Annons:
Annons:

Så gör du upp eld ute i skogen

Publicerad 25 december 2023 – av Sofie Persson

I alla tider har vi samlats kring lägereldar och det gör vi fortfarande. Ska du elda i skogen är det framförallt viktigt att göra det säkert men det finns också enkla knep att ta till.

För att göra upp en eld i skogen finns det många bra knep att ta till. Tidningen Land listar tipsen och trixen för att göra upp eld på ett enkelt och säkert sätt.

Det absolut första du bör göra är att kolla var du får elda. På kommuners och länsstyrelsers webbsidor finns info om eventuellt eldningsförbud. Naturreservat, nationalparker och andra skyddade områden kan ha särskilda regler.

Vart hittar du ditt bränsle?

Annons:

Om du inte ska elda på din egen mark kan du inte ta bränsle hur du vill. Enligt allemansrätten får du bara ta lösa pinnar och kottar från marken att elda med. Du får inte ta grenar eller bark från levande eller döda träd, inte heller från vindfällen.

Ett av de absolut bästa tändmedlen är näver från björk. Däremot får du lagligt sett inte ta det från träden om du inte fått okej från markägaren.

Att välja plats

  • I fritidsområden finns det ofta eldplatser iordningställda, där finns ofta också ved att använda.
  • Ska du elda i skogen leta efter grusig/sandig mark. Undvik mossa, torvmark och jordig skogsmark eftersom glöden lätt kan sprida sig.
  • Elda inte på berghällar, de kan spricka av värmen.
  • Om du kan, var nära vatten. Då blir det enklare att släcka elden.
  • Lägg en plattform av stenar att elda på. Då skyddar du marken och det ger drag underifrån stenarna. Stenarna reflekterar också värme.
  • Däremot är det inte nödvändigt att lägga stenar runt härden, du måste oavsett ha stenkoll på att elden inte sprider sig.
  • Att elda med ett par större stenar (tegelstensstorlek) placerade med cirka två decimeters klyfta emellan ger en ”effektiv” eld med bra drag. En kastrull/kaffepanna kan ställas ovanpå.

 

Så tänder du elden, steg för steg

Förberedelser

Tänk i tre steg: Tändmedel, stickor/ris och pinnar. Ha gärna mycket av allt, du kan även ta med hemifrån.

Tändmedlet ska vara lättantändligt och gärna brinna bra. Du kan använda tjockt papper indränkt i stearin. En hopvriden näve torrt gräs är också bra. Stickor kan till exempel vara tjocka spån täljda med kniv från ett vedträ. Det kan också vara torrt sönderbrutet granris eller andra väldigt tunna och torra smågrenar. Pinnar är bra som 1–2 cm tjock späntad ved från torrt vedträ. Torra pinnar går också bra. Om du får kan du bryta torra pinnar nederst på granar.

Det är också bra att ha en lång pinne att peta i elden med.

Nu ska du tända

Lägg tändmedel och stickor luftigt i en liten hög. Var beredd med mer tändmedel och fler stickor för att snabbt kunna förstärka elden i början. Tänd en bit tändmedel och när lågan är stor sticker du in den i den luftiga högen. Mata med fler stickor ovanpå så fort högen tar sig. När högen brinner med kraftig låga kan du lägga på pinnar, en eller två i taget så att de tar sig ordentligt utan att elden kvävs. Det måste alltid vara luftigt. Mata elden med pinnar tills det brinner ordentligt. Först då kan du lägga på ved i större storlek.

Släck elden

  • Sluta elda i god tid, låt elden brinna ut helt.
  • Häll på mycket vatten.
  • Sprid gärna askan lite så du är säker på att glöden är släckt.
  • Lägg tillbaka stenarna där du hittade dem, det ska synas så lite som möjligt att du eldat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Kycklinggård på Öland polisanmäld efter dolda filmer

Publicerad 20 november 2026 – av Jan Sundstedt
En person i ett kycklingstall håller en kyckling nedåt med vingarna utsträckta.
Länsstyrelsen har polisanmält misstänkt djurplågeri efter att ha sett filmerna från anläggningen, som levererar till Guldfågeln.

Dolda kameror på en kycklinganläggning på Öland har filmat hur fåglar kastas, sparkas och kläms i lådor, uppger Djurrättsalliansen. Länsstyrelsen i Kalmar län har polisanmält misstänkt djurplågeri efter att ha sett filmerna.

Filmerna, som Schibstedägda skvallertidningen Aftonbladet publicerar i programmet 200 sekunder, har spelats in av Djurrättsalliansen. Anläggningen levererar kycklingar till Guldfågelns slakterier.

Länsstyrelsen meddelade under torsdagen att en polisanmälan gjorts.

— Vi har en skyldighet att göra en polisanmälan när det finns misstanke om djurplågeri, säger kommunikatören Snucke Fågelström till SVT Nyheter Småland.

Annons:

— Jag har fått tagit del av filmmaterial och det är fullt av saker som vi inte står bakom. Detta visste jag inte, säger uppfödaren i Aftonbladets 200 sekunder.

Guldfågelns vd Peter Andersson beskriver bilderna som oacceptabla och säger att företaget kontaktat uppfödaren för att gå igenom bristerna.

— Allmänheten måste få insyn i vad kycklingarna utsätts för och hur industrin fungerar, säger Djurrättsalliansens talesperson Malin Gustafsson i ett pressmeddelande.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nordkaparen riskerar att dö ut – nu minskar beståndet igen

Publicerad 18 november 2026 – av Jan Sundstedt
En nordkapare sticker upp sitt mörka huvud med ljusa hudpartier ur havet.
Det akut hotade beståndet av nordkapare uppskattades till 382 individer 2025. Arkivbild.

Den akut hotade nordkaparen minskade till omkring 382 individer 2025, ned 1,8 procent från den reviderade skattningen på 389 för 2024. Nedgången kommer efter flera års långsam ökning.

Skattningen tas fram av forskare vid New England Aquarium och amerikanska havsmyndigheten NOAA och presenteras av North Atlantic Right Whale Consortium, enligt akvariets pressmeddelande. Felmarginalen är 11 valar. Antalet reproduktiva honor ligger kvar på 73, och beståndet ligger 20 procent under toppen på 483 år 2011.

Kalvningssäsongen 2025–2026 är en annan sak. Då föddes 24 kalvar, flest sedan 2009. Hoten består ändå: hittills i år har två döda valar upptäckts och åtta fall av människoorsakade skador registrerats, sju intrasslingar i fiskeredskap och en fartygskollision. Hanen Division hittades död utanför North Carolina i januari efter en allvarlig intrassling som spårades till kanadensiskt snökrabbsredskap.

I USA har representanthuset samtidigt antagit ett lagförslag som skjuter upp vissa skyddsregler.

Annons:

— Valarna har inte råd att vänta längre på ett tillräckligt skydd, säger Heather Pettis, som leder akvariets forskningsprogram om nordkapare och är ordförande i konsortiet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Höga PFAS-halter kvar i svenska uttrar

Publicerad 17 november 2026 – av Markus Andersson

Svenska uttrar bär fortfarande på höga halter av PFAS, de långlivade miljögifter som bland annat finns i brandskum och textilier. Flera av ämnena har sjunkit, men andra fortsätter att öka, och uttrarnas samlade giftbörda ligger kvar.

Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har analyserat levrar från 447 uttrar som hittats döda i Sverige mellan 1970 och 2020. Studien, publicerad i Environmental Pollution, speglar alltså utvecklingen fram till 2020, inte dagens nivåer.

Bilden är kluven. PFOS, som fanns i störst mängd, ökade fram till slutet av 1990-talet och har sjunkit sedan dess, liksom flera andra av de 15 ämnen som mättes.

PFOA och PFNA har däremot ökat under hela perioden. Eftersom ämnena är olika farliga vägde forskarna halterna efter giftighet, och räknat så har uttrarnas totala belastning inte gått ned.

Annons:

Varningen är inte ny. Redan i januari 2023 visade en rapport från museet, om miljögifter och läkemedel i 187 uttrar insamlade 1977–2020, att PFAS-halterna inte minskat sedan ökningen avtagit.

Okänd källa i Jämtland

Var uttern har levt avgör vilka gifter den bär. PFOS var uppmätt i högre halter i det tätbefolkade södra Sverige, där tätorter och industri ofta pekas ut som källor. PFNA var i stället förhöjt i glesbygden i nordväst.

— PFNA, som tillhör de mest hälsofarliga PFAS-ämnena, uppvisar särskilt höga halter hos uttrar från Jämtland. Här har vi tyvärr ännu inte kunnat identifiera någon tydlig källa, säger Suzanne Faxneld, huvudförfattare och forskare vid Naturhistoriska riksmuseet.

En möjlig förklaring, enligt forskarna, är att ämnet följer med luften och nederbörden långt från utsläppen och på så vis når även avlägsna vatten.

Övervakningen står utan pengar

Uttern finns i hela landet och samlar som toppredator på sig höga halter av miljögifter. Därför är den enligt Faxneld en utmärkt mätare av hur gifterna sprids, men arbetet kan inte fortsätta som förut.

— Tyvärr saknas just nu fortsatta finansiella medel för övervakning av utter, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lägre halter av PFAS i Englands floder – men finns kvar i miljön

Publicerad 13 november 2026 – av Markus Andersson
Themsen i förgrunden med Westminsterbron, Westminsterpalatset och Big Ben i London.
Halterna av PFOS och PFOA har minskat i engelska floder, men ämnena bryts ned mycket långsamt. Arkivbild från Themsen i London.

Halterna av evighetskemikalierna PFOS och PFOA har fallit tydligt i Englands floder. Lägre halter betyder ändå inte att ämnena har försvunnit ur miljön.

Myndigheten Environment Agency publicerade på torsdagen den 12 november en rapport över PFAS, så kallade evighetskemikalier. Mellan 2016 och 2025 minskade PFOS i engelska floder med cirka 30 procent och PFOA med 29 procent. PFOS-halten i sötvattensfisk föll med cirka 49 procent.

Myndigheten bedömer att restriktioner och riktade åtgärder från regeringen har bidragit till nedgången. PFOS är sedan 2010 i det närmaste förbjudet i Storbritannien, PFOA sedan 2020.

David Megson, forskare i miljökriminalteknik vid Manchester Metropolitan University, kommenterar resultatet i myndighetens pressmeddelande.

Annons:

— Det är fantastiskt att se hur långt vi har kommit de senaste tio åren, och rapporten visar vilka stora framsteg som gjorts, säger han.

Lägre halter betyder dock inte att ämnena har förstörts. Rapporten medger att den sammanlagda mängden i miljön sannolikt är oförändrad, uppger BBC. Eftersom PFAS bryts ned extremt långsamt har ämnena spätts ut och spolats mot havet.

Tusentals ämnen återstår

PFOS och PFOA är bara två av omkring 15 000 PFAS-ämnen. Cirka 200 av dem används ofta. Myndigheten skriver att giftigheten hos många av dem är oklar, och att rapporten stärker argumentet för att reglera hela gruppen i stället för ett ämne i taget.

Kemiindustrin har länge motsatt sig det. Branschen hävdar att det saknas eller finns begränsade belägg för att övriga PFAS är giftiga, och att vissa har livsviktiga användningar, till exempel i medicinsk utrustning.

Environment Agency testar nu regelbundet för ytterligare 60 PFAS för att kartlägga föroreningarna i landet. Regeringen har dessutom meddelat att den ska börja mäta halter i människors kroppar.

Ett av få sätt att förstöra PFAS för gott är förbränning vid mycket hög temperatur, och det finns i dag två lämpliga anläggningar i landet.

— Det finns mycket kvar att göra, och rapporten är en viktig grund för utredningar som ska få förorenarna att betala för de skador de har orsakat, säger Megson.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.