Annons:

Mata fåglar med bröd – bra eller dåligt?

Publicerad februari 12, 2022 – av Sofie Persson

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

183 590 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Att mata eller inte mata – fåglar med bröd – det är frågan. Det korta svaret är att det bästa egentligen är att ge dem något annat att äta.

Att mata vilda fåglar med brödbitar är något som människan sysslat med i många år och för många är det ett trevligt sätt att skapa en relation till naturen och djurlivet. På senare år har det dock diskuterats flitigt huruvida bröd faktiskt är bra för fåglarna eller inte. Många säger att bröd är helt okej att använda som matning samtidigt som andra menar att det rentav kan vara farligt för fåglarna.

Bröd är näringsfattigt

Vissa menar att bröd sväller i fåglarnas magar och att det därmed kan orsaka skada på dem, i värsta fall döden. Detta ska dock vara en myt och inte stämma, skriver Land.se. Likaså gäller för okokt ris, som man ofta slänger ut vid bröllop, som man i årtionden sagt sväller i fåglarnas magar för att sedan orsaka en plågsam död – något som också ska vara en ren myt.

Annons:

Däremot är bröd näringsfattigt, påpekar Lotta Berg, veterinär och professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet och ordförande för Birdlife Sverige.

Bröd och bullar och sånt innehåller mest tomma kalorier och inte mycket näring. Det är inte farligt att lägga ut lite brödsmulor, men det ger knappast fåglarna något, sade Berg.

Kan utveckla defekt på vingarna

Om fåglar äter mycket bröd finns det därför en risk att de missar andra viktiga mineraler och vitaminer, vilket i sin tur kan leda till en risk att fåglarna exempelvis får missbildade vingar. Så kallade ”änglavingar” är en defekt som gör att vingarna växer fel och innebär att fågeln inte kan flyga. Enligt Andreas Forsman, som arbetar vid Stockholm Vildfågel Rehab, kan en felaktig kost göra att fåglarna utvecklar defekter på vingarna.

Det som händer är att fåglarna väljer brödet framför deras ordinarie föda, vilket gör att de inte utvecklas på rätt sätt. Skelettet blir mjukt och de kan så småningom utveckla en missbildning på vingen, så kallad änglavinge, säger Forsman till Mitt i Stockholm.

Att fåglar får i sig lite bröd är dock inte farligt i sig, men undvik mögligt bröd - det kan däremot vara farligt för dem. Kom också ihåg att fåglarna klarar sig utan bröd - det är inte nödvändigt för dem för att överleva. Det bästa är dock att mata med andra saker.

Vid matning under vintern till sjöfåglar rekommenderar man istället:

  • Havre- och kornkross
  • Sallad
  • Fågelfrön (Dock ej oskalade fågelfrön då skalet kan skada fågeln)
  • Vindruvor

Stockholm Vildfågel som kommer med tipsen rekommenderar samtidigt inte att mata sjöfåglar under sommaren, då har de gott om mat. Under vintern är det dock mer ont om mat.

Ofta kan man exempelvis se många gräsänder samlas kring stora vattendrag, anledningen till att det är så många är för att de föds upp i jaktsyfte – men sedan skjuts det inte lika många. Dessa änder har inte lärt sig om flyttning och många blir därför kvar under vintern.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Norge misslyckas med att utrota vildsvin

Publicerad Idag 07:11 – av Redaktionen

Trots att norska myndigheter vill bli av med alla vildsvin i landet förblir populationen stabil. Enligt nya siffror från Norsk institutt for naturforskning (NINA) lever mellan 450 och 700 vildsvin i gränsområdena mot Sverige – och migrationen från svenska skogar gör det nästan omöjligt att nå noll.

Siffrorna kommer från NINA:s senaste övervakning av vildsvinsbeståndet under jaktsäsongen 2024/2025. Norge har sedan en tid tillbaka försökt minska populationen, främst på grund av de skador som vildsvin kan utgöra. Men populationen håller sig varje år på stabil nivå.

— Vildsvin kan skada grödor och sprida sjukdomar till tamgrisar, vilket kan skada industrin. Det är därför Norge vill utrota arten, säger Inger Maren Rivrud, forskare vid NINA, till norska statskanalen NRK.

Bakom Norges svårigheter att bli av med vildsvinen ligger framför allt det stora beståndet på andra sidan gränsen. I Sverige finns över 300 000 vildsvin, och där skjuts nästan 120 000 djur varje år utan att populationen minskar nämnvärt.

Annons:

Den svenska biologen Marcus Öhman har tidigare föreslagit att vildsvinskött borde serveras i offentliga institutioner som en del av lösningen. För Norge innebär det svenska beståndet att djuren ständigt vandrar in över gränsen.

Även om vi blir av med alla i Norge kommer vildsvin fortfarande att komma från Sverige. Att hålla populationen på noll kommer att vara nästan omöjligt, säger Rivrud.

Norska livsmedelsverket och Miljöverket har tidigare föreslagit att ett staket ska byggas längs gränsen i de områden där flest vildsvin vandrar in. Men enligt Rivrud krävs också omfattande jaktinsatser för att populationen ska minska.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fjällugglan föreslås utdöd i Sverige

Den biologiska mångfalden

Publicerad Igår 14:39 – av Redaktionen

Fjällugglan kan försvinna från den svenska fågelfaunan. Det är första gången på 20 år som en svensk häckfågel försvinner helt, enligt BirdLife Sverige.

Detta framgår av en preliminär bedömning från Sveriges fågelexperter inför den nya rödlistan 2025. Arten föreslås nu klassas som nationellt utdöd efter att inte ha häckat i landet sedan 2015. Även tornugglan, som senast häckade 2003, föreslås klassas som nationellt utdöd.

Dessa arter är dock långt ifrån ensamma om att ha det svårt. Flera andra ugglearter befinner sig på en nedåtgående spiral.

Hökuggla och pärluggla, som båda är starkt beroende av skog, klassades ännu 2020 som livskraftiga. Nu har båda minskat med minst tio procent under de senaste 15 åren. Pärlugglan bedöms hamna i kategorin "nära hotad", medan hökugglan får den allvarligare klassningen "sårbar".

Annons:

Hornugglan har minskat med 25 procent på 18 år och går från "livskraftig" till "nära hotad".

Enligt BirdLife Sverige är orsakerna till ugglearternas tillbakagång flera, men ett varmare klimat med sämre tillgång på gnagare pekas ut som en viktig faktor.

Den preliminära bedömningen visar också att skogs- och jordbruksmarkens fåglar har det alltmer besvärligt. Storspoven klassas som starkt hotad efter att ha minskat med över 50 procent på 30 år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Krukväxter som klarar det nordiska mörkret

Publicerad november 15, 2025 – av Redaktionen

När vintermörkret sänker sig över Norden är det inte bara människor som påverkas – utan även våra krukväxter. Men för den som väljer rätt finns det växter som klarar sig utmärkt i mörka förhållanden.

Nu börjar den mörkaste tiden på året och det kan innebära fler svårigheter för den växtintresserade. En hel del krukväxter kräver nämligen sin beskärda del av solljuset, något det inte finns gott om under den svenska vintern.

Det är bra att tänka till lite extra under vintern för krukväxterna. Bland annat bör man undvika gödning för vår- och sommarblommande växter eftersom de behöver vila under den mörka perioden. Bladkrukväxter kan dock få sin dos näring då och då. Flytta gärna krukorna om det är dags för vädring, då de ogillar kalla drag.

Växtbelysning kan ibland vara att föredra på vintern, beroende på hur mycket ljus man kan erbjuda växterna samt förstås vad det är för växt. Vissa växter mår också bra av att få en dusch med vattenspray för att hålla fukten.

Annons:

Att ha växter i hemmet har ett flertal hälsofördelar, bland annat kan de hjälpa till att rena luften från skadliga ämnen, men också minska stress. För den som vill undvika dyr växtbelysning, oro eller rent av vill ha lättskötta växter finns det dock en hel del som tål lite mörker, något som Land.se skrivit om.

Gullranka (Epipremnum aureum)

Foto: Yazid N/Unsplash

Lättskött är definitivt ett ord att beskriva gullrankan med. Den växer snabbt, angrips sällan av skadedjur och har överlevnadsinstinkter på vintern. Inte nog med det – den kan också minska halten av kemiska gaser inomhus. Växtsaften kan vara irriterande så den bör hållas på säkert avstånd från barn, hundar och katter.

Benjaminfikus (Ficus benjamina)

Foto: In Memoriam: Andy / Andrew Fogg/CC BY 2.0

Det tropiska trädet vill gärna inte ha drag och inte för mycket sol, men har däremot låga ljuskrav och man får inte glömma bort vattningen – då blir benjaminfikusen ledsen.

Fredskalla (Spathiphyllum wallisii)

Montage. Foto: Outi Marjaana, Elena Golovchenko/Pexels

Denna vackra växt är känd för sin förmåga att rena luften från skadliga ämnen, något som exempelvis Nasa forskat kring. I den studien kom man fram till att växten bland annat kan minska det giftiga ämnet bensen med så mycket som 79,5 procent under bara 24 timmar.

I en annan studie som utfördes av forskare vid University of Birmingham, testade man tre vanliga krukväxter, däribland fredskalla, om de kunde hjälpa till att ta bort luftföroreningar i hemmet. Alla tre plantor visade sig vara effektiva mot luftföroreningar, där de tog bort omkring hälften av kvävedioxiden som de exponerades för - på endast en timme.

Fredskallan är lättskött och klarar av att stå mörkt. Växten kan blomma året om, men står den för mörkt kan blommorna förstås utebli fram till våren.

Garderobsblomma (Zamioculcas zamiifolia)

Montage. Foto: WeFt, feey/CC BY-SA 3.0

Denna gröna, ståtliga växt heter egentligen zamiakalla, men går ofta under sitt mer kända namn garderobsblomma – eftersom den går att ha vart som helst, även i garderoben. Den klarar både ljusa och mörka förhållanden samt olika temperaturer, då den helt enkelt anpassar sig till sin omgivning.

Svärmors tunga (Dracaena trifasciata)

Foto: Olha Ruskykh/Pexels

Förr i tiden var det vanligt att dessa växter gick i arv från generation till generation – så pass tålig är svärmorstunga. Den passar också perfekt för den som inte har så mycket tid att sköta sina växter, den kräver inte så mycket vatten utan man ska snarare vara noga med att inte övervattna den. Den tål både solljus och skugga, men kan få förändrade färger på bladen beroende på ljusnivå. Även denna växt är en höjdare på att rena luften.

Paradisträd (Crassula ovata)

Foto: Lucie Hošová/Unsplash

Trots sitt afrikanska ursprung är denna växt utomordentligt lämplig för det nordiska klimatet. Den kan klara temperaturer från 30 grader ner till noll. Den spar också vatten i bladen och stammen, därför bör man inte vattna för mycket.

Ampellilja (Chlorophytum comosum)

Foto: Ravi Kant/Pexels

Denna växt är också känd för att suga åt sig farliga ämnen i luften, men är också en fin luftfuktare. Den ställer inga större krav på sin skötare utan är både tålig och klagar sällan. Bäst är det om den får vara i rumstemperatur året om.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

”Den stora älgvandringen” lindrar stress och ångest

Publicerad november 14, 2025 – av Redaktionen

SVT:s naturprogram hjälper miljontals tittare att koppla av och känna närhet till naturen – trots att upplevelsen är digital, visar en studie från SLU.

Den stora älgvandringen är ett program där man varje år livesänder älgarnas vårvandring i Kullberg i Ångermanland. Under 20 dagar får man följa älgarnas väg över skog och simmandes över Ångermanälven. Programmet lockar miljoner svenskar varje år, och även i andra länder.

Nu har forskare vid SLU har undersökt hur tittarna påverkas av älgprogrammet. Genom enkäter som spridits via sociala medier och programmets livechatt har över 2000 personer beskrivit sina upplevelser. Resultaten, som publicerats i tidskriften People and Nature, visar att programmet skapar en stark känsla av lugn och naturkontakt.

Tittarna beskriver hur ljudet av vind, fåglar och regn ger en känsla av närvaro, och hur den långsamma rytmen i sändningen hjälper dem att varva ner. Många upplever att programmet påminner om barndomsminnen, tidigare naturupplevelser eller platser de har en personlig koppling till, säger forskaren Minh-Xuan Truong i ett pressmeddelande.

Annons:

Lindrar ångest

Programmet är ett typiskt exempel på så kallat "slow-tv", där man helt enkelt följer älgarna i naturens takt utan någon kommentator, snabba klipp eller dramatisk musik.

Det som gör upplevelsen så verklighetsnära är framför allt de naturliga ljuden. Älvens brus, fågelsång och vindens sus skapar en känsla av att faktiskt befinna sig på platsen. Vissa tittare uppgav till och med att de kunde känna doften av regn eller granskog.

Att programmet inte är redigerat uppskattas också. Ibland syns djur, ibland inte – precis som när man vandrar i skogen på riktigt.

Studien visar att tystnaden, de långsamma bilderna och naturens skönhet fungerar som en paus från vardagens stress. Flera deltagare i undersökningen beskrev hur programmet lindrar huvudvärk och ångest, medan andra framhöll den lugnande effekten av att se djur i sin naturliga miljö.

Ersätter inte verkliga naturupplevelser

De som tittar uppger generellt att de känner en stark koppling till naturen. Känslan var särskilt uttalad hos personer som ofta vistas utomhus och är miljöengagerade. Kopplingen till naturen tenderade också att öka med åldern. Även livechatten uppskattas under programmets gång, då många upplever att det skapar en känsla av gemenskap.

Forskarna betonar att digitala naturupplevelser aldrig kan ersätta att själv vara ute, men att de kan fungera som ett viktigt komplement.

Digitalt friluftsliv verkar kunna främja återhämtning och naturkontakt på ett liknande sätt som upplevelser i den verkliga naturen. Det kan förstås aldrig ersätta verkliga naturupplevelser men det kan vara ett viktigt komplement, särskilt för personer som har svårt att ta sig ut, sade Truong.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.