Annons:
Annons:

Största havsbaserade vindkraftparken invigdes

Publicerad 25 juli 2013

Förra veckan invigdes världens största havsbaserade vindkraftpark utanför Storbritanniens kust. 

Den nya vindkraftsparken leverar ström till en halv miljon britter. Foto: Danny Nicholson/CC BY-ND 2.0
Den nya vindkraftsparken levererar ström till en halv miljon britter. Foto: Danny Nicholson/CC BY-ND 2.0

Den består av 175 vindkraftverk som tillsammans har en effekt på 600 megawatt (MW, 106 watt). Detta räcker för att försörja en halv miljon hushåll med förnybar el, rapporterar Internationales Wirtschaftsforum.

London Array, som ligger i Themsens mynning, 20 km från kus­ten ska också byggas ut och kommer då att producera 240 MW. Kraftverkens rotorblad är 120 meter.

Storbritannien planerar att bygga ut vindkraften så att den år 2020 levererar 18 gigawatt (109 watt).   

Annons:

 

Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Studie: Miljontals fladdermöss dödade av vindkraftverk

Publicerad Igår 09:14 – av Emil Fjellstedt
Montage med ett havsbaserat vindkraftverk till vänster och en brun fladdermus som hänger upp och ned i en gren bland gröna bl
Lasiurus borealis är en av de hårdast drabbade arterna i studien, med uppskattningsvis 5,8 miljoner dödsfall vid amerikanska vindkraftverk under 1981–2024. Arkivbilder; vindkraftverket på bilden är havsbaserat och visar inte en av studiens undersökta anläggningar.

Vindkraftverk har blivit en stor dödsorsak för fladdermöss i USA, och förlusterna har ökat kraftigt i takt med utbyggnaden, visar den hittills mest omfattande studien i frågan.

I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, beräknar forskarna att vindkraftverk kan ha dödat omkring 18,7 miljoner fladdermöss i USA, utom Alaska och Hawaii, mellan 1981 och 2024. Under 2021–2024 beräknas mer än 1,5 miljoner djur ha dött om året.

Underlaget är 499 rapporter från 277 vindkraftsparker, där operatörerna har letat efter döda fladdermöss runt verken. Alla kroppar hittas inte, eftersom asätare hinner ta dem eller högt gräs döljer dem.

Med hjälp av statistik har forskarna därför uppskattat hur många djur som missats, och även hur många som dött vid parker som aldrig undersökts.

Annons:

Fler döda när vindkraften växer

Tio arter ingår i beräkningen, och värst drabbad är Lasiurus cinereus med uppskattningsvis 6,7 miljoner döda.

Dödstalen har stigit i takt med att vindkraften byggts ut. Varför fladdermössen flyger in i verken är fortfarande oklart. De kan lockas av ljudet, ta tornen för träd eller helt enkelt ha svårt att upptäcka rotorbladen.

Placeringen kan minska dödligheten

Rotorernas storlek, hur högt bladen går över marken, landskapet runt parken och avståndet till närmaste vattendrag påverkar hur många fladdermöss som dör. Forskarna ser därför möjligheter att minska förlusterna genom hur verken byggs och var de placeras.

"Sammantaget tyder resultaten på att det går att minska antalet dödade fladdermöss genom valet av plats, men att olika arter kan behöva olika åtgärder", skriver forskarna i studien.

Samtidigt skriver forskarna att bristfälliga data fortfarande begränsar analysen. De efterlyser bättre samordnad övervakning, att parkerna delar sina uppgifter och nya bedömningar av vad förlusterna betyder för fladdermusbestånden.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hormon från p-piller förändrade fiskarnas beteende

Publicerad 5 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Montage med händer som håller en p-pillerkarta till vänster och en knölskallelöja framför vattenväxter och grus till höger.
I sjöförsöket ökade konkurrensen vid bona och hanarna ägnade mindre tid åt äggen efter exponering för ett hormon som används i vissa p-piller. Bilderna visar inte själva försöket.

Rester av ett hormon från p-piller fick fiskhanar i en kanadensisk sjö att bli mer aggressiva och sämre på att ta hand om sina ägg. När fler fiskar trängdes vid bona gick hanarnas tid åt till att jaga bort inkräktare i stället för att vakta äggen, som blev allt färre.

I studien, som publicerats i Current Biology, har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och i Kanada analyserat filmer av hanar av arten knölskallelöja vid sina bon i en experimentsjö i Ontario. Filmerna spelades in före, under och efter att små mängder av hormonet tillsattes i sjön, och fiskarna jämfördes med artfränder i närliggande sjöar utan hormonet.

Hormonet heter etinylestradiol och används i vissa p-piller och andra hormonbehandlingar. Ämnet når sjöar och vattendrag via avlopp och reningsverk.

Hanarna i sjön jagade oftare bort andra fiskar från sina bon, lämnade äggen oftare och vaktade dem mindre.

Annons:

Trängsel vid bona

Resultatet gick emot forskarnas förväntningar. I laboratorieförsök har hormonet gjort hanarna mindre aggressiva. I sjön blev de i stället mer aggressiva, eftersom fler fiskar trängdes vid bona. Hanarna fick lägga mer tid på att försvara reviret än på att vårda äggen.

— Studien visar hur komplexa och oförutsägbara effekter kemiska föroreningar har på djurlivet och att riskerna kan vara större än de vi ser i laboratoriestudier. Tack vare experimentet i sjön såg vi konsekvenser som vi kanske missat annars, säger Erin McCallum i ett pressmeddelande från SLU.

När hormonet funnits i sjön i mer än ett år innehöll bona omkring två tredjedelar färre ägg än före tillsatserna. Konkurrensen vid bona, den sämre äggvården och de färre äggen bidrog sannolikt till att beståndet av knölskallelöja i sjön kollapsade.

— Hormonet påverkade inte bara enskilda fiskar. Det förändrade de sociala förhållandena i sjön. Förändringarna utlöste en kedjereaktion i fortplantningen i hela populationen, säger Erin McCallum.

När tillsatserna upphörde återhämtade sig fiskarna. Vid de sista observationerna byggde hanarna åter bon i sjön, och deras beteende liknade då i stort sett det i sjöarna utan hormon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ur arkivet

Gåsen blev deprimerad när partnern dog – fick ny gåspartner via kontaktannons

Uppdaterad 5 november 2026, Publicerad 19 mars 2023 · Återpublicerad 4 november 2026 – av Redaktionen
Blossom sökte efter en partner i sin egen spegelbild, men hittade sedan Frankie.

När gåsen Blossom förlorade sin partner blev hon väldigt ensam och började må dåligt. Då satte man ut en kontaktannons och hittade sedan änkegåsen Frankie.

I en damm intill en kyrkogård i Marshalltown i Iowa i USA bodde gåsparet Blossom och Bud. Båda tamgässen kom till kyrkogården för några år sedan där personalen har tagit hand om dem sedan dess.

Under augusti 2022 avled dock Bud plötsligt vilket lämnade Blossom ensam. I början verkade det gå okej för Blossom och hon fick extra mycket sällskap av personalen på kyrkogården. Men när det senare började bli parningssäsong började hennes beteende att ändras. Tamgåsen började bland annat stirra in i sin egen reflektion i glasdörrar och mot gravstenar som reflekterades.

Gäss har, liksom svanar, ofta samma partner livet ut och det blev nu tydligt för personalen att situationen hade börjat påverka Blossom negativt. I februari i år lade man därför ut en kontaktannons för att hitta en ny gåspartner till henne.

Annons:

"Ensam, änka, tamgås", skrev kyrkogårdschefen Dorie Tammen. "Söker livspartner Livspartner för sällskap och tillfälliga rackartyg".

Dorie beskriver Blossom som "ungdomlig, äventyrligt och livlig".

 

Kontaktannonsen lästes av Deb och Randy Hoyt som ägde änkegåsen Frankie som var i en liknande situation.

– Han behövde en partner, förklarar Randy. Så jag tänkte att det skulle bli toppen.

Gässen fick träffas och det var tydligt att de båda gillade varandra direkt.

– De började gå iväg tillsammans och de har inte riktigt lämnat varandras sida sedan dess, säger Dorie.

Frankie flyttade till Blossoms hem vid kyrkogården och lever nu lyckliga tillsammans på det sätt som gäss gör.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vuxna honor leder späckhuggarnas djupdyk

Uppdaterad 3 november 2026, Publicerad 3 november 2026 – av Emil Fjellstedt
En späckhuggares upplyfta stjärtfena omgiven av vattenstänk i det blågrå havet i Vestfjord i Norge.
Arkiv-/genrebild: En späckhuggare slår med stjärtfenan i Vestfjord i Norge; bilden visar inte de studerade djuren i Hardangerfjorden.

En vuxen hona var oftast först att dyka i de späckhuggargrupper som norska forskare studerade. Mönstret framträdde när forskarna filmade djuren med drönare i Hardangerfjorden.

Från februari till april 2025 följde forskare vid norska Havforskningsinstitutet fjordens späckhuggare ovanifrån. Marinbiologen Marie-Laure Veys bodde under fältarbetet i Ulvik, som en del av sitt masterprojekt vid institutet.

Filmerna gjorde det möjligt att känna igen 16 enskilda djur i tre familjegrupper och att avgöra exakt vilket djur som dök först. Resultaten, som publicerats i tidskriften Animal Behaviour, visar att en vuxen hona tog första steget vid 82 procent av de 45 gemensamma djupdyk som fångades på film.

Annons:

Resten av gruppen följde tätt efter: i genomsnitt gick det 14,6 sekunder från att det första till att det sista djuret försvann under ytan, något forskarna ser som ett tecken på stark sammanhållning.

— Detta stöder hypotesen att späckhuggarna inte fattar de här besluten gemensamt eller slumpmässigt. Ledarskapet hänger ihop med ålder och kön, och det är oftast en vuxen hona som fattar beslutet, säger havsforskaren Carla Freitas.

Honan som tog initiativet låg inte alltid i täten. I 40 procent av dyken kom signalen från mitten av gruppen. Enligt forskarna visar det att ledaren inte nödvändigtvis simmar först, som tidigare studier har antagit.

Materialet omfattar ett fåtal familjegrupper under en kort period.

Honornas sociala roll

Utöver dyken räknade forskarna 274 sociala samspel, där djuren rörde vid varandra eller bröt ytan i takt.

— Vanligast var detta mellan vuxna honor och kalvar, säger Freitas.

Närheten kan enligt forskarna betyda att kalvarna håller sig intill modern för att lära sig gruppens sociala normer, läten och sätt att jaga.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.