Annons:

Skaffa växthus: Det här bör du tänka på

Publicerad juni 1, 2026 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 41 700,00 SEK 56% Mål: 75 000,00 SEK

Att skaffa sig ett växthus är något många funderar över. Samtidigt kan frågorna och problemen hopas så att man helt enkelt avvaktar med att ta tag i saken.

Oavsett om man vill bygga själv eller köpa ett färdigt finns det dock många olika möjligheter. Här listar vi tipsen och tricksen för den som vill skaffa sig ett eget växthus.


Artikeln publicerades ursprungligen den 27 mars 2022.


När våren nu nalkas med stormsteg går särskilt många i tankarna på att skaffa sig ett växthus. Att ha ett växthus har många fördelar särskilt för svenskar eftersom vi i regel har så få sommarmånader och ett växthus kan hjälpa till att förlänga sommaren – om än på ett litet område. Främst kanske de flesta vill skaffa sig växthus på grund av de förbättrade odlingsmöjligheterna det innebär.

Annons:

När man bestämt sig för att skaffa sig ett växthus står valet mellan att bygga själv eller att köpa ett fabrikstillverkat. Som Gröna Rader noterar finns det för- och nackdelar med bådadera.

Billigare att bygga själv – men tar längre tid

Ofta blir prislappen något lägre när man bygger själv än köper ett färdigt växthus. En annan fördel är att man kan bygga precis som man själv vill ha det. Dock är det mer tidskrävande och kan vara svårt för någon som har begränsad erfarenhet av bygge. Då kan det vara fördelaktigt att kosta på sig ett fabrikstillverkat, som är enklare att sätta upp.

Välj ett större än du tänkt

Det vanligaste felet många gör är att välja ett alldeles för litet växthus. En grundregel är att inte ha mindre än 10 kvadratmeter, tipsar Land. Små växthus blir ofta väldigt varma och svåra att arbeta i. Det är också viktigt att tänka på hur mycket man vill odla och vad. Tomater och gurka tar exempelvis mycket plats. Sedan kanske man vill ha en sittplats eller plats för annat i växthuset. Som regel får man bygga upp till femton kvadratmeter innan man behöver bygglov.

 

Foto: Jinx McCombs/CC BY-ND 2.0

 

Grund

Grunden är viktig för att växthuset ska stå säkert året om, annars är det lätt att det får tjälskador under vintern. Om möjligt ska man välja en plats där man kan plana ut marken och det är viktigt att ta bort eventuella stenar. Det kan stå på marknivå eller ha en murad sockel av exempelvis tegel eller lättbetong, oavsett vilket bör jorden vara väldränerad.

Är det lerjord bör man lägga grov sand i ett 30–40 centimeter djupt lager under syllen för att minska risken för tjälskador på växthuset. Det kan också vara fördelaktigt att ställa det på en större sandbädd på cirka en meter eller mer, samt att sanden går utanför växthusets väggar – då blir östersidan ett utmärkt ställe att odla på. Dock ska man i så fall använda natursand som inte är för grov eller finkornig.

Det kan också ha sina fördelar att ha en upphöjd grund eftersom odlingsbädden då värms upp tidigare under våren.

Material

Om man väljer att bygga själv är det bästa tipset att använda sig av gamla fönster, eftersom det är någonting man kan hitta billigt eller i många fall gratis – kanske har man redan några liggande hemma. Därefter kan man bygga ett regelverk till fönstren och då är det viktigt att tänka på att använda sig av lärkträ eller tryckimpregnerat trä främst på den nedersta regeln eftersom den utsätts för mest fukt. Ska man använda sig av ett annat material är det viktigt att ytbehandla med exempelvis linoljebaserade produkter.

Taket och de delar som fönstren inte täcker kan sedan byggas av plast. Då kan man få ett relativt billigt och bra växthus. Kom ihåg att göra dörren tillräckligt bred för en skottkärra, det kommer att behövas. Den bör också placeras på norrsidan, så man kan använda södra gaveln till odling.

 

Foto: hsvall/Pixabay

 

Läge

Ur odlingssynpunkt är det bäst att placera växthuset med gavlarna i norr och söder. Det ska helst inte vara någonting som skuggar mot ljuset, förutom eventuellt något lövträd som kan skugga lite under högsommaren. Det bästa är att välja en plats med både morgon- och kvällssol, men har man inte det är morgonsol att föredra. Middagssol är inte lika viktigt för växthuset, förutom möjligen under den tidiga våren. Kom också ihåg att placera det så att det inte är i vägen för exempelvis snöröjning på vintern.

Luftning

Luftning är en viktig del av växthuset för att temperaturen ska kunna regleras, och det räcker inte med endast en dörr som står öppen, det behöver finnas luckor i taket som man kan öppna. Det är bättre att ha flera små än några få stora luckor och de bör stå för ungefär 20 procent av takets totala yta. Det finns automatiska luftanordningar att införskaffa, men man kan också bara öppna luckan genom att ställa dit en kloss eller liknande så att luften kommer in.

Glöm inte vattnet

Det går åt mycket vatten i ett växthus. Kan man dra in vatten är det en stor fördel och det finns även färdiga bevattningssystem att köpa. Det man också kan göra är att ha hängrännor på växthuset så man kan forsla regnvatten till tunnor. På det viset behöver man inte bära vatten längre sträckor.

En annan sak att tänka på är om man vill ha el i sitt växthus eller inte. Om man har det kan man använda växthuset även under kallare perioder.

Läsaromröstning

Har du planer på att skaffa ett växthus?

Röstning stängd

Ja, i år! 0%
0 röster
Ja, men inte i år. 21%
3 röster
Jag är sugen, men inte bestämt mig än. 0%
0 röster
Har redan ett! 57%
8 röster
Nej. 21%
3 röster

14 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ekologiskt ger inte alltid mindre skörd

Publicerad Igår 08:09 – av Markus Andersson
En humla flyger mot gula blommor mot en mjukt oskarp grön bakgrund.

Skördegapet krymper när grödan behöver pollinerare. För grödor som behöver mycket hjälp av insekter hittade forskarna ingen tydlig skillnad i skörd mellan ekologisk och konventionell odling.

I en sammanställning av 199 tidigare studier har forskargruppen ECOPOL i Bariloche i Argentina jämfört ekologiska och konventionella skördar för 61 grödor världen över. Gruppen är knuten till forskningsrådet CONICET och Universidad Nacional del Comahue, och studien har publicerats i Proceedings of the Royal Society B.

Pumpa är nästan helt beroende av pollinerare, och äpplen får större skördar med deras hjälp. Spannmål klarar sig däremot utan insekterna. Skillnaden spelar roll när ekologisk odling jämförs med konventionell.

Konventionell odling ger oftast större skördar. För grödor utan pollinatörsberoende uppskattar forskarna fördelen till omkring en fjärdedel. Ju mer grödan behöver pollinerare, desto mindre blir försprånget.

Insekternas hjälp gör skillnad

Genom att flytta pollen hjälper bin och andra pollinerare blommor att bilda frukt och frö. Hur mycket skörden minskar utan dem visar hur beroende grödan är av deras hjälp.

För grödor med stort beroende kunde forskarna inte påvisa någon statistiskt säkerställd skördeskillnad mellan ekologisk och konventionell odling. Analysen bevisar alltså inte att skördarna är exakt lika stora.

I underlaget jämfördes ekologiska och konventionella skördar från fält, gårdar eller försöksodlingar för samma gröda och år.

En möjlighet för frukt och frö

Forskarna föreslår att fler och mer varierade vilda pollinerare i ekologisk odling kan bidra till att minska skördegapet. Kompost och annan organisk gödsling kan också ge fler blommor och mer nektar. Sammanställningen bevisar dock inte att bättre pollinering är orsaken.

"Våra resultat tyder i stället på att ekologisk odling kan vara ett sätt att producera näringsrika och ekonomiskt värdefulla grödor som är beroende av pollinerare, med låg ekologisk påverkan", skriver forskarna i studien.

Vete, ris och majs saknar däremot pollinatörsberoende. Fyndet stöder därför inte en generell ersättning av konventionell odling. Forskarna ser ekologiskt som ett komplement, särskilt för grödor som behöver pollinerarnas hjälp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sällsynt ökenlöpare på norra Öland – första fyndet i Sverige sedan 1942

Publicerad oktober 6, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ökenlöpare springer över torr sandig mark

En ökenlöpare har dykt upp på norra Öland, den första i Sverige sedan 1942. Fågelskådare samlades på ön i helgen för att få se den.

Fyndet gjordes av Hans Sandström från norra Öland, och larmet gick i Eskilslund. Enligt Ölandsbladet, som skriver att fågeln fortfarande hänger kvar, var 700–800 personer på plats under helgen. Den skattefinansierade statskanalen SVT uppger i stället att tusentals skådare samlades.

— Den är supersällsynt, säger Markus Tallroth från BirdLife Sverige till Ölandsbladet.

Tre gånger tidigare har ökenlöparen observerats i Sverige. Senast var 1942 i Ottenby, också det på Öland. Arten lever vanligtvis på Kanarieöarna, i norra Afrika och i sydvästra Asien.

Hur fågeln hamnade så långt norrut är oklart. Markus Tallroth misstänker att den följt med varm luft.

— Kanske kan man misstänka att den hängt med den värmen upp, navigerat fel helt enkelt och följt med de varma luftmassorna mot Skandinavien, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fjällräven gör comeback i Norden

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 1, 2026 – av Redaktionen
Två fjällrävsungar i gräs.
Arkivbild. Stammen i Norden har gått från några tiotal till flera hundra individer.

Fjällrävarna blir allt fler i Norden. På knappt 30 år har den hotade arten återhämtat sig så starkt att det gemensamma räddningsprojektet nu kan avslutas.

Vid millennieskiftet fanns 40–60 fjällrävar kvar i Norden. I dag är de mellan 400 och 500, skriver skattefinansierade statskanalen SVT.

Det svensk-norska samarbetet Felles Fjellrev, som Finland anslutit sig till de senaste åren, har pågått sedan millennieskiftet och förlängts flera gånger. Nu avslutas det i höst, när utvecklingen har stabiliserats. Enligt projektets egen sida pågår arbetet till och med oktober 2026.

Fjällrävarna har stödutfodrats vid lyorna, och rödrävar som hotat dem har skjutits av. Från avelsanläggningen i norska Oppdal placeras valpar ut strategiskt, och där har man nyligen försökt vaccinera valparna innan de släpps.

Arten är fortfarande hotad. Om länderna samarbetar vidare när projektet upphör är oklart, men Sverige, Norge och Finland har alla egna insatser för fjällräven.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vilda honungsbin rödlistas i EU

Den biologiska mångfalden

Publicerad september 30, 2026 – av Markus Andersson
Honungsbi på en gul blomma.

För första gången klassas de vilda honungsbina som starkt hotade, eftersom de fria samhällena inte klarar sig själva när svärmarna från biodlarnas kupor uteblir.

Om inga svärmar kommer från biodlarnas kupor beräknas de vilda honungsbipopulationerna i EU minska med omkring 56 procent på tio år. Beräkningen bygger på en modell från forskare vid Universität Hohenheim och det schweiziska forskningsinstitutet Agroscope.

Den nya studien bygger på hur vilda samhällen har överlevt i sju europeiska länder. Forskarna räknar med två svärmar per samhälle och år. Vilda samhällen fanns i fem av länderna. I de flesta områden dör fler samhällen än det föds nya, så beståndet hålls uppe av bin som flyttar in.

— Världen över har Europa den lägsta tätheten av vilda honungsbisamhällen, säger Benjamin Rutschmann vid Agroscope i ett pressmeddelande.

Flera populationer i Centraleuropa är hårt pressade, medan England har stabila kolonier. Forskarsamarbeten har dokumenterat mer än 1 600 boplatser i 15 länder.

Listningen gäller EU. För Europa i övrigt räcker uppgifterna inte, och där har IUCN därför inte satt någon hotklass.

Samma bi som i kupan

Det är inte ett annat bi. Samma art sitter i kupan och i trädhålet. Rödlistningen gäller dock bara de samhällen som lever utan biodlare, inte de som sköts i kupor.

De vilda samhällena bor i trädhål, bergsskrevor och ihåliga väggar. De utgör omkring en sjättedel av hela Europas honungsbin.

Bina i kupan och bina i trädhålet blandas också. En drottning från en kupa kan para sig med hanbin från ett vilt samhälle. En svärm som lämnar kupan och bosätter sig i ett gammalt hackspettshål räknas sedan som vild.

— Det innebär att en tydlig biologisk åtskillnad mellan vilda och skötta honungsbin inte håller, utifrån nuvarande data, säger Patrick Kohl vid Universität Hohenheim.

Studien pekar särskilt på bristen på naturliga boplatser när gamla träd med håligheter försvinner. Pressmeddelandet nämner också förlorade livsmiljöer, sämre tillgång på pollen och nektar, varroakvalster, bekämpningsmedel och modern biodling. De skötta samhällena får kupor som bohål och stödutfodras när födan tryter.

Forskarna vill att de vilda honungsbina erkänns som skyddsvärda och övervakas.

— Sammantaget kommer dock många vilda populationer inte att klara sig av egen kraft utan är beroende av tillskott från biodlingen, säger Rutschmann.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.