Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar
Den biologiska mångfalden i haven minskar snabbare än någonsin i mänsklighetens historia, skriver Naturskyddsföreningen. Torsken hotas av ohållbart fiske vilket också gör att andra arter påverkas.
Ett stort problem är att torsken länge har överfiskats. Fisketrycket har varit hårt mot torsken och därför riskerar vi att dels utrota vissa populationer men också att fiskarna blir mindre, om vi bara fångar stora fiskar.
Torsken är en rovfisk som framför allt livnär sig på sill och skarpsill. Eftersom den ligger högt upp i näringskedjan har den en viktig funktion i havets näringsväv. Därför påverkar förändringar i torskbestånden sammansättningen av djur och växter längre ner i näringskedjan. Torsken kan bli 1,5 meter lång, men nu är det ovanligt att de blir så stora.
Det östra torskbeståndet i Östersjön har drabbats hårt av överfiske och ofta riktar in sig på stora torskar. Normalt sett äter stora torskar små torskar och hjälper därför till att hålla antalet små torskar på en bra nivå. Men eftersom det fiskats så mycket stora har storleksfördelningen snedvridits. Så nu konkurrerar mindre torskar med bytesdjur i samma storlek. Detta leder till svält och dålig tillväxt.
Torsken i Östersjön är i kris. De svälter, har hög dödlighet och ofta drabbad av parasiter. Det är så illa att i juli 2019 beslutade EU-kommissionen att stänga torskfisket i södra Östersjön för resten av året.
Övergödning är också ett stort problem i Östersjön. Det leder bland annat till en ökad blomning av mikroalger och cyanobakterier. Detta gör att mer organiskt material hamnar på botten och då går det åt extra mycket syre när materialet ska brytas ner. Därför kan övergödning leda till syrebrist vilket såklart påverkar torsken och andra fiskar. Det gör att områden att fortplanta sig och leta mat blir mer begränsade. Tidigare fanns torsken på tre områden i Östersjön, men nu har två av tre områden syrebrist.
Totalt är 15 % av Östersjöns botten syrefri, vilket motsvarar en yta större än Danmark.
Åtta oroande fakta om havet
- 90 procent av alla fiskbestånd fiskas för hårt eller precis på gränsen. Det påverkar inte bara arten som fiskas utan kan orsaka en trofisk kedjereaktion vilket rubbar en hel rad arter i näringskedjan.
- Två tredjedelar av marina miljöer som tångskogar, sjögräsängar och mangroveområden har skadats av mänsklig påverkan.
- Livsviktiga miljöer som fungerar som barnkammare och skydd för många fiskar och andra havslevande djur.
- Hälften av alla korallbestånd har försvunnit på 150 år. Koraller som bildats under tusentals år och som liknas vid havets regnskogar.
- En tredjedel av alla däggdjur i havet som blåvalar, delfiner, havskor och tumlare hotas av utrotning. Detsamma gäller för världens hajar och rockor.
- Gödselmedel från jordbruket har dödat havsbotten längst med kusten i 400 områden över hela världen. En död yta på 245 000 kvadratkilometer, vilket motsvarar hela Storbritannien.
- 300-400 miljoner ton tungmetaller, lösningsmedel, giftigt slam och annat avfall från industrianläggningar dumpas årligen i världens vatten.
- Varje år dumpas cirka åtta miljoner ton plast i våra hav. En vikt jämförbar med 1,3 miljoner elefanter. Hälften av denna plast sjunker till botten.
- Fler än 300 arter är rödlistade i svenska hav. 150 av arterna hotas av ohållbart fiske och 120 av dessa specifikt av bottentrålning.
