Det finns en skillnad mellan ekologiskt och konventionellt odlade grödor som kan mätas på molekylär nivå. Det visar en grupp svenska och danska forskare i en studie som nyligen publicerats i tidskriften Analytical and Bioanalytical Chemistry.
Forskarna mätte 1600 olika ämnen i vitkål med hjälp av den relativt nya och växande metoden metabolomik. Det är mätning och utvärdering av de små molekyler, metaboliter, som är resultatet av de kemiska processer som ständigt pågår i cellerna.
Vid en första analys såg forskarna att odlingsåret hade stor effekt på vitkålens sammansättning men utöver det kunde de även se andra tydliga skillnader beroende på produktionssättet. De menar att det skulle kunna användas för att kemiskt verifiera ekologiska produkter.
De skriver att de inte kan se vilken odlingsform som skulle ge nyttigare livsmedel men att deras resultat möjligen kan styrka andra studier som har visat att ekologiskt skulle vara bättre. Det behövs mer forskning på detta, är deras slutsats.
Annons:
Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Åtta orangutanger som räddats undan skogsbränderna i västra Kalimantan på Borneo har släppts ut i skyddsskogen Batu Nyambu. Samtidigt varnar organisationen YIARI för att skogar som är säkra nog att ta emot dem blir allt färre.
Utsläppet skedde i oktober, skriver International Animal Rescue. Den indonesiska partnerorganisationen YIARI genomförde det tillsammans med naturvårdsmyndigheten BKSDA.
Det är första gången orangutanger som drabbats av årets bränder förs tillbaka till det vilda.
Gruppen består av tre honor med ungar och två unga hanar, alla räddade i september. En hona och hennes unge hade levt i plantager intill en liten skogsdunge, och när elden närmade sig fanns ingen utväg.
Annons:
Fyra andra djur hittades i kokos- och gummiplantager där elden hade bränt skogen runt dem. Enligt organisationen hade de för lite mat och riskerade konflikter med människor.
Mama Lifa och hennes unge klamrade sig fast vid några akacior på cirka 400 kvadratmeter, omgivna av oljepalmer. Området kunde inte längre föda dem.
Efter hälsokontroller på YIARI:s rehabiliteringscenter bedömdes alla åtta som friska. De beter sig fortfarande som vilda orangutanger.
Skog som aldrig brunnit
Bybor hjälpte till att bära transportburarna. Djuren släpptes ut ett i taget, med cirka 80 meter emellan.
— Det här är ett mycket glädjande ögonblick för oss, eftersom vilda orangutanger ska leva fritt i sin naturliga livsmiljö, inte vara instängda i burar, säger YIARI:s vd Karmele Llano Sánchez.
Batu Nyambu omfattar omkring 23 000 hektar primär och sekundär skog. Enligt organisationen finns där gott om föda, boträd och vattenkällor, och skogen hänger ihop med andra skyddade skogar.
Verksamhetschefen Argitoe Ranting beskriver platsen som fortfarande "ganska säker". Den har hittills aldrig brunnit.
— Många orangutanger har förlorat sin livsmiljö, samtidigt som de skogsområden som är tillräckligt säkra för att ta emot dem blir alltmer begränsade, säger han enligt International Animal Rescue.
Han betonar samtidigt att förflyttning inte är någon slutlig lösning. Så länge bränderna pågår måste räddningen gå hand i hand med skyddet av den skog som finns kvar.
Vid publiceringen uppgav organisationen att BKSDA och YIARI hade räddat 46 orangutanger sedan början av augusti. Många får fortfarande intensivvård för brännskador, undernäring och svår blodbrist.
— Skyddet av livsmiljön kommer alltid att vara högsta prioritet, men så länge deras livsmiljö är hotad är räddning ett av de bästa alternativen vi har för att hjälpa dem att överleva, säger Sánchez.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Länsstyrelserna har beslutat att 72 vargar får fällas under vinterns licensjakt. Jakten startar 2 januari 2027.
Flest vargar får fällas i Örebro län, 36. I Västra Götaland och Västmanland är kvoten 12 vargar vardera. Dessutom får 6 vargar fällas i ett revir som delas av Dalarna och Västmanland, och 6 vargar i reviret Ulva i Södermanland, skriver länsstyrelsen i Södermanland.
Jakten börjar 2 januari 2027 och pågår som längst till och med 15 februari. Länsstyrelsen kan avlysa den tidigare.
Vintern 2026 blev det ingen licensjakt. Länsstyrelsernas beslut stoppades i domstol efter överklaganden, och enligt länsstyrelsen i Södermanland upphävde kammarrätten dem.
Annons:
Den senaste inventeringen, vintern 2025/2026, visade cirka 355 vargar i Sverige. Efter det kommande jaktuttaget beräknar myndigheterna att stammen ligger på cirka 362 vargar den 1 oktober 2027. I beräkningen ingår licens- och skyddsjakt, annan dödlighet och tillväxt. Utan jakt är prognosen cirka 472.
Siffrorna för 2027 är alltså en prognos med osäkerhet, inte räknade djur. Konfidensintervallet för 362 vargar är 243 till 537.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Sveriges älgstam växer för tredje året i rad. Efter nästan ett decennium av minskning har trenden vänt, visar Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) årliga beräkning.
Vid jaktstarten hösten 2025 fanns omkring 320 000 älgar i landet, skriver SLU, som gör beräkningen på uppdrag av Naturvårdsverket.
Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar. Det motsvarar 19,5 procent av stammen vid jaktstart.
Enligt den nya rapporten har stammen vuxit med 18,5 procent på tre år. Utvecklingen skiljer sig mellan regionerna, och osäkerheten i beräkningarna är störst i Götaland.
Annons:
Jägarnas älgobservationer är den viktigaste källan för beräkningarna. Inför jakten 2026 förlängs perioden för rapporteringen med en månad.
Bakom ökningen ligger jägarnas egna val.
— Trenden med en ökande älgstam beror på att jägarna medvetet skjutit färre älgar de senaste åren. Nu ökar avskjutningen igen, men den kompenserar inte för hur många kalvar som föds, säger Fredrik Widemo, forskare vid SLU och en av rapportens författare.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Talgoxarna har inlett en rekordartad höstflyttning i Finland. Vid Hangö fågelstation slogs det finska dagsrekordet två dagar i rad.
Förra veckan räknade observatörerna över 11 000 flyttande talgoxar, vilket var nytt finskt rekord. Redan på onsdagen var flyttningen ännu intensivare med över 20 700 talgoxar, skriver fågelskyddsorganisationen BirdLife Finland.
Höstflyttningen började veckan före den 5 oktober. Redan under helgen den 3–4 oktober räknades tusentals mesar per dag vid fågelstationen längst ut på Hangö udd.
Mesarnas flyttning kulminerar normalt just vid udden. Fåglarna undviker att flyga över stora vattenytor och leds till slut ut mot spetsen av halvön.
Annons:
Samma onsdag passerade även 5 500 blåmesar och 45 nötväckor. Nötväckornas vandring visar ännu inga tecken på att avta. På drygt två veckor har över 140 nötväckor flyttat förbi Hangö fågelstation.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
