kostnadsfria rådgivning.

Hundägare uppmanas att ha hunden kopplad, och katter bör hållas inomhus eller under uppsikt.

Enligt Fransson lämnar fjolårets valpar reviret i april och maj. De unga vargarna kan då dyka upp i samhällena, och i september flyttar nästa omgång ut.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Med rovdjur som grannar – här söker de lösningarna

Publicerad 23 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Björnen är ett av rovdjuren som omfattas av det svenska projektet Living Side By Side.

Det svenska projektet Living Side By Side ska samla och sprida praktiska lösningar från olika delar av Europa, så att människor kan leva nära stora rovdjur.

Projektet startades för omkring ett år sedan av de svenska naturfotograferna Staffan Widstrand och Magnus Lundgren. Sedan dess har de rest till platser där närheten till rovdjur fungerar.

Båda har bakgrund i rewildingprojekt och drev tidigare "Sweden's Big Five", som förmedlar fakta, bilder och berättelser om Sveriges stora rovdjur till medier och beslutsfattare och lyfter samexistens. Där räknas människan som det femte rovdjuret, vid sidan av björn, varg, lodjur och järv. Genom det arbetet mötte de ett stort intresse i andra europeiska länder för rovdjuren och för frågan hur man lever nära dem.

Det nya projektet utgår från möjligheterna snarare än konflikterna. I en intervju med Natursidan beskriver Magnus Lundgren målet som att visa vad rovdjuren kan betyda för en bygd och hur människor där lever med dem.

— Vi vill inte bara att det pratas om problemen, säger han.

Living Side By Side omfattar varg, björn, lodjur, iberiskt lodjur, guldschakal och järv.

Från stängsel till naturturism

Bland de exempel som projektet hittills lyfter finns befintliga lokala lösningar i flera länder. Två av dem handlar om att skydda boskapen, och det ena finns på hemmaplan i Sverige. Där kan svenska fårägare enligt Living Side By Side få ekonomiskt stöd av WWF och hjälp av Svenska Rovdjursföreningen att sätta upp rovdjursavvisande stängsel.

I Italien används boskapsvaktande hundar av rasen Maremmano-Abruzzese med framgång. Enligt Living Side By Side har björn och varg där blivit en del av vardagen och en tillgång för lokalsamhällena.

Enligt Lundgren möter projektet i många regioner en lokalbefolkning som ser anpassningen som sin egen uppgift, till exempel genom att hålla fåren inne nattetid eller låta en hund vakta dem.

— Det är en lite annorlunda inställning än att den enda lösningen är att ta bössan och skjuta djuren, säger Magnus Lundgren.

Ett annat spår är naturturism. I Bulgarien har en by med nedlagd gruva börjat ta emot besökare som kommer för naturen och guldschakalen. Lundgren har själv fotograferat i området.

— De har gamar, vargar, örnar och guldschakaler där, säger han.

I det fortsatta arbetet ska Widstrand och Lundgren enligt projektets webbplats träffa lantbrukare, markägare, jägare, biodlare, renskötare, hunduppfödare och naturturismföretagare i minst åtta europeiska länder.

Projektet vill också koppla ihop organisationer och nätverk i olika länder, så att lokala lösningar kan spridas till andra platser. De vill dessutom nå media och beslutsfattare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Orangutanger räddade undan bränder får friheten tillbaka

Publicerad 20 oktober 2026 – av Markus Andersson
Räddningspersonal vid en öppen transportbur i skogen till vänster och en orangutang med unge bland gröna grenar till höger.
Åtta orangutanger har flyttats till skyddad skog i västra Kalimantan efter att ha räddats undan bränder och från utsatta livsmiljöer.

Åtta orangutanger som räddats undan skogsbränderna i västra Kalimantan på Borneo har släppts ut i skyddsskogen Batu Nyambu. Samtidigt varnar organisationen YIARI för att skogar som är säkra nog att ta emot dem blir allt färre.

Utsläppet skedde i oktober, skriver International Animal Rescue. Den indonesiska partnerorganisationen YIARI genomförde det tillsammans med naturvårdsmyndigheten BKSDA.

Det är första gången orangutanger som drabbats av årets bränder förs tillbaka till det vilda.

Gruppen består av tre honor med ungar och två unga hanar, alla räddade i september. En hona och hennes unge hade levt i plantager intill en liten skogsdunge, och när elden närmade sig fanns ingen utväg.

Fyra andra djur hittades i kokos- och gummiplantager där elden hade bränt skogen runt dem. Enligt organisationen hade de för lite mat och riskerade konflikter med människor.

Mama Lifa och hennes unge klamrade sig fast vid några akacior på cirka 400 kvadratmeter, omgivna av oljepalmer. Området kunde inte längre föda dem.

Efter hälsokontroller på YIARI:s rehabiliteringscenter bedömdes alla åtta som friska. De beter sig fortfarande som vilda orangutanger.

Skog som aldrig brunnit

Bybor hjälpte till att bära transportburarna. Djuren släpptes ut ett i taget, med cirka 80 meter emellan.

— Det här är ett mycket glädjande ögonblick för oss, eftersom vilda orangutanger ska leva fritt i sin naturliga livsmiljö, inte vara instängda i burar, säger YIARI:s vd Karmele Llano Sánchez.

Batu Nyambu omfattar omkring 23 000 hektar primär och sekundär skog. Enligt organisationen finns där gott om föda, boträd och vattenkällor, och skogen hänger ihop med andra skyddade skogar.

Verksamhetschefen Argitoe Ranting beskriver platsen som fortfarande "ganska säker". Den har hittills aldrig brunnit.

— Många orangutanger har förlorat sin livsmiljö, samtidigt som de skogsområden som är tillräckligt säkra för att ta emot dem blir alltmer begränsade, säger han enligt International Animal Rescue.

Han betonar samtidigt att förflyttning inte är någon slutlig lösning. Så länge bränderna pågår måste räddningen gå hand i hand med skyddet av den skog som finns kvar.

Vid publiceringen uppgav organisationen att BKSDA och YIARI hade räddat 46 orangutanger sedan början av augusti. Många får fortfarande intensivvård för brännskador, undernäring och svår blodbrist.

— Skyddet av livsmiljön kommer alltid att vara högsta prioritet, men så länge deras livsmiljö är hotad är räddning ett av de bästa alternativen vi har för att hjälpa dem att överleva, säger Sánchez.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.