Annons:

Så gör du upp eld ute i skogen

Publicerad december 25, 2023 – av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

I alla tider har vi samlats kring lägereldar och det gör vi fortfarande. Ska du elda i skogen är det framförallt viktigt att göra det säkert men det finns också enkla knep att ta till.

För att göra upp en eld i skogen finns det många bra knep att ta till. Tidningen Land listar tipsen och trixen för att göra upp eld på ett enkelt och säkert sätt.

Det absolut första du bör göra är att kolla var du får elda. På kommuners och länsstyrelsers webbsidor finns info om eventuellt eldningsförbud. Naturreservat, nationalparker och andra skyddade områden kan ha särskilda regler.

Vart hittar du ditt bränsle?

Annons:

Om du inte ska elda på din egen mark kan du inte ta bränsle hur du vill. Enligt allemansrätten får du bara ta lösa pinnar och kottar från marken att elda med. Du får inte ta grenar eller bark från levande eller döda träd, inte heller från vindfällen.

Ett av de absolut bästa tändmedlen är näver från björk. Däremot får du lagligt sett inte ta det från träden om du inte fått okej från markägaren.

Att välja plats

  • I fritidsområden finns det ofta eldplatser iordningställda, där finns ofta också ved att använda.
  • Ska du elda i skogen leta efter grusig/sandig mark. Undvik mossa, torvmark och jordig skogsmark eftersom glöden lätt kan sprida sig.
  • Elda inte på berghällar, de kan spricka av värmen.
  • Om du kan, var nära vatten. Då blir det enklare att släcka elden.
  • Lägg en plattform av stenar att elda på. Då skyddar du marken och det ger drag underifrån stenarna. Stenarna reflekterar också värme.
  • Däremot är det inte nödvändigt att lägga stenar runt härden, du måste oavsett ha stenkoll på att elden inte sprider sig.
  • Att elda med ett par större stenar (tegelstensstorlek) placerade med cirka två decimeters klyfta emellan ger en ”effektiv” eld med bra drag. En kastrull/kaffepanna kan ställas ovanpå.

 

Så tänder du elden, steg för steg

Förberedelser

Tänk i tre steg: Tändmedel, stickor/ris och pinnar. Ha gärna mycket av allt, du kan även ta med hemifrån.

Tändmedlet ska vara lättantändligt och gärna brinna bra. Du kan använda tjockt papper indränkt i stearin. En hopvriden näve torrt gräs är också bra. Stickor kan till exempel vara tjocka spån täljda med kniv från ett vedträ. Det kan också vara torrt sönderbrutet granris eller andra väldigt tunna och torra smågrenar. Pinnar är bra som 1–2 cm tjock späntad ved från torrt vedträ. Torra pinnar går också bra. Om du får kan du bryta torra pinnar nederst på granar.

Det är också bra att ha en lång pinne att peta i elden med.

Nu ska du tända

Lägg tändmedel och stickor luftigt i en liten hög. Var beredd med mer tändmedel och fler stickor för att snabbt kunna förstärka elden i början. Tänd en bit tändmedel och när lågan är stor sticker du in den i den luftiga högen. Mata med fler stickor ovanpå så fort högen tar sig. När högen brinner med kraftig låga kan du lägga på pinnar, en eller två i taget så att de tar sig ordentligt utan att elden kvävs. Det måste alltid vara luftigt. Mata elden med pinnar tills det brinner ordentligt. Först då kan du lägga på ved i större storlek.

Släck elden

  • Sluta elda i god tid, låt elden brinna ut helt.
  • Häll på mycket vatten.
  • Sprid gärna askan lite så du är säker på att glöden är släckt.
  • Lägg tillbaka stenarna där du hittade dem, det ska synas så lite som möjligt att du eldat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kemikalieinspektionen skärper skyddet mot PFAS

Publicerad Igår 12:59 – av Redaktionen

38 växtskyddsmedel ska omprövas av Kemikalieinspektionen för att skydda grundvattnet från PFAS-ämnen. Åtgärden följer Danmarks beslut att förbjuda över 30 preparat av samma anledning.

Kemikalieinspektionen tar nu krafttag för att skydda framtidens grundvatten genom att ompröva växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen som kan brytas ner till trifluorättiksyra, TFA. Denna vattenlösliga substans kan inte renas bort med dagens teknik.

TFA är ett PFAS-ämne som är mycket lättrörligt i mark och som inte bryts ner i miljön. Ämnet har påträffats i grundvatten över stora delar av Europa.

TFA bedöms på lång sikt utgöra ett allvarligt hot mot grundvattnet och kan inte renas bort med dagens teknik. Eftersom TFA bildas från godkända växtskyddsmedel som innehåller PFAS-ämnen, måste vi agera, säger Mats Allmyr, strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen, i ett pressmeddelande.

Annons:

Danmarks Miljöstyrelse tog initiativet i somras och återkallade 33 växtskyddsmedel för att skydda grundvattnet då verksamma ämnen i preparaten visade sig bilda TFA. Enligt EU:s växtskyddsmedelsförordning innebär det att Sverige också måste ompröva sina produktgodkännanden av motsvarande produkter.

Kemikalieinspektionen tar nu ett helhetsgrepp och omprövar både de växtskyddsmedel som Danmark återkallat och som även finns i Sverige, samt övriga svenska preparat som innehåller något av de verksamma ämnena diflufenikan, flonikamid, fluazinam, fluopyram, mefentriflukonazol samt tau-fluvalinat.  Totalt rör det sig om 38 svenska växtskyddsmedel.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogsstyrelsen JO-anmäls för bristande kontroll

Publicerad november 19, 2025 – av Redaktionen

Flera miljöorganisationer har lämnat in en JO-anmälan mot Skogsstyrelsen för bristande kontroll av avverkningsanmälningar. Enligt anmälan leder myndighetens underlåtenhet till att naturskogar med skyddade arter avverkas i strid med lagen.

Anmälan till Justitieombudsmannen kommer från Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Skydda Skogen, BirdLife Sverige och Jordens Vänner.

I de över 240 rättsfallen som anmälan bygger på har mark- och miljödomstolarna återkommande konstaterat att Skogsstyrelsen inte utrett artskydd och försiktighetsmått tillräckligt. Domstolarna har också slagit fast att avverkning i naturskogar riskerar att orsaka irreversibla skador på skyddade arter.

Skogsstyrelsens bristfälliga arbete leder till att naturskogar med höga naturvärden huggs ner. Det är helt oacceptabelt att en myndighet systematiskt bryter mot reglerna som finns för att skydda naturen, säger Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.

Annons:

Statistik visar att Skogsstyrelsen endast kräver hänsyn till skyddade arter och andra försiktighetsmått i drygt en procent av alla avverkningsanmälningar. Situationen har lett till att privatpersoner och miljöorganisationer själva granskar avverkningsanmälningar, dokumenterar naturvärden och överklagar Skogsstyrelsens beslut till domstol.

Att ideella krafter på det här viset ser sig tvingade att utföra myndighetsarbete är en rättsosäker och ojämlik ordning. Det skapar också konflikter mellan ideella och markägare vilket är både påfrestande och olyckligt, säger Kjell Carlsson, ordförande i BirdLife Sverige.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Norge misslyckas med att utrota vildsvin

Publicerad november 18, 2025 – av Redaktionen

Trots att norska myndigheter vill bli av med alla vildsvin i landet förblir populationen stabil. Enligt nya siffror från Norsk institutt for naturforskning (NINA) lever mellan 450 och 700 vildsvin i gränsområdena mot Sverige – och migrationen från svenska skogar gör det nästan omöjligt att nå noll.

Siffrorna kommer från NINA:s senaste övervakning av vildsvinsbeståndet under jaktsäsongen 2024/2025. Norge har sedan en tid tillbaka försökt minska populationen, främst på grund av de skador som vildsvin kan utgöra. Men populationen håller sig varje år på stabil nivå.

— Vildsvin kan skada grödor och sprida sjukdomar till tamgrisar, vilket kan skada industrin. Det är därför Norge vill utrota arten, säger Inger Maren Rivrud, forskare vid NINA, till norska statskanalen NRK.

Bakom Norges svårigheter att bli av med vildsvinen ligger framför allt det stora beståndet på andra sidan gränsen. I Sverige finns över 300 000 vildsvin, och där skjuts nästan 120 000 djur varje år utan att populationen minskar nämnvärt.

Annons:

Den svenska biologen Marcus Öhman har tidigare föreslagit att vildsvinskött borde serveras i offentliga institutioner som en del av lösningen. För Norge innebär det svenska beståndet att djuren ständigt vandrar in över gränsen.

Även om vi blir av med alla i Norge kommer vildsvin fortfarande att komma från Sverige. Att hålla populationen på noll kommer att vara nästan omöjligt, säger Rivrud.

Norska livsmedelsverket och Miljöverket har tidigare föreslagit att ett staket ska byggas längs gränsen i de områden där flest vildsvin vandrar in. Men enligt Rivrud krävs också omfattande jaktinsatser för att populationen ska minska.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fjällugglan föreslås utdöd i Sverige

Den biologiska mångfalden

Publicerad november 17, 2025 – av Redaktionen

Fjällugglan kan försvinna från den svenska fågelfaunan. Det är första gången på 20 år som en svensk häckfågel försvinner helt, enligt BirdLife Sverige.

Detta framgår av en preliminär bedömning från Sveriges fågelexperter inför den nya rödlistan 2025. Arten föreslås nu klassas som nationellt utdöd efter att inte ha häckat i landet sedan 2015. Även tornugglan, som senast häckade 2003, föreslås klassas som nationellt utdöd.

Dessa arter är dock långt ifrån ensamma om att ha det svårt. Flera andra ugglearter befinner sig på en nedåtgående spiral.

Hökuggla och pärluggla, som båda är starkt beroende av skog, klassades ännu 2020 som livskraftiga. Nu har båda minskat med minst tio procent under de senaste 15 åren. Pärlugglan bedöms hamna i kategorin "nära hotad", medan hökugglan får den allvarligare klassningen "sårbar".

Annons:

Hornugglan har minskat med 25 procent på 18 år och går från "livskraftig" till "nära hotad".

Enligt BirdLife Sverige är orsakerna till ugglearternas tillbakagång flera, men ett varmare klimat med sämre tillgång på gnagare pekas ut som en viktig faktor.

Den preliminära bedömningen visar också att skogs- och jordbruksmarkens fåglar har det alltmer besvärligt. Storspoven klassas som starkt hotad efter att ha minskat med över 50 procent på 30 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.