Tigern har kommit bli en av de mest välkända symbolerna för bevarandet av den biologiska mångfalden och hotade arter. Nu rapporteras det att antalet djur har ökat med 20 procent sedan 2010.
I dagsläget räknar WWF att det finns omkring 3900 tigrar i det vilda runt om i världen, detta är en stabil ökning sedan 2010 då man bedömde att det fanns omkring 3200 djur.
– För första gången på decennier ser vi en uppåtgående trend för tigrarna. Det är glädjande och ett kvitto på att vi kan rädda arter och livsmiljöer när regeringar, lokalsamhällen och naturvårdare arbetar tillsammans, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF, i ett pressmeddelande.
Antalet tigrar har ökat i såväl Indien som Ryssland, Nepal och Bhutan och det goda resultatet beror både på bättre övervakning av stammen och på bättre skyddsåtgärder som hindrar illegal jakt och liknande.
Annons:
Allra flest tigrar finns det Indien med 2226 djur, i Ryssland finns det 433 tigrar och i Nepal och Bhutan 198 respektive 103 djur. Tigern är dock fortfarande akut hotad och kring förra sekelskiftet fanns det omkring 100.000 tigrar på den asiatiska kontinenten, stammen har alltså minskat med mer än 95 procent på omkring 100 år.
Enligt WWF så beror tigerns fortsatta framtid främst på hur Indien och Ryssland hanterar hotet mot stammen och vilka åtgärder dessa sätter in. Ett officiellt mål har dessutom satts upp gemensamt av alla ”tigerländer” som går ut på att öka antalet vilda tigrar till minst 6000 djur år 2022.
Sedan mitten av 1900-talet har tre underarter utrotats i det vilda: Balinesisk tiger, den kaspiska tigern och Javatigern. Sex underarter återstår, och ingen av dessa bedöms som livskraftig.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
PFAS förekommer nästan överallt i vardagen – men det finns sätt att minska både intaget och spridningen i miljön. Med enkla åtgärder går det att bidra till minskad exponering och bättre skydd för både hälsa och natur.
PFAS är en grupp med omkring 15 000 identifierade ämnen som alla har varierande egenskaper och bred användning i samhället. Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner och vissa PFAS kan ha skadliga effekter, både för människa och miljö. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och finns inte naturligt i miljön.
Studier visar att det finns kopplingar mellan flera hälsoproblem och exponering för PFAS som exempelvis cancer, leverskador, försämrad reproduktionsförmåga, tarmsjukdomar och sköldkörtelrubbningar, enligt Naturskyddsföreningen. Vissa studier visar att flickor med höga halter PFAS i blodet fick menstruation tidigare än flickor som hade mindre halter, ytterligare studier visar att gravida kvinnor som har PFAS i blodet riskerar att deras barn senare blir överviktiga. Barn är särskilt känsliga för de giftiga kemikalierna då deras organ fortfarande utvecklas, och förra året slog forskare larm om att norska barn hade särskilt höga halter av PFAS i blodet, inklusive så många som 78 procent av sexmånadersbarnen.
För cirka nio år sedan uppdagades den uppmärksammade PFAS-skandalen i Kallinge. Efter att Försvarsmakten använt ett brandsläckningsskum med de farliga kemikalierna hade dessa spridits ut i vattnet under flera decennier, något som Kallingeborna druckit av utan vetskap. Stickprover visade på kraftigt förhöjda halter av PFAS. Efter många turer i domstol fick till slut Kallingeborna rätt till skadestånd.
Annons:
Efter skandalen har ett antal boende i området diagnostiserats med cancer, däribland Louise Karlsson som fått urinblåsecancer och hennes son som har fått den kroniska tarmsjukdomen Crohns.
– I går fick jag reda på två cancerfall till här, en med strupcancer och en ändtarmscancer. Vi är flera som har drabbats, den ena efter den andra, sade Kallingebon till TT under 2023.
Undvik mikromat
Sedan 2023 finns det gränsvärden för hur mycket PFAS det får finnas i livsmedel inom EU. Enligt Naturskyddsföreningen är dessa värden dock inte baserade på vad som är säkert för hälsan.
"Tyvärr finns det så pass mycket PFAS i naturen att vissa livsmedel inte skulle få säljas om gränsvärdet sattes utifrån ett hälsoperspektiv", skriver föreningen.
Därför kan det trots allt vara behändigt att veta var det finns som mest av de farliga kemikalierna, även om det är svårt att undvika dem helt. PFAS-ämnen stöter bort fett, smuts och vatten. Därför finns de bland annat ofta i matförpackningar, som exempelvis i mikromat. Det kan också finnas i snabbmatsförpackningar.
Tyvärr innehåller en hel del fisk och skaldjur de skadliga ämnena. Svensk fisk och även kräftor har visats innehålla höga halter och Naturskyddsföreningen avråder från att äta fisk och skaldjur från insjöar nära samhällen eller industrier.
PFAS finns ofta i bekämpningsmedel, så därför kan det vara fördelaktigt att välja ekologiska frukter och grönsaker.
Undvik: Teflon och pappmuggar
Vid matlagning är det säkrare att använda stekpannor, kastruller och bakformar av glas, porslin, rostfritt stål och gjutjärn. Undvik de med non-stickbeläggningar, det vill säga exempelvis teflon.
En hel del textiler på marknaden har smutsavstötande impregnering, som exempelvis heltäckningsmattor, vissa soffor och tält. Vid köp av soffa är det exempelvis större chans för att sitta PFAS-fritt om man väljer en med tvättbart överdrag.
Det sägs också att papp- och plastmuggar är verkliga PFAS-bomber och eftersom PFAS-ämnen smälter av varm dryck som kaffe, te eller choklad, är det bättre att använda porslinsmugg.
En annan något oväntat PFAS-intensiv produkt är kvittopapper, varför det kan vara klokt att skölja händerna efter att man prasslat med ett kvitto och använda lämpliga arbetshandskar om man arbetar dagligen med kvitton i någon form.
Finns i allt dricksvatten
Idag finns en rekommendation på ett gränsvärde på 4 ng/L i dricksvattnet, något som blir juridiskt bindande från och med 2026. PFAS finns i nästan allt svenskt dricksvatten, men endast en av tio kommuner överskrider idag gränsvärdet. För att se hur det ser ut i ens kommun kan man vända sig till vattenbolagen, som ofta anger halten på sin hemsida. Har man egen brunn kan man kontakta kommunens miljöförvaltning för råd om hur man testar sitt vatten.
Det finns filter på marknaden i syfte att rena vatten från PFAS, men dokumentationen på effektiviteten hos dessa är begränsad.
Tänk på städningen
Det är vanligt med PFAS i tvätt- och städprodukter, särskilt i i golvpolish och i impregnering för sten, fog, kakel och klinker. Produkter märkta med Bra Miljöval ska dock vara helt fria från PFAS.
PFAS har hittats i bland annat ansiktskrämer, ansiktsmasker, eyeliners, foundations, high lighters, hårolja, läppennor, raklödder, mascaror, primers, puder, serum, tandpetare, ögonpennor och ögonskuggor hos flera märken på den svenska marknaden.
I en studie från bland annat Stockholms universitet, som publicerades 2018, testades kosmetiska produkter som säljs i Sverige. Där återfanns kända PFAS-ämnen i 16 av 31 testade produkter. I vissa produkter var halten av det farliga PFAS-ämnet PFOA så högt att det skulle kunna utgöra en fara för hälsan vid daglig användning.
Eftersom de PFAS-ämnen som nämnts ovan ofta är vatten-, fett- och smutsavvisande kan de ofta hittas i vattenfast mascara eller i foundation. Undvik produkter med ingredienser som innehåller ”PTFE”, ”polytef”, ”perfluoro” eller ”polyfluoro” i namnet. Det garanterar dock inte att man helt undviker ämnena då de kan slinka ner oavsiktligt i produkter, men är en bra indikator att utgå från. Vissa produkter märks också uttryckligen som "PFAS-fria".
Sportkläder bidrar till miljöförgiftning
Även impregnering till skor och kläder innehåller ofta PFAS-ämnen. Bättre är då att välja Svanen-märkta produkter eller impregnering gjord av vax. För skidor bör man välja skidvalla utan fluor och till cyklar är det bäst att välja bilvax eller smörjolja som inte innehåller PTFE.
Tyvärr innehåller ofta funktionskläder och skor PFAS. Det är inte farligt att använda, enligt Naturskyddsföreningen, men bidrar däremot till att ämnena kommer ut i naturen. Glöm i sammanhanget inte möjligheten att handla på second hand, eller varför inte gå på en klädbytardag?
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Foto: Lange X/Pexels, Chris Harshaw/CC BY-SA.
Lasiurus borealis är en av de hårdast drabbade arterna i studien, med uppskattningsvis 5,8 miljoner dödsfall vid amerikanska vindkraftverk under 1981–2024. Arkivbilder; vindkraftverket på bilden är havsbaserat och visar inte en av studiens undersökta anläggningar.
Vindkraftverk har blivit en stor dödsorsak för fladdermöss i USA, och förlusterna har ökat kraftigt i takt med utbyggnaden, visar den hittills mest omfattande studien i frågan.
I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, beräknar forskarna att vindkraftverk kan ha dödat omkring 18,7 miljoner fladdermöss i USA, utom Alaska och Hawaii, mellan 1981 och 2024. Under 2021–2024 beräknas mer än 1,5 miljoner djur ha dött om året.
Underlaget är 499 rapporter från 277 vindkraftsparker, där operatörerna har letat efter döda fladdermöss runt verken. Alla kroppar hittas inte, eftersom asätare hinner ta dem eller högt gräs döljer dem.
Med hjälp av statistik har forskarna därför uppskattat hur många djur som missats, och även hur många som dött vid parker som aldrig undersökts.
Annons:
Fler döda när vindkraften växer
Tio arter ingår i beräkningen, och värst drabbad är Lasiurus cinereus med uppskattningsvis 6,7 miljoner döda.
Dödstalen har stigit i takt med att vindkraften byggts ut. Varför fladdermössen flyger in i verken är fortfarande oklart. De kan lockas av ljudet, ta tornen för träd eller helt enkelt ha svårt att upptäcka rotorbladen.
Placeringen kan minska dödligheten
Rotorernas storlek, hur högt bladen går över marken, landskapet runt parken och avståndet till närmaste vattendrag påverkar hur många fladdermöss som dör. Forskarna ser därför möjligheter att minska förlusterna genom hur verken byggs och var de placeras.
"Sammantaget tyder resultaten på att det går att minska antalet dödade fladdermöss genom valet av plats, men att olika arter kan behöva olika åtgärder", skriver forskarna i studien.
Samtidigt skriver forskarna att bristfälliga data fortfarande begränsar analysen. De efterlyser bättre samordnad övervakning, att parkerna delar sina uppgifter och nya bedömningar av vad förlusterna betyder för fladdermusbestånden.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Montage: NyD. Foto: Rattankun Thongbun/iStock och Rankin1958, CC BY-SA 3.0
I sjöförsöket ökade konkurrensen vid bona och hanarna ägnade mindre tid åt äggen efter exponering för ett hormon som används i vissa p-piller. Bilderna visar inte själva försöket.
Rester av ett hormon från p-piller fick fiskhanar i en kanadensisk sjö att bli mer aggressiva och sämre på att ta hand om sina ägg. När fler fiskar trängdes vid bona gick hanarnas tid åt till att jaga bort inkräktare i stället för att vakta äggen, som blev allt färre.
I studien, som publicerats i Current Biology, har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och i Kanada analyserat filmer av hanar av arten knölskallelöja vid sina bon i en experimentsjö i Ontario. Filmerna spelades in före, under och efter att små mängder av hormonet tillsattes i sjön, och fiskarna jämfördes med artfränder i närliggande sjöar utan hormonet.
Hormonet heter etinylestradiol och används i vissa p-piller och andra hormonbehandlingar. Ämnet når sjöar och vattendrag via avlopp och reningsverk.
Hanarna i sjön jagade oftare bort andra fiskar från sina bon, lämnade äggen oftare och vaktade dem mindre.
Annons:
Trängsel vid bona
Resultatet gick emot forskarnas förväntningar. I laboratorieförsök har hormonet gjort hanarna mindre aggressiva. I sjön blev de i stället mer aggressiva, eftersom fler fiskar trängdes vid bona. Hanarna fick lägga mer tid på att försvara reviret än på att vårda äggen.
— Studien visar hur komplexa och oförutsägbara effekter kemiska föroreningar har på djurlivet och att riskerna kan vara större än de vi ser i laboratoriestudier. Tack vare experimentet i sjön såg vi konsekvenser som vi kanske missat annars, säger Erin McCallum i ett pressmeddelande från SLU.
När hormonet funnits i sjön i mer än ett år innehöll bona omkring två tredjedelar färre ägg än före tillsatserna. Konkurrensen vid bona, den sämre äggvården och de färre äggen bidrog sannolikt till att beståndet av knölskallelöja i sjön kollapsade.
— Hormonet påverkade inte bara enskilda fiskar. Det förändrade de sociala förhållandena i sjön. Förändringarna utlöste en kedjereaktion i fortplantningen i hela populationen, säger Erin McCallum.
När tillsatserna upphörde återhämtade sig fiskarna. Vid de sista observationerna byggde hanarna åter bon i sjön, och deras beteende liknade då i stort sett det i sjöarna utan hormon.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
När gåsen Blossom förlorade sin partner blev hon väldigt ensam och började må dåligt. Då satte man ut en kontaktannons och hittade sedan änkegåsen Frankie.
I en damm intill en kyrkogård i Marshalltown i Iowa i USA bodde gåsparet Blossom och Bud. Båda tamgässen kom till kyrkogården för några år sedan där personalen har tagit hand om dem sedan dess.
Under augusti 2022 avled dock Bud plötsligt vilket lämnade Blossom ensam. I början verkade det gå okej för Blossom och hon fick extra mycket sällskap av personalen på kyrkogården. Men när det senare började bli parningssäsong började hennes beteende att ändras. Tamgåsen började bland annat stirra in i sin egen reflektion i glasdörrar och mot gravstenar som reflekterades.
Gäss har, liksom svanar, ofta samma partner livet ut och det blev nu tydligt för personalen att situationen hade börjat påverka Blossom negativt. I februari i år lade man därför ut en kontaktannons för att hitta en ny gåspartner till henne.
Annons:
"Ensam, änka, tamgås", skrev kyrkogårdschefen Dorie Tammen. "Söker livspartner Livspartner för sällskap och tillfälliga rackartyg".
Dorie beskriver Blossom som "ungdomlig, äventyrligt och livlig".
YouTube video player
Kontaktannonsen lästes av Deb och Randy Hoyt som ägde änkegåsen Frankie som var i en liknande situation.
– Han behövde en partner, förklarar Randy. Så jag tänkte att det skulle bli toppen.
Gässen fick träffas och det var tydligt att de båda gillade varandra direkt.
– De började gå iväg tillsammans och de har inte riktigt lämnat varandras sida sedan dess, säger Dorie.
Frankie flyttade till Blossoms hem vid kyrkogården och lever nu lyckliga tillsammans på det sätt som gäss gör.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.