Annons:
Annons:

Skaffa växthus: Det här bör du tänka på

Publicerad 1 juni 2026 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 83 500,00 SEK 111% Mål: 75 000,00 SEK

Att skaffa sig ett växthus är något många funderar över. Samtidigt kan frågorna och problemen hopas så att man helt enkelt avvaktar med att ta tag i saken.

Oavsett om man vill bygga själv eller köpa ett färdigt finns det dock många olika möjligheter. Här listar vi tipsen och tricksen för den som vill skaffa sig ett eget växthus.


Artikeln publicerades ursprungligen den 27 mars 2022.


När våren nu nalkas med stormsteg går särskilt många i tankarna på att skaffa sig ett växthus. Att ha ett växthus har många fördelar särskilt för svenskar eftersom vi i regel har så få sommarmånader och ett växthus kan hjälpa till att förlänga sommaren – om än på ett litet område. Främst kanske de flesta vill skaffa sig växthus på grund av de förbättrade odlingsmöjligheterna det innebär.

Annons:

När man bestämt sig för att skaffa sig ett växthus står valet mellan att bygga själv eller att köpa ett fabrikstillverkat. Som Gröna Rader noterar finns det för- och nackdelar med bådadera.

Billigare att bygga själv – men tar längre tid

Ofta blir prislappen något lägre när man bygger själv än köper ett färdigt växthus. En annan fördel är att man kan bygga precis som man själv vill ha det. Dock är det mer tidskrävande och kan vara svårt för någon som har begränsad erfarenhet av bygge. Då kan det vara fördelaktigt att kosta på sig ett fabrikstillverkat, som är enklare att sätta upp.

Välj ett större än du tänkt

Det vanligaste felet många gör är att välja ett alldeles för litet växthus. En grundregel är att inte ha mindre än 10 kvadratmeter, tipsar Land. Små växthus blir ofta väldigt varma och svåra att arbeta i. Det är också viktigt att tänka på hur mycket man vill odla och vad. Tomater och gurka tar exempelvis mycket plats. Sedan kanske man vill ha en sittplats eller plats för annat i växthuset. Som regel får man bygga upp till femton kvadratmeter innan man behöver bygglov.

 

Foto: Jinx McCombs/CC BY-ND 2.0

 

Grund

Grunden är viktig för att växthuset ska stå säkert året om, annars är det lätt att det får tjälskador under vintern. Om möjligt ska man välja en plats där man kan plana ut marken och det är viktigt att ta bort eventuella stenar. Det kan stå på marknivå eller ha en murad sockel av exempelvis tegel eller lättbetong, oavsett vilket bör jorden vara väldränerad.

Är det lerjord bör man lägga grov sand i ett 30–40 centimeter djupt lager under syllen för att minska risken för tjälskador på växthuset. Det kan också vara fördelaktigt att ställa det på en större sandbädd på cirka en meter eller mer, samt att sanden går utanför växthusets väggar – då blir östersidan ett utmärkt ställe att odla på. Dock ska man i så fall använda natursand som inte är för grov eller finkornig.

Det kan också ha sina fördelar att ha en upphöjd grund eftersom odlingsbädden då värms upp tidigare under våren.

Material

Om man väljer att bygga själv är det bästa tipset att använda sig av gamla fönster, eftersom det är någonting man kan hitta billigt eller i många fall gratis – kanske har man redan några liggande hemma. Därefter kan man bygga ett regelverk till fönstren och då är det viktigt att tänka på att använda sig av lärkträ eller tryckimpregnerat trä främst på den nedersta regeln eftersom den utsätts för mest fukt. Ska man använda sig av ett annat material är det viktigt att ytbehandla med exempelvis linoljebaserade produkter.

Taket och de delar som fönstren inte täcker kan sedan byggas av plast. Då kan man få ett relativt billigt och bra växthus. Kom ihåg att göra dörren tillräckligt bred för en skottkärra, det kommer att behövas. Den bör också placeras på norrsidan, så man kan använda södra gaveln till odling.

 

Foto: hsvall/Pixabay

 

Läge

Ur odlingssynpunkt är det bäst att placera växthuset med gavlarna i norr och söder. Det ska helst inte vara någonting som skuggar mot ljuset, förutom eventuellt något lövträd som kan skugga lite under högsommaren. Det bästa är att välja en plats med både morgon- och kvällssol, men har man inte det är morgonsol att föredra. Middagssol är inte lika viktigt för växthuset, förutom möjligen under den tidiga våren. Kom också ihåg att placera det så att det inte är i vägen för exempelvis snöröjning på vintern.

Luftning

Luftning är en viktig del av växthuset för att temperaturen ska kunna regleras, och det räcker inte med endast en dörr som står öppen, det behöver finnas luckor i taket som man kan öppna. Det är bättre att ha flera små än några få stora luckor och de bör stå för ungefär 20 procent av takets totala yta. Det finns automatiska luftanordningar att införskaffa, men man kan också bara öppna luckan genom att ställa dit en kloss eller liknande så att luften kommer in.

Glöm inte vattnet

Det går åt mycket vatten i ett växthus. Kan man dra in vatten är det en stor fördel och det finns även färdiga bevattningssystem att köpa. Det man också kan göra är att ha hängrännor på växthuset så man kan forsla regnvatten till tunnor. På det viset behöver man inte bära vatten längre sträckor.

En annan sak att tänka på är om man vill ha el i sitt växthus eller inte. Om man har det kan man använda växthuset även under kallare perioder.

Läsaromröstning

Har du planer på att skaffa ett växthus?

Röstning stängd

Ja, i år! 0%
0 röster
Ja, men inte i år. 21%
3 röster
Jag är sugen, men inte bestämt mig än. 0%
0 röster
Har redan ett! 57%
8 röster
Nej. 21%
3 röster

14 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Hormon från p-piller förändrade fiskarnas beteende

Publicerad Idag 06:59 – av Emil Fjellstedt
Montage med händer som håller en p-pillerkarta till vänster och en knölskallelöja framför vattenväxter och grus till höger.
I sjöförsöket ökade konkurrensen vid bona och hanarna ägnade mindre tid åt äggen efter exponering för ett hormon som används i vissa p-piller. Bilderna visar inte själva försöket.

Rester av ett hormon från p-piller fick fiskhanar i en kanadensisk sjö att bli mer aggressiva och sämre på att ta hand om sina ägg. När fler fiskar trängdes vid bona gick hanarnas tid åt till att jaga bort inkräktare i stället för att vakta äggen, som blev allt färre.

I studien, som publicerats i Current Biology, har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och i Kanada analyserat filmer av hanar av arten knölskallelöja vid sina bon i en experimentsjö i Ontario. Filmerna spelades in före, under och efter att små mängder av hormonet tillsattes i sjön, och fiskarna jämfördes med artfränder i närliggande sjöar utan hormonet.

Hormonet heter etinylestradiol och används i vissa p-piller och andra hormonbehandlingar. Ämnet når sjöar och vattendrag via avlopp och reningsverk.

Hanarna i sjön jagade oftare bort andra fiskar från sina bon, lämnade äggen oftare och vaktade dem mindre.

Annons:

Trängsel vid bona

Resultatet gick emot forskarnas förväntningar. I laboratorieförsök har hormonet gjort hanarna mindre aggressiva. I sjön blev de i stället mer aggressiva, eftersom fler fiskar trängdes vid bona. Hanarna fick lägga mer tid på att försvara reviret än på att vårda äggen.

— Studien visar hur komplexa och oförutsägbara effekter kemiska föroreningar har på djurlivet och att riskerna kan vara större än de vi ser i laboratoriestudier. Tack vare experimentet i sjön såg vi konsekvenser som vi kanske missat annars, säger Erin McCallum i ett pressmeddelande från SLU.

När hormonet funnits i sjön i mer än ett år innehöll bona omkring två tredjedelar färre ägg än före tillsatserna. Konkurrensen vid bona, den sämre äggvården och de färre äggen bidrog sannolikt till att beståndet av knölskallelöja i sjön kollapsade.

— Hormonet påverkade inte bara enskilda fiskar. Det förändrade de sociala förhållandena i sjön. Förändringarna utlöste en kedjereaktion i fortplantningen i hela populationen, säger Erin McCallum.

När tillsatserna upphörde återhämtade sig fiskarna. Vid de sista observationerna byggde hanarna åter bon i sjön, och deras beteende liknade då i stort sett det i sjöarna utan hormon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ur arkivet

Gåsen blev deprimerad när partnern dog – fick ny gåspartner via kontaktannons

Uppdaterad Idag kl 06:04, Publicerad 19 mars 2023 · Återpublicerad Igår 18:07 – av Redaktionen
Blossom sökte efter en partner i sin egen spegelbild, men hittade sedan Frankie.

När gåsen Blossom förlorade sin partner blev hon väldigt ensam och började må dåligt. Då satte man ut en kontaktannons och hittade sedan änkegåsen Frankie.

I en damm intill en kyrkogård i Marshalltown i Iowa i USA bodde gåsparet Blossom och Bud. Båda tamgässen kom till kyrkogården för några år sedan där personalen har tagit hand om dem sedan dess.

Under augusti 2022 avled dock Bud plötsligt vilket lämnade Blossom ensam. I början verkade det gå okej för Blossom och hon fick extra mycket sällskap av personalen på kyrkogården. Men när det senare började bli parningssäsong började hennes beteende att ändras. Tamgåsen började bland annat stirra in i sin egen reflektion i glasdörrar och mot gravstenar som reflekterades.

Gäss har, liksom svanar, ofta samma partner livet ut och det blev nu tydligt för personalen att situationen hade börjat påverka Blossom negativt. I februari i år lade man därför ut en kontaktannons för att hitta en ny gåspartner till henne.

Annons:

"Ensam, änka, tamgås", skrev kyrkogårdschefen Dorie Tammen. "Söker livspartner Livspartner för sällskap och tillfälliga rackartyg".

Dorie beskriver Blossom som "ungdomlig, äventyrligt och livlig".

 

Kontaktannonsen lästes av Deb och Randy Hoyt som ägde änkegåsen Frankie som var i en liknande situation.

– Han behövde en partner, förklarar Randy. Så jag tänkte att det skulle bli toppen.

Gässen fick träffas och det var tydligt att de båda gillade varandra direkt.

– De började gå iväg tillsammans och de har inte riktigt lämnat varandras sida sedan dess, säger Dorie.

Frankie flyttade till Blossoms hem vid kyrkogården och lever nu lyckliga tillsammans på det sätt som gäss gör.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vuxna honor leder späckhuggarnas djupdyk

Uppdaterad 3 november 2026, Publicerad 3 november 2026 – av Emil Fjellstedt
En späckhuggares upplyfta stjärtfena omgiven av vattenstänk i det blågrå havet i Vestfjord i Norge.
Arkiv-/genrebild: En späckhuggare slår med stjärtfenan i Vestfjord i Norge; bilden visar inte de studerade djuren i Hardangerfjorden.

En vuxen hona var oftast först att dyka i de späckhuggargrupper som norska forskare studerade. Mönstret framträdde när forskarna filmade djuren med drönare i Hardangerfjorden.

Från februari till april 2025 följde forskare vid norska Havforskningsinstitutet fjordens späckhuggare ovanifrån. Marinbiologen Marie-Laure Veys bodde under fältarbetet i Ulvik, som en del av sitt masterprojekt vid institutet.

Filmerna gjorde det möjligt att känna igen 16 enskilda djur i tre familjegrupper och att avgöra exakt vilket djur som dök först. Resultaten, som publicerats i tidskriften Animal Behaviour, visar att en vuxen hona tog första steget vid 82 procent av de 45 gemensamma djupdyk som fångades på film.

Annons:

Resten av gruppen följde tätt efter: i genomsnitt gick det 14,6 sekunder från att det första till att det sista djuret försvann under ytan, något forskarna ser som ett tecken på stark sammanhållning.

— Detta stöder hypotesen att späckhuggarna inte fattar de här besluten gemensamt eller slumpmässigt. Ledarskapet hänger ihop med ålder och kön, och det är oftast en vuxen hona som fattar beslutet, säger havsforskaren Carla Freitas.

Honan som tog initiativet låg inte alltid i täten. I 40 procent av dyken kom signalen från mitten av gruppen. Enligt forskarna visar det att ledaren inte nödvändigtvis simmar först, som tidigare studier har antagit.

Materialet omfattar ett fåtal familjegrupper under en kort period.

Honornas sociala roll

Utöver dyken räknade forskarna 274 sociala samspel, där djuren rörde vid varandra eller bröt ytan i takt.

— Vanligast var detta mellan vuxna honor och kalvar, säger Freitas.

Närheten kan enligt forskarna betyda att kalvarna håller sig intill modern för att lära sig gruppens sociala normer, läten och sätt att jaga.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nya regler för fridlysta arter – det här gäller nu

Den biologiska mångfalden

Publicerad 2 november 2026 – av Redaktionen
En europeisk igelkott i profil på löv- och mossklädd mark intill en trädstam.
Europeisk igelkott (Erinaceus europaeus), fotograferad i skogen Emmerdennen i Emmen, Nederländerna. Igelkotten omfattas nu av förstärkt skydd som även inkluderar boplatser, men skyddet innebär inte ett ovillkorligt förbud mot all markanvändning.

Sedan den 1 november gäller nya regler för nationellt fridlysta arter. Igelkotten skyddas nu även mot att dess boplatser förstörs med avsikt, samtidigt som nya undantag gör att vissa fridlysta växter inte behöver hindra jord- och skogsbruk.

Sedan den 1 november gäller regeringens ändringar i artskyddsförordningen. De nationellt fridlysta arterna är indelade i fyra nivåer: strikt, förstärkt, grundläggande och begränsat skydd.

Regeringen presenterade förändringen i somras, där man föreslog att ta upp igelkotten i artskyddsförordningen. Nu finns igelkotten med på listan och har fått förstärkt skydd, den näst högsta av de fyra nivåerna. Skyddet gäller alltså inte bara djuret självt, utan även platser där igelkotten får och föder upp ungar eller vilar. Det är förbjudet att avsiktligt döda, skada eller fånga den, och att avsiktligt ta bort dess bon eller förstöra sådana platser. Störning är förbjuden om den kan antas påverka beståndet.

Förbudet gäller handlingar som sker avsiktligt. En lövhög är inte automatiskt skyddad för att en igelkott kan tänkas ligga i den.

Annons:

Orkidéer och markanvändning

Orkidéer har i regel grundläggande skydd, vilket innebär att man inte får plocka eller gräva upp dem. Vissa orkidéer omfattas i stället av EU-skydd eller en högre skyddsnivå.

För arter med grundläggande eller begränsat skydd gäller förbuden inte om det är uppenbart att syftet med en åtgärd inte är att skada arten. Jord- och skogsbruk anses normalt ha ett annat syfte, om inte omständigheterna visar något annat.

Därför väger skyddet olika

Även arter med förstärkt skydd, som igelkotten, kan få vika när förbudet avsevärt försvårar pågående markanvändning på en fastighet. Det avgörs i det enskilda fallet.

Undantaget gäller inte arter med strikt skydd, till exempel svampen saffransticka. Den får inte plockas, grävas upp eller skadas, oavsett vad marken används till.

— De arter som är mest hotade får ett starkare skydd jämfört med tidigare, medan arter med lägre skyddsbehov i mindre utsträckning än tidigare kan leda till begränsningar av skogsbruksåtgärder, säger Marianne Karlsson, tillsynsspecialist på Skogsstyrelsen, i myndighetens information.

Arter som skyddas av EU:s naturvårdsdirektiv påverkas inte av ändringarna, och reservatsföreskrifter gäller fortfarande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.