MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 16 september 2025

tisdag 16 september 2025

 

Naturen ökar vårt psykiska välbefinnande

publicerad 21 juli 2024
– av Sofie Persson
Att vara ute i naturen har många positiva hälsoeffekter.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Att vistas i naturen kan öka det psykiska välbefinnandet genom autenticitet och självkänsla, visar forskning från Kina och USA. Studieförfattarna menar att naturen kan ha inverkan på livstillfredsställelse, mening och även ge minskad ångest och stress.

Den så kallade biophiliahypotesen pekar mot att människor har en medfödd samhörighet med den naturliga världen. Enligt denna hypotes har människans evolutionära bakgrund i naturliga miljöer gjort att man även idag finner tröst och tillfredsställelse i naturen, vilket också skulle innebära att den som inte har kontakt med naturen istället får ett sämre välbefinnande. Forskare vid University of Southampton, Zhejiang Gongshang University och University of Oklahoma har tittat på förhållandet mellan den naturliga världen och människans psykologiska tillstånd, särskilt hur vistelse i naturen kan få människan att känna sig mer äkta och sann mot sig själv.

Kärnan i forskningen, som gjordes i tolv studier, handlar om begreppet autenticitet, en term humanistiska psykologer definierar som uttryck för beteenden som är i linje med ens sanna jag. Det kan exempelvis handla om att vara medveten om sina känslor och övertygelser, även när de är motsägelsefulla, samt även agera med sina värderingar och behov snarare än att anpassa sig efter yttre påverkan.

Samband mellan natur och autenticitet

I den första studien använde man en webbundersökning där över 10 000 deltagare rekryterades via en kinesisk plattform. Syftet var att preliminärt testa hypotesen att ett ökat naturintresse var förknippat med högre nivåer av autenticitet, där deltagarna fick svara på olika frågor. Resultaten visade ett positivt samband mellan naturanknytning, engagemang i naturrelaterade aktiviteter och autenticitet, något som redovisas i den vetenskapliga tidskriften Journal of Personality and Social Psychology.

I nästa studie byggde man vidare på resultaten där 270 kinesiska deltagare studerades i antingen naturliga miljöer, som exempelvis parker, eller urbana miljöer som exempelvis torg. Enligt forskarna gjorde detta det möjligt att göra en ”ekologisk bedömning” av hur miljön påverkar autenticitet. Resultaten blev i linje med den förstas studien där individer i naturliga miljöer rapporterades ha högre nivåer av autenticitet, jämfört med dem i stadsmiljöer.

Den tredje studien bestod av ett fältexperiment med 322 studenter, där man direkt undersökte om exponering för naturen ökade autenticiteten och även mekanismerna bakom denna effekt. Forskarna fokuserade även på tillfredsställelsen av grundläggande psykologiska behov som självständighet, kompetens och samhörighet.

Deltagarna placerades slumpmässigt i antingen en natur- eller stadsmiljö och fick sedan observera sin omgivning innan de genomförde mätningar av både grundläggande psykologiska behov och autenticitet. Även här visade det sig att det fanns ett samband mellan natur, autenticitet och självständighet.

Självkänsla en stark förmedlare

Andra studier tittade även på faktorer som positiv påverkan, självkänsla och mindfulness som möjliga mekanismer genom vilka naturen påverkar autenticitet. I undersökningar, som gjordes både i laboratoriemiljöer och genom digital naturexponering, upptäckte man bland annat att självkänsla genomgående var den starkaste förmedlaren av naturens påverkan på autenticitet. I andra studier fick deltagare delta i en månadslång naturrelaterad aktivitet, som bland annat växtodling, och deras erfarenheter jämfördes sedan med en kontrollgrupp. Detta gjorde det möjligt att observera förändringar i autenticitet och psykologiskt välbefinnande över tid, vilket gav övertygande bevis för de långsiktiga fördelarna med naturengagemang för psykologisk hälsa och den förmedlande rollen av autenticitet, enligt forskarna.

I alla tolv studier som gjordes fann man bevis för att naturen har en positiv inverkan på psykologisk autenticitet. Vidare visade sig kopplingen mellan natur och autenticitet förmedlas genom flera olika mekanismer, inklusive tillfredsställelse av grundläggande psykologiska behov, särskilt självständighet, samt genom positiv påverkan, självkänsla och sinnesro.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Coronamunskydd – en miljökatastrof

publicerad Idag 9:45
– av Redaktionen
Under coronakrisen användes uppskattningsvis 129 miljarder munskydd världen över.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Miljarder munskydd användes varje månad, utan att återvinnas på ett korrekt sätt, under coronakrisen. Nu varnar forskare för de mikroplaster och hormonstörande kemikalier som frigörs när munskydden börjar brytas ner i naturen.

Under coronakrisen tvingades en stor del av världens befolkning att använda munskydd för att röra sig ute i samhället i tron att det skulle minska risken för smittspridning, något som makthavare starkt hävdade trots att det fanns mycket svagt stöd för den hypotesen. På många håll krävdes det även att barn skulle bära munskydd, trots att experter varnat för att det kan förekomma hälsorisker för unga att bära munskydd under längre perioder, som exempelvis syrebrist och hjärnskador.

I många länder var det lagkrav med böter som följd, samtidigt som det i andra länder implementerades som en stark rekommendation – som till exempel i Sverige.  Efter coronakrisen har man dock föreslagit att införa någon form av ”pandemilag” i Sverige där krav på munskydd skulle ingå.

Även om det började säljas tvättbara munskydd så var engångsmunskydden de som användes flitigast, och i vissa länder, som exempelvis Österrike och Tyskland, var det krav på just sådana. Däremot konstaterades det snabbt att dessa kirurgiska munskydd skapade miljöproblem, på endast 14 månader hade antalet slängda munskydd i naturen ökat med 9000 procent i en rad västerländska länder inklusive Sverige.

Miljarder masker varje månad

Under coronakrisen användes uppskattningsvis 129 miljarder munskydd gjorda av främst polypropen och andra plaster varje månad världen över. Eftersom det inte funnits något återvinningssystem har de flesta hamnat på soptippen eller som skräp i naturen, och har börjat brytas ner.

Forskare från universitetet i brittiska Coventry har undersökt hur mycket ämnen som frigöras från munskydden i vatten. Det gjorde man genom att lämna nyinköpta munskydd av olika sorter, som användes under coronakrisen, i renat vatten under 24 timmar. Sedan filtrerade man vätskan för att se vad som kom ut.

Resultaten, som publicerats i Environmental Pollution, visar att alla de undersökta munskydden släppte ifrån sig mikroplast. Mest läckte FFP2- och FFP3-skydden, det vill säga de munskydd som marknadsfördes som att ha bäst skydd mot smitta.

Hormonskadande ämnen

Det som oroade forskarna mest var dock att munskydden även släppte ut bisfenol B, vilket är en hormonstörande kemikalie. Anna Bogush, som är en av forskarna bakom studien, menar att studien understryker det akuta behovet av att ompröva hur vi producerar, använder och kasserar munskydd.

Vi kan inte ignorera miljökostnaden för engångsmasker, särskilt när vi vet att mikroplasterna och kemikalierna som de släpper ut kan påverka både människor och ekosystem negativt, säger hon till The Guardian och fortsätter:

När vi går vidare är det viktigt att vi ökar medvetenheten om dessa risker, stöder utvecklingen av mer hållbara alternativ och gör välgrundade val för att skydda vår hälsa och miljön.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska fröpåsar innehåller främmande arter

Den biologiska mångfalden

publicerad Idag 9:09
– av Redaktionen
Ängsblommor gynnar den biologiska mångfalden, men utländska arter kan påverka den negativt.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


En stor del av blomfröerna i svenska fröpåsar kommer inte från Sverige, visar en granskning från Naturskyddsföreningen. Nästan samtliga fröpåsar innehöll också främmande arter.

Under hösten är det vanligt att så frön av ängsblommor inför våren och sommarens blomning. Syftet med att så ängsblommor är ofta att gynna den biologiska mångfalden samt de svenska pollinatörerna.

I granskningen har man kartlagt 77 fröpåsar med blandningar av blomfröer från 18 olika företag som säljs i Sverige. Resultatet visar att en stor del av fröpåsarna som marknadsförs som gynnsamma för biologiskt mångfald innehåller arter som inte är en naturlig del av den svenska floran, vilket i sin tur kan påverka negativt – speciellt för pollinerande insekter.

Genom årtusenden har insekter utvecklat anpassningar till inhemska växter, där blomningstider och insekternas utvecklingsstadier är noggrant synkroniserade. Därför är det viktigt med så lokala fröer som möjligt”, skriver Naturskyddsföreningen.

Totalt innehöll 57 av fröblandningarna arter som riskerar att bli invasiva i Sverige. Vidare innehöll 80 procent av fröpåsarna minst en art av okänt ursprung.

Inför årets höstsådd rekommenderar Naturskyddsföreningen att man efterfrågar svenska frön i butikerna. Ännu bättre är att samla egna lokala fröer från det vilda, vilket hösten ofta är en utmärkt tid att göra. Ofta är frökapslar från blommor redo att plockas när de är mörka, torra och hårda.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Väljarna ger regeringen underkänt i naturvård

publicerad Igår 7:00
– av Redaktionen

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Endast var femte väljare nöjd med regeringens naturpolitik, visar ny undersökning från Naturskyddsföreningen. Samtidigt slår organisationen fast i en rapport att regeringens politik förvärrar naturkrisen.

I undersökningen, som genomfördes 1–4 augusti 2025, ställde man frågor till svenskarna kring deras syn på förlusten av biologisk mångfald och regeringens politik i frågan. Totalt deltog 1050 personer i åldern 18–79 år.

Resultaten visar att 51 procent inte alls eller inte är särskilt nöjda med regeringens politik för att stoppa förlusten av biologisk mångfald i Sverige, medan 19 procent uppger att de är nöjda med regeringens arbete. Vidare uppger 30 procent att de är tveksamma.

Det är ett mycket lågt förtroende och ett tydligt underbetyg till regeringen. Det pågår en naturkris i våra skogar, hav och landskap – men regeringen låtsas som om det regnar, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen i ett pressmeddelande.

Foto: Juliane Liebermann/Unsplash

Svaga insatser för naturen

Samtidigt uppger 61 procent att de oroar sig mycket, eller i ganska hög grad, för förlusten av biologiskt mångfald i den svenska naturen. Kvinnor är mer oroade än män, där 67 respektive 55 procent uppger att de känner sig oroliga kring ämnet.

Bland yngre personer i åldrarna 18–29 år uppger 45 procent att de känner sig oroliga, samtidigt som siffran bland äldre, 65–79 år, ligger på 70 procent.

De låga förtroendesiffrorna återspeglar också regeringens svaga insatser för naturen, menar Naturskyddsföreningen. I en ny rapport har föreningen granskat regeringens naturpolitik sedan 2022. Av 19 granskade förslag och lagstiftningar riskerar regeringens linje att förvärra naturkrisen i 13 fall.

Regeringen har bland annat minskat skyddet av värdefull natur, luckrat upp strandskydd och sänkt skyddet för varg, säl och skarv. Dessutom har man motarbetat EU:s naturrestaurieringslagstiftning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Svenska åkrar dränks i PFAS

publicerad 9 september 2025
– av Redaktionen
I Sverige använder man främst PFAS-medlen för att bekämpa bladmögel på potatis, mot ogräs samt även insekter som skadar grödorna.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

156 740 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Förra året såldes det rekordmycket växtskyddsmedel med PFAS. Naturskyddsföreningen varnar att en stor del av evighetskemikalierna nu riskerar att ta sig ut i grundvattnet.

Inom det svenska jordbruket har försäljningen av växtskyddsmedel med evighetskemikalierna ökat markant de senaste åren, enligt en sammanställning från Naturskyddsföreningen baserad på siffror från Kemikalieinspektionen. Förra året såldes 76 ton, vilket kan jämföras med 47 ton fem år tidigare.

Det är en mycket oroande utveckling, säger Naturskyddsföreningens generalsekreterare Karin Lexén till TT.

I Sverige använder man sig av 19 verksamma ämnen som är PFAS i godkända växtskyddsmedel. Enligt Naturskyddsföreningen kan de 76 ton växtskyddsmedel som såldes förra året resultera i att över 25 ton TFA (trifluorättiksyra) hamnar i grundvattnet. I Danmark har man nyligen beslutat att sex PFAS-medel i totalt 23 produkter ska bort med hänvisning till att de bryts ner till just TFA.

Skador på foster

TFA har i studier visats kunna göra skada på foster och även påverka fortplantningsförmågan, likt åtskilliga andra PFAS-ämnen är de väldigt svårnedbrytbara. I Sverige använder man främst PFAS-medlen för att bekämpa bladmögel på potatis, mot ogräs samt även insekter som skadar grödorna. Lexén anser dock att Sverige bör ta efter Danmark, och förbjuda TFA-ämnena.

Jag har förståelse för att man behöver ha lite tid på sig att ställa om, samtidigt är det otroligt oroväckande att försäljningen ökar och att vi ser att PFAS sprids i miljön som det gör. Därför borde Sverige följa efter Danmarks exempel, säger Lexén.

Lantbruksorganisationen LRF menar att så länge växtskyddsmedlen är godkända för användning i Sverige bör de betraktas som säkra.

Det enda rimliga, som vi ser det, är att vi följer vad myndigheter, forskning och utveckling visar. Så länge de säger att saker är trygga, så är vi trygga, säger Fredrik Andersson, ledamot i LRF:s förbundsstyrelse.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.