MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 13 augusti 2025

onsdag 13 augusti 2025

Naturen ökar vårt psykiska välbefinnande

publicerad 21 juli 2024
– av Sofie Persson
Att vara ute i naturen har många positiva hälsoeffekter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Att vistas i naturen kan öka det psykiska välbefinnandet genom autenticitet och självkänsla, visar forskning från Kina och USA. Studieförfattarna menar att naturen kan ha inverkan på livstillfredsställelse, mening och även ge minskad ångest och stress.

Den så kallade biophiliahypotesen pekar mot att människor har en medfödd samhörighet med den naturliga världen. Enligt denna hypotes har människans evolutionära bakgrund i naturliga miljöer gjort att man även idag finner tröst och tillfredsställelse i naturen, vilket också skulle innebära att den som inte har kontakt med naturen istället får ett sämre välbefinnande. Forskare vid University of Southampton, Zhejiang Gongshang University och University of Oklahoma har tittat på förhållandet mellan den naturliga världen och människans psykologiska tillstånd, särskilt hur vistelse i naturen kan få människan att känna sig mer äkta och sann mot sig själv.

Kärnan i forskningen, som gjordes i tolv studier, handlar om begreppet autenticitet, en term humanistiska psykologer definierar som uttryck för beteenden som är i linje med ens sanna jag. Det kan exempelvis handla om att vara medveten om sina känslor och övertygelser, även när de är motsägelsefulla, samt även agera med sina värderingar och behov snarare än att anpassa sig efter yttre påverkan.

Samband mellan natur och autenticitet

I den första studien använde man en webbundersökning där över 10 000 deltagare rekryterades via en kinesisk plattform. Syftet var att preliminärt testa hypotesen att ett ökat naturintresse var förknippat med högre nivåer av autenticitet, där deltagarna fick svara på olika frågor. Resultaten visade ett positivt samband mellan naturanknytning, engagemang i naturrelaterade aktiviteter och autenticitet, något som redovisas i den vetenskapliga tidskriften Journal of Personality and Social Psychology.

I nästa studie byggde man vidare på resultaten där 270 kinesiska deltagare studerades i antingen naturliga miljöer, som exempelvis parker, eller urbana miljöer som exempelvis torg. Enligt forskarna gjorde detta det möjligt att göra en ”ekologisk bedömning” av hur miljön påverkar autenticitet. Resultaten blev i linje med den förstas studien där individer i naturliga miljöer rapporterades ha högre nivåer av autenticitet, jämfört med dem i stadsmiljöer.

Den tredje studien bestod av ett fältexperiment med 322 studenter, där man direkt undersökte om exponering för naturen ökade autenticiteten och även mekanismerna bakom denna effekt. Forskarna fokuserade även på tillfredsställelsen av grundläggande psykologiska behov som självständighet, kompetens och samhörighet.

Deltagarna placerades slumpmässigt i antingen en natur- eller stadsmiljö och fick sedan observera sin omgivning innan de genomförde mätningar av både grundläggande psykologiska behov och autenticitet. Även här visade det sig att det fanns ett samband mellan natur, autenticitet och självständighet.

Självkänsla en stark förmedlare

Andra studier tittade även på faktorer som positiv påverkan, självkänsla och mindfulness som möjliga mekanismer genom vilka naturen påverkar autenticitet. I undersökningar, som gjordes både i laboratoriemiljöer och genom digital naturexponering, upptäckte man bland annat att självkänsla genomgående var den starkaste förmedlaren av naturens påverkan på autenticitet. I andra studier fick deltagare delta i en månadslång naturrelaterad aktivitet, som bland annat växtodling, och deras erfarenheter jämfördes sedan med en kontrollgrupp. Detta gjorde det möjligt att observera förändringar i autenticitet och psykologiskt välbefinnande över tid, vilket gav övertygande bevis för de långsiktiga fördelarna med naturengagemang för psykologisk hälsa och den förmedlande rollen av autenticitet, enligt forskarna.

I alla tolv studier som gjordes fann man bevis för att naturen har en positiv inverkan på psykologisk autenticitet. Vidare visade sig kopplingen mellan natur och autenticitet förmedlas genom flera olika mekanismer, inklusive tillfredsställelse av grundläggande psykologiska behov, särskilt självständighet, samt genom positiv påverkan, självkänsla och sinnesro.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Radioaktiv metod redo att användas mot tjuvjakt

Den biologiska mångfalden

publicerad 11 augusti 2025
– av Redaktionen
Noshörningarna injiceras med radioaktivt material.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Efter en längre testperiod är Rhisotope-projektet i Sydafrika nu i full drift. Tekniken, som gör noshörningshorn både spårbara och ointressanta för tjuvjägare, kan nu användas i stor skala.

Det var i juni förra året som forskare injicerade radioaktivt material i hornen på 20 noshörningar i Sydafrika. Projektet, som kallas Rhisotope Project och leds av Wits University i Sydafrika, påbörjades redan för sex år sedan med tanken att sätta stopp för tjuvjakt på de utrotningshotade noshörningarna. Tanken var att det radioaktiva materialet ska kunna upptäckas vid gränskontroller, men blir också giftigt att konsumera. Vidare ska det radioaktiva materialet vara ofarligt för noshörningarna.

Nu har projektet testats ordentligt och nått fullständig driftstatus, skriver Wits University i ett pressmeddelande.

Vi har bevisat, bortom vetenskapligt tvivel, att processen är helt säker för djuret och effektiv för att göra hornet detekterbart genom internationella tullsystem för kärnsäkerhet, säger James Larkin, professor vid Wits University och vetenskaplig chef för Rhisotope Project.

Säljs som ”medicin”

Tjuvjakt på noshörningar är ett återkommande problem, särskilt i Sydafrika. Förra året dödades 420 noshörningar illegalt i landet, där hornen ofta hamnar på svarta marknaden. Ofta säljs de som medicin och kan vara värda mer än guld. Behandlingen genomförs genom att man söver ner noshörningen och sedan borrar ett litet hål i dess horn. sedan sätter man i två små isotoper med radioaktivt material.

Det innebär i praktiken att privata och offentliga noshörningsägare, icke-statliga organisationer och naturvårdsmyndigheter kan kontakta Rhisotope Project för att behandla sina noshörningar med det radioaktiva materialet.

Vårt mål är att använda Rhisotope-tekniken i stor skala för att skydda en av Afrikas mest ikoniska och hotade arter. På så sätt skyddar vi inte bara noshörningar utan också en viktig del av vårt naturarv, säger Jessica Babich, vd för Rhisotope Project.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska kräftor hotas av utrotning

Den biologiska mångfalden

publicerad 10 augusti 2025
– av Isac Boman
Från 30 000 bestånd till under 600 – flodkräftan är akut hotad.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Kräftpesten fortsätter att slå hårt mot Sveriges inhemska flodkräfta. På bara några decennier har bestånden rasat från omkring 30 000 till färre än 600 – och utvecklingen fortsätter peka nedåt.

Den största boven är illegala utsättningar av främmande signalkräfta, som själv är hårt fiskad och också kan drabbas av sjukdomen.

Signalkräftan, som sprider sjukdomen, har ökat kraftigt och finns i dag i mellan 10 000 och 15 000 bestånd. I Värmland har olagliga utsättningar kartlagts i hela 239 vatten mellan år 2000 och 2024.

— Bestånden av flodkräfta i Värmland och Dalsland var 430 i början av 2000-talet; i dag är bara 60 kvar, säger Lennart Edsman, kräftexpert och forskare vid Sötvattenslaboratoriet vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), till TT.

När augusti och kräftsäsongen är här väcks frågan om vilken art den miljömedvetna konsumenten bör välja till kräftskivan.

— Man ska äta flodkräftor om man har råd. Det ger dem ett värde som gör dem skyddsvärda. Och man ska äta signalkräftorna också, men absolut inte sprida dem, menar Edsman.

Import för hundratals miljoner

Svenskar äter långt fler kräftor än landet kan producera. Mellan 70 och 80 procent av kräftorna på borden är importerade. Under 2023 uppgick importen till ett värde av 450 miljoner kronor, medan svenska kräftor såldes för 300 miljoner.

Tidigare kom den största delen av importen från Kina, men i dag dominerar Spanien, Turkiet och även Egypten den svenska marknaden.

De flesta svenskfångade kräftor är signalkräftor, varav en stor andel kommer från Vättern och Hjälmaren. På senare tid har dock många konsumenter klagat på att kräftorna blivit mindre.

— Det beror delvis på att fisket har varit för hårt. Det finns en stor efterfrågan på kräftor i det här landet. Sverige är ganska extremt vad gäller kräftkonsumtion, förklarar Edsman.

Signalkräftan härstammar från västra Nordamerika, liksom kräftpesten – en parasitisk algsvamp. Även om arten är mer motståndskraftig än flodkräftan är den inte immun mot sjukdomen.

Så tog signalkräftan över

Signalkräftan kommer ursprungligen från västra Nordamerika och infördes i Sverige på 1960-talet som ett sätt att ersätta flodkräftan, som då slagits hårt av kräftpesten. Tanken var att bevara kräftfisket och den ekonomiska nyttan, eftersom signalkräftan är mer motståndskraftig mot sjukdomen än flodkräftan.

Problemet är att signalkräftan bär på just kräftpesten – en parasitisk algsvamp – som är dödlig för flodkräftan. Även om den invasiva arten själv kan drabbas är den betydligt tåligare, vilket gör att den fungerar som smittbärare och påskyndar flodkräftans tillbakagång.

Sedan introduktionen har signalkräftan spridit sig snabbt och finns nu i mellan 10 000 och 15 000 bestånd. Många av dessa har tillkommit genom illegala utsättningar. Följden är att flodkräftan har minskat från omkring 30 000 bestånd till färre än 600 i hela landet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu ska svenska igelkottar räknas

publicerad 9 augusti 2025
– av Redaktionen
Ge igelkotten vatten, inte mjölk.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Under igelkottsveckan uppmanas svenskar att räkna igelkottar, eller avsaknaden av dem, i sitt närområde. Målet är att ta reda på mer om igelkottarna och förbättra djurets livsmiljöer.

Igelkotten är ett djur som alltid levt nära människan och man kan ofta få syn på dem i trädgårdar, men även inne i befolkade städer. Det är ett vilt djur som är mycket älskat av svenskarna och man ställer ofta ut både mat och vatten till dem, samt gärna vill rädda dem från majbrasorna.

Igelkotten är ett djur som har levt nära oss människor hela tiden. När landsbygden såg ut på ett annat sätt såg man ofta igelkotten i anslutning till gårdarna. Det finns beskrivet både i folktron och i gamla nyhetsarkiv. Igelkotten har länge haft ett nyhetsvärde för oss människor, berättar Jessica Ångström, naturexpert på WWF, till Natursidan.

Trots den till synes delade kärleken arter emellan så orsakar människor ofta problem för igelkotten. Trafikdödlighet är exempelvis ett stort problem bland igelkottar och står för 33 procent av dödsfallen. Även minskandet av det småskaliga jordbruket har påverkat igelkotten negativt, samt bland annat brist på övervintringsplatser, sjukdom och insektsgifter.

Kraftig minskning

Idag är igelkotten rödlistad som sårbar, enligt SLU Artdatabanken. På 12 år har antalet igelkottar minskat med 48 procent i Sverige.

Nästa vecka uppmanar WWF alla svenskar att räkna igelkottarna i sitt område. Det gäller även de som bor inne i stan och man ska även rapportera in om man inte sett några igelkottar.

Vi räknar igelkottar under en vecka över hela landet och i år är vi särskilt intresserade av rapporter från dig som aldrig sett en igelkott där du bor”, skriver WWF.

Hjälp en igelkott

Igelkottar finns överallt och kan få för sig att vilja bo i vilken trädgård som helst. Har man därför möjlighet att skapa en bättre miljö i trädgården är igelkotten troligen tacksam, om inte annat kan det hjälpa den att överleva. Att ha lövträd, buskage och rishögar är bra i en trädgård. Spara exempelvis lövhögar i buskar, det blir perfekta sommarbon.

Bor man i exempelvis ett villaområde är det också fint om det finns lämpliga igelkottepassager mellan trädgårdarna, så igelkotten inte behöver ta sig ut på vägarna för mycket. En igelkott har inget revir, men brukar kunna röra sig i en fem hektars radie. Om man ska elda ris under våren så kika under högen först så ingen igelkott ligger och sover.

Robotgräsklippare och igelkottar går inte ihop, programmera den att köra under dagtid när igelkotten sover. Likt många djur är den oftast mest aktiv i skymning och gryning. Det går fint att mata igelkotten, men inte för mycket. Då kan den bli överviktig och få svårt att röra sig. Undvik dock att ge mjölk då igelkottar inte tål det särskilt bra, ge istället hund eller kattmat samt en skål med vatten.

Igelkotteveckan är 11–17 augusti.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mikroplastregnet i Auckland – motsvarar 3 miljoner plastflaskor

publicerad 5 augusti 2025
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

131 750 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Det faller ned mikroplast från himlen motsvarande 3 miljoner plastflaskor årligen i storstadsområdet Auckland i Nya Zeeland, visar ny forskning. Totalt motsvarar det 74 ton mikroplast.

Tidigare studier från storstäder världen över har avslöjat att luften vi andas innehåller mikroplast. När man exempelvis mätte i London under 2020 innehöll en kvadratmeter under en dags mätningar i snitt 771 plastpartiklar. Jämförelsevis mätte man i snitt 275 i Hamburg och 110 i Paris per kvadratmeter.

Nu har forskare vid Auckland University genomfört mätningar med nya metoder, som kan upptäcka ännu mindre partiklar, som inte är större än 0,01 mm. Resultaten av mätningarna, som presenteras i Environmental Science & Technology, visade att Auckland hade i genomsnitt 4 885 mikroplastpartiklar i en kvadratmeter under ett dygn. På ett år motsvarar det 74 ton mikroplast, eller 3 miljoner plastflaskor.

Forskare runt om i världen har sannolikt underskattat mängden mikroplaster i luften dramatiskt, säger huvudförfattaren Dr Joel Rindelaub. Studien är den första som beräknar den totala massan av mikroplaster i luften i en stad.

Använde färgämne

I studien fångades mikroplaster som föll från luften upp av en tratt och en burk i en trälåda på taket av ett universitet i stadens centrum. Samma uppställning fanns i en trädgård i området Remuera. Nästan all mikroplast var för liten för att kunna ses med blotta ögat. Forskarna identifierade de minsta partiklarna genom att använda ett färgämne som avger ljus under vissa förhållanden. En värmebehandling användes för att analysera massan.

Ju mindre partiklar vi tittade på, desto mer mikroplast såg vi, säger Rindelaub i ett pressmeddelande. Detta är anmärkningsvärt eftersom de minsta partiklarna är de mest toxikologiskt relevanta.

Rindelaub förklarar att det är nanoplast, det vill säga de minsta partiklarna, som potentiellt kan tränga in i celler, passera blod-hjärnbarriären och ansamlas i organ som testiklar, lever och hjärna. Nanoplast och mikroplast har hittats i bland annat moderkakor hos kvinnor och i blodet. Tidigare studier har också visat att mikroplast i blodet förhöjer risken för hjärtsjukdomar.

Haven en nyckelkälla

Forskarna tror att en möjlig källa till de höga halterna i Auckland beror på haven, som är avsevärt plastförorenade.

Luftburen mikroplast uppstår när vågor slår mot land och det kan vara en nyckelkälla till hur mikroplaster transporteras runt globalt. Det kan hjälpa oss förstå hur vissa mikroplaster når atmosfären och hur de förs till avlägsna platser som här i Nya Zeeland, säger Rindelaub.

Storstadsområdet kring Auckland omfattar ungefär 5600 kvadratkilometer, ungefärligen motsvarande Stockholms läns cirka 6500 kvadratkilometer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.