Annons:

Här är klimatforskarnas öppna brev till FN

Läs det öppna brevet adresserat till FN:s generalsekretariat från 500 klimatforskare och akademiker som menar att någon nödsituation inte råder för klimatet.

Uppdaterad oktober 1, 2019, Publicerad september 30, 2019
De populariserade klimatmodeller som getts stor uppmärksamhet i medier har många tillkortakommanden och är inte tillnärmelsevis rimliga att använda som verktyg för politik, skriver man bland annat i deklarationen.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 34 250,00 SEK 46% Mål: 75 000,00 SEK

Bakom initiativet står den nederländske professorn i geofysik Guus Berkhout och forskarnätverket Climate Intelligence Foundation. Ingemar Nordin, professor emeritus vid Linköpings universitet, är ambassadörsundertecknare för Sverige vid sidan av 17 andra svenskar som skrivit under deklarationen, däribland Nya Dagbladets krönikör och klimatanalytiker Lars Bern.

Deklarationen är översatt i sin helhet nedan:

 

Ärade ledamöter,

 

Det råder ingen nödsituation för klimatet.

Annons:

Ett globalt nätverk av mer än 500 kunniga och erfarna forskare på klimat och relaterade områden har äran att adressera er ärade ledamöter den bilagda europeiska klimatdeklarationen, för vilken undertecknarna i detta brev är dess nationella ambassadörer.

De generella cirkulationsmodellerna av klimatet, på vilket internationell politik för närvarande grundas, är olämpliga för sitt syfte. Därför är det både hänsynslöst och vårdslöst att förespråka slöseri med biljoner dollar på basen av resultat från dylika omogna modeller. Nuvarande klimatpolitik underminerar på ett gagnlöst sätt det ekonomiska systemet allvarligt, och sätter liv i fara i länder som nekas tillgång till pålitlig elektrisk energi de kan ha råd med.

Vi ber er att följa riktlinjer för klimatpolitik som baseras på sund vetenskap, realistisk ekonomi och genuin omsorg för de som tar skada av kostsamma men icke nödvändiga försök att åstadkomma lindringseffekter på klimatförändringar.

Vi ber er att lägga till denna deklaration till agendan för den förestående sessionen i New York.

Vi bjuder även in er att samorganisera ett konstruktivt möte mellan forskare i världsklass på båda sidor av klimatdebatten tidigt under 2020. Ett sådant möte vore i linje med de historiskt bevisade principerna för sund vetenskap och naturlig rättvisa - att båda sidor ska ges möjlighet till ett fullt och rättvist hörande. Audiatur et altera pars!

Vänligen låt oss veta era tankar om hur vi kan åstadkomma ett sådant betydelsefullt möte.

Vänligen,
European Climate Declaration:s nationella ambassadörer

 

Professor Guus Berkhout / Nederländerna
Professor Rickard Linzen / USA
Professor Ingemar Nordin / Sverige
Terry Dunleavy / Nya Zeeland
Jim O'Brien / Irland
Viv Forbes / Australien
Professor Alberto Prestininzi / Italien
Professor Jeffrey Foss / Engelska Kanada
Professor Reynald du Berger / Franska Kanada
Professor Benoît Rittaud / Frankrike
Morten Jødal / Norge
Professor Fritz Vahrenholt / Tyskland
Rob Lemeire / Belgien
Monckton of Brenchley / Storbritannien

 


 

 

Det råder ingen klimatkris

Ett globalt nätverk av 500 forskare och akademiker har berett detta angelägna meddelande. Klimatvetenskapen bör vara mindre politisk, medan politiska riktlinjer bör vara mer vetenskapliga. Forskare bör öppet adressera osäkerheterna och överdrifterna i prognoserna för global uppvärmning, medan politiker lidelsefullt bör ta den verkliga nyttan och de antagna kostnaderna i beaktande för anpassning till global uppvärmning, såväl som de faktiska kostnaderna för antagna lindringseffekter.

 

Naturliga såväl som antropogena faktorer orsakar uppvärmning

Det geologiska arkivet påvisar att jordens klimat har varierat så länge planeten har existerat, med naturligt kallare och varmare skiften. Lilla istiden slutade så sent som 1850, och det är därför ingen överraskning att vi nu upplever en period av uppvärmning.

 

Uppvärmningen är betydligt långsammare än förutsagt

Uppvärmningen i världen är mindre än hälften av den ursprungligen förutsagda och mindre en hälften av vad som kan förväntas på basen av antropogen nettopåverkan och strålningsobalanser. Vi är med andra ord långtifrån att förstå klimatförändringar.

 

Riktlinjer för klimatpolitik vilar på bristfälliga modeller

Klimatmodeller har många tillkortakommanden och är inte tillnärmelsevis rimliga att använda som verktyg för politik. Därtill överdriver dessa med största sannolikhet effekten av växthusgaser såsom koldioxid. Dessutom ignorerar de faktum att anrikning av koldioxid i atmosfären har välgörande effekter.

 

Koldioxid är växtföda, grunden för allt liv på jorden

Koldioxid är inte en förorening. Det är essentiellt för allt liv på jorden. Fotosyntesen är en välsignelse. Mer koldioxid är välgörande för naturen och gör jorden mer grön; mer koldioxid i luften har stärkt tillväxten av den globala växtlighetens biomassa. Det är också bra för jordbruk och ökar skördarna världen över.

 

Global uppvärmning har inte ökat naturkatastrofer

Det finns inget statistiskt belägg för att global uppvärmning intensifierat orkaner, översvämningar, torkor och liknande naturkatastrofer, eller gör dem mer frekvent förekommande. Däremot är åtgärder för minskning av koldioxid både skadliga och kostsamma. Till exempel dödar vindkraftverk fåglar och fladdermöss, och palmoljeplantager förstör regnskogarnas biodiversitet.

 

Klimatpolitik måste respektera vetenskapliga och ekonomiska verkligheter

Det råder ingen klimatkris och därför finns det inte skäl till panik eller ängslan. Vi motsäger oss starkt den skadliga och orealistiska noll-netto-politiken för koldioxid som är föreslagen till 2050. Om bättre tillvägagångssätt framkommer har vi gott om tid att reflektera och anpassa oss. Målet med internationell politik bör vara att fortgående tillhandahålla energi till rimligt pris för människor världen över.

 

Källa: Clintel.nl

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Fjällräven gör comeback i Norden

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 1, 2026 – av Redaktionen
Två fjällrävsungar i gräs.
Arkivbild. Stammen i Norden har gått från några tiotal till flera hundra individer.

Fjällrävarna blir allt fler i Norden. På knappt 30 år har den hotade arten återhämtat sig så starkt att det gemensamma räddningsprojektet nu kan avslutas.

Vid millennieskiftet fanns 40–60 fjällrävar kvar i Norden. I dag är de mellan 400 och 500, skriver skattefinansierade statskanalen SVT.

Det svensk-norska samarbetet Felles Fjellrev, som Finland anslutit sig till de senaste åren, har pågått sedan millennieskiftet och förlängts flera gånger. Nu avslutas det i höst, när utvecklingen har stabiliserats. Enligt projektets egen sida pågår arbetet till och med oktober 2026.

Fjällrävarna har stödutfodrats vid lyorna, och rödrävar som hotat dem har skjutits av. Från avelsanläggningen i norska Oppdal placeras valpar ut strategiskt, och där har man nyligen försökt vaccinera valparna innan de släpps.

Arten är fortfarande hotad. Om länderna samarbetar vidare när projektet upphör är oklart, men Sverige, Norge och Finland har alla egna insatser för fjällräven.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vilda honungsbin rödlistas i EU

Den biologiska mångfalden

Publicerad september 30, 2026 – av Markus Andersson
Honungsbi på en gul blomma.

För första gången klassas de vilda honungsbina som starkt hotade, eftersom de fria samhällena inte klarar sig själva när svärmarna från biodlarnas kupor uteblir.

Om inga svärmar kommer från biodlarnas kupor beräknas de vilda honungsbipopulationerna i EU minska med omkring 56 procent på tio år. Beräkningen bygger på en modell från forskare vid Universität Hohenheim och det schweiziska forskningsinstitutet Agroscope.

Den nya studien bygger på hur vilda samhällen har överlevt i sju europeiska länder. Forskarna räknar med två svärmar per samhälle och år. Vilda samhällen fanns i fem av länderna. I de flesta områden dör fler samhällen än det föds nya, så beståndet hålls uppe av bin som flyttar in.

— Världen över har Europa den lägsta tätheten av vilda honungsbisamhällen, säger Benjamin Rutschmann vid Agroscope i ett pressmeddelande.

Flera populationer i Centraleuropa är hårt pressade, medan England har stabila kolonier. Forskarsamarbeten har dokumenterat mer än 1 600 boplatser i 15 länder.

Listningen gäller EU. För Europa i övrigt räcker uppgifterna inte, och där har IUCN därför inte satt någon hotklass.

Samma bi som i kupan

Det är inte ett annat bi. Samma art sitter i kupan och i trädhålet. Rödlistningen gäller dock bara de samhällen som lever utan biodlare, inte de som sköts i kupor.

De vilda samhällena bor i trädhål, bergsskrevor och ihåliga väggar. De utgör omkring en sjättedel av hela Europas honungsbin.

Bina i kupan och bina i trädhålet blandas också. En drottning från en kupa kan para sig med hanbin från ett vilt samhälle. En svärm som lämnar kupan och bosätter sig i ett gammalt hackspettshål räknas sedan som vild.

— Det innebär att en tydlig biologisk åtskillnad mellan vilda och skötta honungsbin inte håller, utifrån nuvarande data, säger Patrick Kohl vid Universität Hohenheim.

Studien pekar särskilt på bristen på naturliga boplatser när gamla träd med håligheter försvinner. Pressmeddelandet nämner också förlorade livsmiljöer, sämre tillgång på pollen och nektar, varroakvalster, bekämpningsmedel och modern biodling. De skötta samhällena får kupor som bohål och stödutfodras när födan tryter.

Forskarna vill att de vilda honungsbina erkänns som skyddsvärda och övervakas.

— Sammantaget kommer dock många vilda populationer inte att klara sig av egen kraft utan är beroende av tillskott från biodlingen, säger Rutschmann.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogens konung har också en personlighet

Publicerad september 29, 2026 – av Emil Fjellstedt
En älgtjur tittar fram bakom en tall i en skog.
I en älgpark utanför Bjurholm syntes skillnaden tydligast när maten kom.

En studie från SLU visar att älgar inte är stöpta i samma form. En del tar för sig vid maten, andra backar undan.

I Applied Animal Behaviour Science berättar forskarna hur de tillbringade tio sommarveckor på älgfarmen Älgens hus utanför Bjurholm och bedömde sju älgar, fem tjurar och två kor, i åldern två till sju år.

Fyra observatörer och parkens ägare fyllde i skalor för tolv egenskaper, från aktiv och nyfiken till dominant och sällskaplig. Skillnaderna samlades längs en axel som forskarna kallar självsäkerhet och sällskaplighet: hur älgen tar plats gentemot de andra, hur den söker sällskap och hur den tål människor.

— Traditionellt sett förväntar vi oss att alla vilda djur beter sig på ett liknande vis. Men precis som människor har även älgar olika personligheter som påverkar individens beteende, säger Bruno Esattore, studiens försteförfattare, i ett pressmeddelande.

Skillnaden syntes tydligast när personalen kom med löv, främst vide. Då måste älgarna både närma sig människor och trängas med varandra.

— Vi såg att dominanta individer tenderade att ta störst plats vid utfodringen, kunde tränga undan de mer undergivna älgarna och verkade känna sig mer bekväma i närheten av besökare, säger han.

Studien är ett första steg, inte ett färdigt personlighetsprov som kan tala om vilken älg som är blyg och vilken som tar ruskan. Det forskarna har visat är att skillnaderna går att se redan hos en liten grupp i fångenskap. Nu går de vidare till GPS-märkta vilda älgar för att se om samma mönster syns i skogen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sociala medier främjar djurturism

Publicerad september 22, 2026 – av Markus Andersson
Två kvinnor sitter på en elefant i djungeln. En av dem håller upp en mobil för en selfie.
Turister tar en selfie under en elefantridning, en av de närkontakter som rapporten tar upp.

En ny rapport har undersökt om sociala medier gör det mer lockande att rida elefant, klappa tigerungar och ta selfies med vilda djur. De som använder plattformarna mest är också mest benägna att vilja dit.

World Animal Protection har gått igenom 1 224 YouTube-filmer från över 400 anläggningar i 58 länder. I 87 procent av dem var det turisterna själva som laddade upp klippet. Oftast syns någon som rör vid djuret eller håller i det.

— Sociala medier kan få ett möte med ett vilt djur att se roligt, säkert och oskyldigt ut. Men kameran fångar bara vad som händer i stunden, säger Jan Schmidt-Burbach, som arbetar för World Animal Protection i Danmark och har varit med och tagit fram rapporten Every Like Has a Price, i det pressmeddelande organisationen publicerade den 14 september 2026.

Av 78 filmer med stora kattdjur och krokodiler var drygt hälften av kommentarerna positiva och 19 procent kritiska. Nästan nio av tio av de filmerna uppmanade andra att åka.

I en enkät med 2 427 personer i sex länder kunde mer än hälften av 18–25-åringarna tänka sig ett besök, mot ungefär en fjärdedel av dem över 65. I Sverige var andelen 33,2 procent, i USA 61,3 och i Nederländerna 21,9.

De som använde flest plattformar var upp till 13 gånger mer benägna än icke-användare att säga ja. Det är enkätsvar, inte bokade resor.

— Användare skapar innehållet. Plattformarna förstärker det och gör det synligt. Båda har därför ett ansvar för vad som blir normaliserat online, säger Schmidt-Burbach.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.