Annons:

Här är klimatforskarnas öppna brev till FN

Läs det öppna brevet adresserat till FN:s generalsekretariat från 500 klimatforskare och akademiker som menar att någon nödsituation inte råder för klimatet.

Uppdaterad oktober 1, 2019, Publicerad september 30, 2019
De populariserade klimatmodeller som getts stor uppmärksamhet i medier har många tillkortakommanden och är inte tillnärmelsevis rimliga att använda som verktyg för politik, skriver man bland annat i deklarationen.

Bakom initiativet står den nederländske professorn i geofysik Guus Berkhout och forskarnätverket Climate Intelligence Foundation. Ingemar Nordin, professor emeritus vid Linköpings universitet, är ambassadörsundertecknare för Sverige vid sidan av 17 andra svenskar som skrivit under deklarationen, däribland Nya Dagbladets krönikör och klimatanalytiker Lars Bern.

Deklarationen är översatt i sin helhet nedan:

 

Ärade ledamöter,

 

Det råder ingen nödsituation för klimatet.

Annons:

Ett globalt nätverk av mer än 500 kunniga och erfarna forskare på klimat och relaterade områden har äran att adressera er ärade ledamöter den bilagda europeiska klimatdeklarationen, för vilken undertecknarna i detta brev är dess nationella ambassadörer.

De generella cirkulationsmodellerna av klimatet, på vilket internationell politik för närvarande grundas, är olämpliga för sitt syfte. Därför är det både hänsynslöst och vårdslöst att förespråka slöseri med biljoner dollar på basen av resultat från dylika omogna modeller. Nuvarande klimatpolitik underminerar på ett gagnlöst sätt det ekonomiska systemet allvarligt, och sätter liv i fara i länder som nekas tillgång till pålitlig elektrisk energi de kan ha råd med.

Vi ber er att följa riktlinjer för klimatpolitik som baseras på sund vetenskap, realistisk ekonomi och genuin omsorg för de som tar skada av kostsamma men icke nödvändiga försök att åstadkomma lindringseffekter på klimatförändringar.

Vi ber er att lägga till denna deklaration till agendan för den förestående sessionen i New York.

Vi bjuder även in er att samorganisera ett konstruktivt möte mellan forskare i världsklass på båda sidor av klimatdebatten tidigt under 2020. Ett sådant möte vore i linje med de historiskt bevisade principerna för sund vetenskap och naturlig rättvisa - att båda sidor ska ges möjlighet till ett fullt och rättvist hörande. Audiatur et altera pars!

Vänligen låt oss veta era tankar om hur vi kan åstadkomma ett sådant betydelsefullt möte.

Vänligen,
European Climate Declaration:s nationella ambassadörer

 

Professor Guus Berkhout / Nederländerna
Professor Rickard Linzen / USA
Professor Ingemar Nordin / Sverige
Terry Dunleavy / Nya Zeeland
Jim O'Brien / Irland
Viv Forbes / Australien
Professor Alberto Prestininzi / Italien
Professor Jeffrey Foss / Engelska Kanada
Professor Reynald du Berger / Franska Kanada
Professor Benoît Rittaud / Frankrike
Morten Jødal / Norge
Professor Fritz Vahrenholt / Tyskland
Rob Lemeire / Belgien
Monckton of Brenchley / Storbritannien

 


 

 

Det råder ingen klimatkris

Ett globalt nätverk av 500 forskare och akademiker har berett detta angelägna meddelande. Klimatvetenskapen bör vara mindre politisk, medan politiska riktlinjer bör vara mer vetenskapliga. Forskare bör öppet adressera osäkerheterna och överdrifterna i prognoserna för global uppvärmning, medan politiker lidelsefullt bör ta den verkliga nyttan och de antagna kostnaderna i beaktande för anpassning till global uppvärmning, såväl som de faktiska kostnaderna för antagna lindringseffekter.

 

Naturliga såväl som antropogena faktorer orsakar uppvärmning

Det geologiska arkivet påvisar att jordens klimat har varierat så länge planeten har existerat, med naturligt kallare och varmare skiften. Lilla istiden slutade så sent som 1850, och det är därför ingen överraskning att vi nu upplever en period av uppvärmning.

 

Uppvärmningen är betydligt långsammare än förutsagt

Uppvärmningen i världen är mindre än hälften av den ursprungligen förutsagda och mindre en hälften av vad som kan förväntas på basen av antropogen nettopåverkan och strålningsobalanser. Vi är med andra ord långtifrån att förstå klimatförändringar.

 

Riktlinjer för klimatpolitik vilar på bristfälliga modeller

Klimatmodeller har många tillkortakommanden och är inte tillnärmelsevis rimliga att använda som verktyg för politik. Därtill överdriver dessa med största sannolikhet effekten av växthusgaser såsom koldioxid. Dessutom ignorerar de faktum att anrikning av koldioxid i atmosfären har välgörande effekter.

 

Koldioxid är växtföda, grunden för allt liv på jorden

Koldioxid är inte en förorening. Det är essentiellt för allt liv på jorden. Fotosyntesen är en välsignelse. Mer koldioxid är välgörande för naturen och gör jorden mer grön; mer koldioxid i luften har stärkt tillväxten av den globala växtlighetens biomassa. Det är också bra för jordbruk och ökar skördarna världen över.

 

Global uppvärmning har inte ökat naturkatastrofer

Det finns inget statistiskt belägg för att global uppvärmning intensifierat orkaner, översvämningar, torkor och liknande naturkatastrofer, eller gör dem mer frekvent förekommande. Däremot är åtgärder för minskning av koldioxid både skadliga och kostsamma. Till exempel dödar vindkraftverk fåglar och fladdermöss, och palmoljeplantager förstör regnskogarnas biodiversitet.

 

Klimatpolitik måste respektera vetenskapliga och ekonomiska verkligheter

Det råder ingen klimatkris och därför finns det inte skäl till panik eller ängslan. Vi motsäger oss starkt den skadliga och orealistiska noll-netto-politiken för koldioxid som är föreslagen till 2050. Om bättre tillvägagångssätt framkommer har vi gott om tid att reflektera och anpassa oss. Målet med internationell politik bör vara att fortgående tillhandahålla energi till rimligt pris för människor världen över.

 

Källa: Clintel.nl

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

De odlar maten – och förgiftas på jobbet

Publicerad september 10, 2026 – av Markus Andersson
Person med skyddsdräkt och mask besprutar citronträd.

Bönderna och lantarbetarna som odlar världens mat hör till dem som skadas mest av de kemikalier som sprids över fälten. En ny global forskningsöversikt uppskattar att akut bekämpningsmedelsförgiftning drabbar en stor del av världens jordbrukare varje år.

Forskare från det pesticidkritiska nätverket Pesticide Action Network (PAN) har gått igenom forskning kring akut bekämpningsmedelsförgiftning. De vetenskapliga artiklarna som granskats täcker 62 länder. Forskarna kompletterade sedan med WHO:s dödsorsaksstatistik från ytterligare 77 länder – totalt 139 länder.

Resultaten, som publicerats i Frontiers in Public Health, visar att antalet fall av oavsiktlig akut bekämpningsmedelsförgiftning uppskattas till 402–433 miljoner per år, motsvarande ungefär 46 procent av världens jordbrukare. Siffran är inte direkt räknad: beräkningen bygger på nationella siffror och befolkningsdata för världens regioner, inte på mätningar i varje land.

Det handlar om arbetsvillkor. Bördan bärs av dem som blandar, bär och sprider medlen på fälten, och studien pekar på förlorad arbetsförmåga och sämre livskvalitet som direkta följder.

Vi kan inte längre acceptera att de som arbetar på fälten och odlar vår mat utsätts för skadliga bekämpningsmedel och blir sjuka, säger Susan Haffmans, senior rådgivare vid PAN Germany.

Vård som aldrig nås

Många fall saknas i vårdens statistik, eftersom de drabbade inte alltid har råd eller möjlighet att söka vård. Den som blir sjuk kan sakna pengar och sjukförsäkring, ha långt till närmaste vårdinrättning eller inte kunna ta ledigt en dag utan att förlora lönen eller jobbet.

Till det kommer att läkare kan tolka symptomen som tecken på andra sjukdomar. I vissa länder saknas dessutom krav på att rapportera förgiftningarna, eller ett gemensamt register där fallen samlas.

Det största antalet icke-dödliga fall återfinns i södra Asien, följt av Sydostasien och östra Afrika. Det handlar om antal fall, inte om att andelen drabbade med säkerhet är högst där.

Osäkerheten går åt båda hållen. Definitionerna av akut förgiftning varierar mellan studierna, i de flesta undersökningarna av jordbrukare bygger uppgifterna på självrapporterade symptom, och siffrorna räknar förgiftningsfall – inte unika personer. Samma bonde kan förgiftas flera gånger under en säsong.

Forskarna betonar att jordbrukare behöver tillgång till alternativ till de särskilt farliga bekämpningsmedlen.

Nu när omfattningen av lidandet har blottlagts måste jordbrukare få stöd att få tillgång till säkrare alternativ, för att skydda sin egen och sina familjers hälsa, säger Sheila Willis, chef för internationella program vid PAN UK.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Upptäck en ny stig på Vandringens dag

Publicerad september 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ett barn med ryggsäck tittar genom en kikare i naturen.
Ta med barnen på en dagstur i helgen.

Den 12 september är det Vandringens dag med turer runt om i Sverige. En kort vandring eller en hel dag på fjället – det finns flera sätt att upptäcka en ny stig.

Initiativet startades av Svenska Turistföreningen 2019. I dag medverkar flera organisationer och föreningar.

Programmet spänner över olika landskap och inriktningar. I Bohuslän ordnar Västkuststiftelsen en geologisk vandring på norra Ramsvikslandet vid Hunnebostrand. I Bålsta i Uppland leder Friluftsfrämjandet en tre kilometer lång vandring längs Vandrarleden, och i Jämtland arrangerar STF Jämtland-Härjedalen en dagstur längs Ottsjöplatån.

Enligt arrangörerna är syftet att fördjupa kunskapen om Sveriges natur- och kulturmiljöer. Antalet turer i aktivitetslistan är föränderligt; i början av september fanns 109 vandringar upptagna.

STF samlar också lokalavdelningarnas tips på dagsturer för den som vill vandra på egen hand, skriver föreningen på sin webbplats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Delfiner fångar fisk med snäckskal – kalven följer efter

Publicerad september 2, 2026 – av Emil Fjellstedt
Indopacifisk flasknosdelfin med ett tomt snäckskal i vattnet
Bilden dokumenterar det ovanliga skalfisket i Hervey Bay, där delfiner använder tomma snäckskal som fiskfällor.

Flasknosdelfiner utanför Australiens östkust har filmats när de lyfter stora snäckskal ur vattnet för att komma åt fisk som gömt sig inuti. När en kalv kort därpå tog upp samma skal som sin mor fick forskarna en ovanlig inblick i hur jaktsättet kan föras vidare.

Forskare vid University of the Sunshine Coast dokumenterade två sådana händelser i Great Sandy Marine Park utanför Hervey Bay under 2025. Observationerna, som omfattade tre indopacifiska flasknosdelfiner, är de första publicerade beläggen för beteendet på Australiens östkust, enligt en studie i tidskriften Marine Mammal Science.

Jaktsättet kallas på engelska för shelling. Delfinen för in nosen i öppningen på ett stort tomt snäckskal, lyfter det till vattenytan och vinklar eller skakar skalet för att få ut fisken. Forskarna betraktar skalet som ett redskap eftersom delfinen måste hitta, hantera och använda det på ett särskilt sätt.

Den mest uppmärksammade observationen gjordes den 1 oktober 2025. En vuxen hona lyfte ett skal med en fisk inuti. Fisken tog sig ut, varpå delfinen släppte skalet och satte efter den. Tre minuter senare kom hennes kalv upp med samma skal och höll det på motsvarande sätt. Kalven slog även skalet mot vattenytan, tappade det och plockade upp det igen. Det gick däremot inte att avgöra om någon av delfinerna fick tag på fisken.

https://www.youtube.com/watch?v=cBfe5sSqm1c

Filmen visar kalven när den hanterar snäckskalet. Video: University of the Sunshine Coast/The Conversation.

Kan ha lärts på flera sätt

Att kalven använde skalet strax efter modern är förenligt med att beteendet kan läras från mor till unge. Forskarna betonar samtidigt att underlaget är mycket litet och inte räcker för att slå fast hur inlärningen går till. Observationen omfattar bara en mor och hennes kalv.

En studie från 2020 av delfiner i Shark Bay på Australiens västkust pekade i stället på att skalfisket framför allt spreds mellan delfiner som umgicks med varandra, alltså även utanför relationen mellan mor och unge. De nya bilderna från Queensland antyder att jakttekniken kan spridas på mer än ett sätt.

Det innebär dock inte att beteendet är nytt i området. Efter forskarnas observationer hittades fotografier från turistbåtar som visar delfiner med snäckskal i samma del av Hervey Bay redan 2013 och 2019. Beteendet kan ha förbisetts eftersom det är ovanligt, varar kort tid och området tidigare har undersökts i begränsad omfattning.

Populationerna i Hervey Bay och Shark Bay befinner sig på varsin sida av Australien. Forskarna bedömer därför att delfinerna kan ha utvecklat samma redskapsanvändning oberoende av varandra, men även den frågan kräver fler observationer.

Våra filmer ger de första möjliga beläggen för social överföring från mor till unge, där avkomman lär sig ett beteende genom att observera sin mor, säger studiens huvudförfattare Alexis Levengood i universitetets forskningsnyhet.

Forskargruppen vill nu undersöka hur vanligt skalfisket är och om det ska betraktas som en specialiserad jaktstrategi. Fler observationer behövs också för att avgöra vilken roll mödrar, jämnåriga delfiner och självständig problemlösning spelar när tekniken sprids.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Naturen kan ändra tidsuppfattningen

Publicerad september 1, 2026 – av Redaktionen

En studie vid Åbo universitet visar att naturen kan ändra tidsuppfattningen hos människor. Exempelvis kan man känna en ökad känsla av tid och att vistas i naturmiljöer kan även hjälpa att se “den större bilden” av livet, särskilt när man är stressad.

Tiden kan för den moderna människan ofta kännas knapp med jobb, familj, vänner blandat med fritid och hushållssysslor. Även teknologi av olika slag kan göra att tidsuppfattningen känns smalare.


Artikeln publicerades ursprungligen i Nya Dagbladet den 11 maj 2024.


Psykologen Richardo Correia vid Åbo universitet i Finland menar att tid i naturen kan ändra hur man ser på tiden och på tidsuppfattningen generellt.

"Mot bakgrund av den ökande tidsbristen i moderna urbana samhällen, med allvarliga konsekvenser för människors hälsa och välbefinnande, hävdar jag att vi behöver en bättre förståelse för hur naturupplevelser formar vår tidsuppfattning och föreslår hur framtida forskning kan ge handlingsbara insikter för att bidra till att återställa ett hälsosammare och mer balanserat förhållande till tid och natur", skriver psykologen i People and Nature.

I studien jämfördes människors tidsupplevelser när de utförde olika uppgifter i både urbana och naturliga miljöer. Där upptäckte man att människor upprepade gånger kände en ökad känsla av tid när de befann sig i naturmiljöer, jämfört med stadsmiljöer.

Exempelvis var det mer troligt att uppfatta en promenad på landsbygden som längre, jämfört med en promenad i en stadsmiljö. Tiden upplevdes också gå långsammare när man utförde sysslor i naturliga miljöer jämfört med i staden.

Naturen är läkande

Orsaken till att tidsuppfattningen kan ändras genom vistelse i naturen skulle kunna vara att naturen faktiskt verkar läkande i många avseenden, där studier visat att det är bra för både hälsan och välbefinnandet att tillbringa tid i naturen.

Tidigare forskning har exempelvis visat att naturen verkar lugnande och hjälper till att flytta fokus från det omedelbara ögonblicket till våra framtida behov. Med andra ord hjälper naturen till att se den större bilden i livet istället för att fokusera på stress i nuet. Det skulle exempelvis kunna underlätta att prioritera handlingar så att man når långsiktiga mål snarare än att leva i ett tillstånd där man "bara försöker hålla huvudet ovanför vattenytan".

Vistelse i naturen verkar också göra att man blir mindre impulsiv, vilket gör att man lättare kan fördröja omedelbar tillfredsställelse till förmån för mer långsiktiga belöningar. En studie från 2020 visar även den att tidsmedvetenheten ökar när man utför sysslor i naturliga miljöer jämfört med i stadsmiljöer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.