Annons:

Så gör du upp eld ute i skogen

Publicerad december 25, 2023
– av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

I alla tider har vi samlats kring lägereldar och det gör vi fortfarande. Ska du elda i skogen är det framförallt viktigt att göra det säkert men det finns också enkla knep att ta till.

För att göra upp en eld i skogen finns det många bra knep att ta till. Tidningen Land listar tipsen och trixen för att göra upp eld på ett enkelt och säkert sätt.

Det absolut första du bör göra är att kolla var du får elda. På kommuners och länsstyrelsers webbsidor finns info om eventuellt eldningsförbud. Naturreservat, nationalparker och andra skyddade områden kan ha särskilda regler.

Vart hittar du ditt bränsle?

Annons:

Om du inte ska elda på din egen mark kan du inte ta bränsle hur du vill. Enligt allemansrätten får du bara ta lösa pinnar och kottar från marken att elda med. Du får inte ta grenar eller bark från levande eller döda träd, inte heller från vindfällen.

Ett av de absolut bästa tändmedlen är näver från björk. Däremot får du lagligt sett inte ta det från träden om du inte fått okej från markägaren.

Att välja plats

  • I fritidsområden finns det ofta eldplatser iordningställda, där finns ofta också ved att använda.
  • Ska du elda i skogen leta efter grusig/sandig mark. Undvik mossa, torvmark och jordig skogsmark eftersom glöden lätt kan sprida sig.
  • Elda inte på berghällar, de kan spricka av värmen.
  • Om du kan, var nära vatten. Då blir det enklare att släcka elden.
  • Lägg en plattform av stenar att elda på. Då skyddar du marken och det ger drag underifrån stenarna. Stenarna reflekterar också värme.
  • Däremot är det inte nödvändigt att lägga stenar runt härden, du måste oavsett ha stenkoll på att elden inte sprider sig.
  • Att elda med ett par större stenar (tegelstensstorlek) placerade med cirka två decimeters klyfta emellan ger en ”effektiv” eld med bra drag. En kastrull/kaffepanna kan ställas ovanpå.

 

Så tänder du elden, steg för steg

Förberedelser

Tänk i tre steg: Tändmedel, stickor/ris och pinnar. Ha gärna mycket av allt, du kan även ta med hemifrån.

Tändmedlet ska vara lättantändligt och gärna brinna bra. Du kan använda tjockt papper indränkt i stearin. En hopvriden näve torrt gräs är också bra. Stickor kan till exempel vara tjocka spån täljda med kniv från ett vedträ. Det kan också vara torrt sönderbrutet granris eller andra väldigt tunna och torra smågrenar. Pinnar är bra som 1–2 cm tjock späntad ved från torrt vedträ. Torra pinnar går också bra. Om du får kan du bryta torra pinnar nederst på granar.

Det är också bra att ha en lång pinne att peta i elden med.

Nu ska du tända

Lägg tändmedel och stickor luftigt i en liten hög. Var beredd med mer tändmedel och fler stickor för att snabbt kunna förstärka elden i början. Tänd en bit tändmedel och när lågan är stor sticker du in den i den luftiga högen. Mata med fler stickor ovanpå så fort högen tar sig. När högen brinner med kraftig låga kan du lägga på pinnar, en eller två i taget så att de tar sig ordentligt utan att elden kvävs. Det måste alltid vara luftigt. Mata elden med pinnar tills det brinner ordentligt. Först då kan du lägga på ved i större storlek.

Släck elden

  • Sluta elda i god tid, låt elden brinna ut helt.
  • Häll på mycket vatten.
  • Sprid gärna askan lite så du är säker på att glöden är släckt.
  • Lägg tillbaka stenarna där du hittade dem, det ska synas så lite som möjligt att du eldat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Skogsmikrober i sandlådan – Åbo testar unikt koncept för barns hälsa

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 16, 2025
– av Redaktionen
Leklådan består av omkullfallna träd fyllda med sand och humus. Om testet lyckas kan konceptet spridas till fler lekplatser.

En ny typ av sandlåda har installerats i Kuppisparken i Åbo. Istället för vanlig sand innehåller den jord från skogsbotten fylld med mikroorganismer som enligt forskning stärker barns immunförsvar.

Åbo stad tar nu ett unikt steg för att motverka hälsoproblem hos barn som växer upp i stadsmiljö. I Kuppisparken har man byggt landets första sandlåda som blandar traditionell leksand med humus och mikrober från skogen.

Initiativet bygger på forskning från Naturresursinstitutet, Helsingfors universitet och Tammerfors universitet som visar att exponering för skogsmikrober förbättrar regleringen av barns immunsystem.

Studien visade att barn som lekte i sand berikad med skogsjord uppvisade en förbättrad immunreglering. Upptäckten är särskilt viktig eftersom barn i städer i allt högre grad drabbas av immunrelaterade sjukdomar som allergier, astma, atopi och diabetes typ 1.

Annons:

Orsaken kopplas till att stadsbarn har begränsad kontakt med den mångfald av mikroorganismer som finns i naturen.

Uppföljning avgör framtiden

Den nya leklådan är konstruerad av lågor – naturligt omkullfallna träd – och fylld med en blandning av sand och humus från skogsbotten. Designen är medvetet enkel för att kunna replikeras om konceptet visar sig lyckat.

— Jag blev entusiastisk över Naturresursinstitutets forskning som visar att sand som blandas med jord som innehåller mikrober från skogen förbättrade barns motståndskraft. Jag tänkte att lådan vore lätt att testa vid en lekplats i staden. Utifrån användarerfarenheterna bedömer vi om en sådan leklåda kunde tas i bruk i större utsträckning, säger Anna-Kaisa Hatakka, ansvarig byggherre vid Åbo stad, i ett pressmeddelande.

Staden kommer nu att följa hur populär den nya leklådan blir bland barn och föräldrar. Om projektet lyckas kan det innebära en ny riktning för Åbos lekplatser, där man de senaste åren allt oftare valt gummimattor framför naturliga underlag som gräs och grus.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

PFAS-halterna minskar i svenska storsjöar

Publicerad oktober 10, 2025
– av Redaktionen
PFAS-halterna har mätts i fisk från Vättern, Vänern och Mälaren.

Förbud mot farliga PFAS-ämnen har gett effekt i svenska storsjöar. Men halterna ligger fortfarande över gränsvärdena i Vättern.

PFAS är miljögifter som ofta kallas för evighetskemikalier på grund av att de bryts ner väldigt långsamt och därmed samlas i jorden, vatten, djur och även människor.

Vissa PFAS-ämnen kan vara skadliga för människor där flera studier har pekat på att de bland annat kan orsaka exempelvis cancer, leverskador, försämrad reproduktionsförmåga, tarmsjukdomar och sköldkörtelrubbningar.

Nyligen upptäcktes det även att svenska vilda djur har ovanligt höga halter av ämnena, där bland annat skogssorkar troligen fått leverskador på grund av evighetskemikalierna.

Annons:

Minskat sedan 2000-talet

I en ny studie, genomförd av Naturhistoriska riksmuseet, på uppdrag av Vattenvårdsförbunden, har man mätt förekomsten av substanserna i fisk i svenska sjöar. Det har man gjort med hjälp av prover från museets miljöprovbank, som går tillbaka till början av 70-talet.

Resultaten visar att halterna av PFAS generellt har minskat i svenska sjöar. I Mälaren och Vänern har nivåerna minskat sedan början av 2000-talet och i Vättern sedan 2008.

Problemen kvarstår

Anledningen till minskningen tros vara att man förbjudit de mest kända PFAS-ämnena internationellt. Däremot ligger Vätterns röding fortfarande över vattendirektivets gränsvärde för PFOS, ett av de PFAS-ämnena som förbjudits.

Våra resultat visar att åtgärder och förbud har haft effekt, men också att problemet med PFAS är långt ifrån löst, säger Suzanne Faxneld på enheten för miljöanalys och forskning vid Naturhistoriska riksmuseet, i ett pressmeddelande.

Nu diskuteras striktare gränsvärden för kemikalierna i EU. Om dessa införs tror Faxneld att de svenska storsjöarna kommer att överskrida de nya gränsvärdena. Studien visar att man bör förbereda sig för ett hårdare regelverk från EU.

—  Det är också väldigt viktigt att förhindra att de här ämnena över huvud taget hamnar i miljön, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Borrås skåra berättar om gamla sägner

Publicerad oktober 10, 2025
– av Sofie Persson
Lokalborna har i generationer spunnit myter kring Borrås skåra.

Besök det trollska naturfenomenet Borrås skåra som är en 100 meter lång klyfta, omgiven av branta klippväggar. Här berättas det om sägner kring den sista människan på jorden och hur man bevisade sitt mod genom att hoppa över klyftan.

Utanför Varberg, i närheten av naturreservatet Åkraberg i Halland, ligger en 10 meter djup och 100 meter lång klyfta i ett berg. Skåran i berget är ungefär en till två meter bred och har troligen bildats av strömmande vatten från inlandsisen.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 9 juli 2023.


Bland invånarna i trakten har Borrås skåra länge varit mytomspunnen. I slutet av skåran sitter ett stenblock som sägs vara upphängt i en osynlig silkestråd. När jordens sista människa passerar under stenen, sägs det, kommer bandet att brista och stenblocket falla ner. Om man ändå känner sig osäker på att passera under stenblocket kan man offra ett mynt i skålgropen som finns ungefär i mitten av skåran.

Annons:

I andra sägner sägs att man måste hoppa över skåran uppe på berget för att visa sitt mod - exempelvis ska drängar ha behövt göra detta innan de beviljats anställning. Det finns också historier som säger att brudgummar under 1800-talet efter vigseln måste ta sin fru i famnen för att sedan hoppa över klyftan.

Efter att man gått igenom skåran ska man kunna leta sig upp på berget där det finns en utkiksplats. På berget finns även rester av en fornborg.

Platsen beskrivs ofta av besökare som trolsk, märklig och som hämtad från berättelsen om Ronja Rövardotter. Innan man kommer upp till skåran krävs en vandring uppför en brant backe.

Så hittar du dit

För att komma till Borrås skåra kan man från E6:an ta avfart 56 mot Värö. Från Värö kyrka kan man sedan leta efter skyltar som visar vägen till berget.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Artrik skånsk natur får Unesco-status

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 7, 2025
– av Redaktionen
Storkriket har flest rödlistade arter i hela landet, däribland vit stork som återintroducerats efter att den försvunnit från Skåne för cirka 70 år sedan.

Storkriket i Skåne har utsetts till biosfärområde av Unesco. De 110 000 hektaren artrik natur mellan Eslöv, Lund och Sjöbo blir Sveriges åttonde område i det globala nätverket.

Biosfärområden är kort sagt områden i hela världen som utsetts av UNESCO för att visa hur människor kan leva och utvecklas tillsammans med naturen på ett hållbart sätt. I dessa områden forskar man på nya metoder för att nå en hållbar samhällsutveckling, med naturvård i fokus. Syftet är att kombinera naturskydd med forskning, utbildning och hållbar ekonomisk utveckling.

Totalt finns idag 785 biosfärområden i 142 länder som ingår i nätverket som kallas "The World Network of Biosphere Reserves".

Artrikaste platserna

Nu ingår även Storkriket i Skåne i det globala nätverket. Där ingår 110 000 hektar av artrik natur – faktiskt en av de artrikaste platserna i hela landet – som sträcker sig mellan Eslöv, Lund och Sjöbo. Området har flest rödlistade arter i hela landet, däribland vit stork som återintroducerats efter att den försvunnit från Skåne för cirka 70 år sedan.

Annons:

Att Storkriket nu blir ett biosfärområde är en viktig milstolpe för det svenska biosfärarbetet. Naturvårdsverket har under lång tid stöttat processen och vi ser hur biosfärområden bidrar med nya arbetssätt för att koppla samman naturvård, samhällsutveckling och lokal delaktighet. Det här är ett inspirerande exempel på hur globala hållbarhetsmål kan omsättas lokalt, säger Anna Forslund, chef för naturanalysenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Förutom artrikedom finns där även jordbruk, tätorter och kulturmiljöer, samt en militär övningsverksamhet. Det gör platsen utmärkt som förebild för hur man kan värna naturens resurser också i miljöer med stor mänsklig aktivitet, då det bor cirka 150 000 invånare i området.

Det blir det åttonde biosfärområdet i Sverige. Andra områden som ingår i det globala nätverket är exempelvis Voxnadalen, Vänerskärgården med Kinnekulle och Kristianstads vattenrike. Idag utgör biosfärområden sammanlagt sju procent av Sveriges yta.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.