https://nyadagbladet.se/miljo/gripande-reportage-om-fagellivet-i-malmo-regionen/
Nya Dagbladets fotograf Freddy Mardell har dokumenterat fåglarnas tuffa situation i Malmö-regionen. Det finns ett tilltagande djurplågeri av fåglar i Sverige och vid sidan av mellanmänskliga skjutningar angrips nu också olika fåglar.
Mardell har för Nya Dagbladets räkning farit runt i Sydsverige för att dokumentera fågellivet i regionen. Vid sidan av att fågelarter som gråsparvar sjunkit med hela 70% över kort tid finns ett tilltagande fågelhat.
Se Mardells unika och starka bilder i filmen.
https://nyadagbladet.se/miljo/nordens-skafferi-varens-gronska/
Många minns harsyrans syrliga smak, eller hur daggkåporna på gräsmattan fylldes med morgondaggen, men har glömt bort med åren att de faktiskt går att äta. I skogen, på gräsmattan och till och med i stan finns finns mängder med örter och andra växter att äta under vårens grönska.
Det är dock viktigt att komma ihåg att svenska växter ofta kan vara giftiga, och därför ska man aldrig äta något man är osäker på.
Mörkret är på väg bort och ljuset är på ingång i det svenska landskapet. Med ljus, sol och mer värme börjar jorden sakta tinas upp och bladen sprida sina knoppar. De gröna bladen är inte bara en fröjd som innebär vårkänslor, utan innehåller också en hel del ätbara växter. I Sverige finns massor att äta i naturen förutom de välkända lingonen, och det stora urvalet av svampar som lockar ute i skogen. Det finns även ogräs, träd, buskar och blommor. I den här artikeln tittar vi på några av vårens örter och blad som är ätbara.
Artikeln publicerades ursprungligen den 7 april 2024.
Skogen finns till för alla via allemansrätten, däremot ska man alltid ha respekt för både markägare och natur. Vissa saker, som träd, måste man ha markägarens tillstånd för att plocka av och man bör inte plocka mer än det man kommer att använda. Det är också viktigt att tänka sig för när man är i skogen, då det är lätt att gå vilse. Nya Dagbladet har tidigare skrivit om hur man ska göra och tänka när man går vilse i skog och mark.
Åtskilliga ätbara växter finns inte enbart i skogar utan även i städer, men man bör alltid undvika att plocka längs vägar med tanke på avgaser. Om inte annat kan man använda stans flora för att lära sig känna igen olika växter. Det är viktigt att komma ihåg att aldrig äta något man inte är säker på, då det finns åtskilliga giftiga växter i Sverige där förtäring kan få katastrofala konsekvenser. Läs på, titta ordentligt och gissa aldrig.
Skördas: Maj till juni
Blåbär vet de flesta att man förstås kan äta, men alla vet inte om att man kan äta bladen också. Blåbären i sig är väldigt nyttiga, men det finns även en hel del fina kvaliteter i bladen. Bland annat innehåller det flavonider, som fungerar som verksamma antioxidanter, samt även ämnet neomyrtelin som ska vara bra mot åldersdiabetes, enligt Läkeörter.se. Bladen innehåller C-vitamin och krom.
Bästa sättet att använda blåbärsblad är att göra avkok på, det vill säga te. Det går alldeles utmärkt att använda färska blad, men också att torka och ha även under vintertid. Blåbärsbladste ska kunna motverka diarré och magbesvär, samt även ha blodsockersänkande egenskaper och vara bra mot urinvägsbesvär..
Skördas: April till november
Plantan har en smal stjälk med vita blommor och växer på ängar. Längs stjälken sitter det fruktskidor som är något hjärtformade. Den är en av de vanligaste ogräsen och finns i hela Sverige, förutom på fjället.
Det går fint att äta hela växten, förutom roten. Det sägs att lomme användes som föda redan på stenåldern.
Särskilt fruktskidorna har en smak som drar mot ingefära och senap. Unga blad går att använda i sallad, eller så kan man torka dem och använda vid senare tillfälle i matlagning. Ett tips är att göra kryddsmör av de omogna fruktskidorna.
Lomme ska ha en blodstillande, bakteriedödande, antiinflammatorisk och kärlsammandragande effekt, vilket gör den effektiv vid sårvård. Man kan exempelvis torka och pulverisera för att sedan använda och strö direkt på sår för att stoppablödningar.
Den innehåller också mycket järn, kalcium, K-vitamin och C-vitamin. Den kan förväxlas med penningört, men den är också ätlig. Lomme ska också förr ha används mot frossa.
Undvik att äta den vid graviditet och vid problematik med njursten eller njursjukdomar.
Skördas: April till oktober
Den klassiska örten växer gärna i fuktigare skog och har tre hjärtformade blad som liknar klöver. Det går att äta både blommor och blad. Dess blommor liknar dock vitsippans, som är giftig att äta, men skillnaden är att harsyrans blommor har vita fröstänglar och rosa ådring. Båda blommar också ungefär samtidigt kring maj månad. Titta därför noga så det inte är en vitsippa som råkats plockats upp, särskilt om barnen är med.
Harsyra brukar ofta kallas för skogens barometer eftersom den fäller in sina blad när det regnar.
Örten har en syrlig smak, som kommer från giftet oxalsyra. Det är dock inte giftigt att äta livsmedel med oxalsyra, men man bör inte äta stora mängder (vilket är svårt att göra med harsyra). Lider man av njursten bör man däremot inte äta något med oxalsyra i. Den syrliga smaken passar som smakförstärkare i exempelvis såser eller sallad. Passar också bra i desserter eller att blandas i vatten för måltidsdryck. Eller varför inte gå och småäta lite på promenaden?
Den växer i hela Sverige, förutom nordligaste Norrland.
Skördas: Maj till juli
Kanske man som barn brukade plocka daggkåpor från gräsmattan och dricka den morgondagg som samlats, om inte annat känns nog den vanliga växten igen av de flesta. Den finns i hela Sverige och är vanlig, förutom på gräsmattor, även på ängar. Det går även att hitta den i skogen.
Bladen är skålformade och den får små gulgröna blommor.
Namnet Alchemilla kommer från att man förr trodde att vattendroppen som bildades i växtskålen var en viktig ingrediens för alkemisterna.
Traditionellt har växten används som läkeört och ska vara bra att drickas under en graviditet. Vidare ska den ha använts efter förlossning då garvämnena i plantan kan hjälpa till att dra ihop huden, därför har den också används som kompress till sårläkning. Av den anledningen ska det också vara fördelaktigt att dricka avkok på daggkåpa under en kraftig menstruation.
Den ska också ha kallats ”kvinnans bästa vän” då den ska vara bra för att underlätta regelbunden menstruation och även lindra klimakteriebesvär.
Den innehåller också eteriska oljor och saponiner, vilka tillsammans med garvämnena kan förebygga narig hud.
Det går att äta både blad och blommor. Klipp bort bladen vid bladets fäste så kan växten fortsätta växa. Torka och använd som te, eller som utfyllnad i sallad. Gör ett avkok och använd sedan som ett sammandragande ansiktsvatten.
Skördas: Maj till juni
Det vitsvarta trädet är lätt att känna igen. Under våren börjar bladen knoppa fram på trädet och det är då de är bäst att plocka. För björkblad är nämligen användbara både invärtes och utvärtes.
Björkblad har länge används för att ge kroppen en extra boost efter vintern. Bladen kan användas som te och tillför då ett gäng nyttigheter till kroppen. Bland annat ska de innehålla mycket C-vitamin, men även hjälpa till att stödja njurarna och rensa ut slaggprodukter från kroppen. Bladen ska också vara virus-och inflammationshämmande, samt bra för reumatiker.
Vidare kan man också göra en infusion på bladen och använda som ansiktsvatten, något som ska hjälpa till att ge klarare hud. Det ska också vara bra mot eksem. Varför inte lägga ta ett bad med björklöv för att gynna hela kroppen?
Vill man testa ett naturligt schampo eller hushållsrengöring kan man blanda en liter vatten med en deciliter färska blad. Låt stå i ett dygn och rör om då och då. Efter det kan man silar av bladen och det ska ha skapats en form av såpa. Detta kan man använda både till håret eller att skura med.
Skördas: Mars till augusti
Brännässlan finns i hela Sverige, växer lite överallt och bör plockas med handskar eftersom den bränns. Den går fint att plocka som skott men också som fullvuxen planta.
Plantan är mycket rik på C-vitamin och är relativt proteinrik. Innehåller även järn, kalcium, fosfor, kisel, mangan och svavel.
Plocka dock inte brännässlor på kvävegödslad mark eller nära gödselhagar. Nässlorna har lätt för att lagra nitrater som kan vara skadligt att äta i stora mängder.
Den kan användas som spenat i varmrätter och går också fint att torka och använda som te. Även frökapslarna går att plocka och torka, något man kan ha i exempelvis musli för extra energi. Nässelsoppa är också en populär rätt.
Vitplister likar brännässlan väldigt mycket, förutom att den har vita eller röda blommor (rödplister). Den har dock inte några brännhår. Det är också en väldigt vanlig planta och det går också fint att äta både blad och blommor. Att göra te på blommorna ska vara särskilt gott och smaka sött samt kola-aktigt. Det är vanligt att barn brukar suga ut nektar från blommorna.
Skördas: april till oktober
Örten sägs ha fått sitt namn då blomman efterliknar en humlas bakdel. Blomman växter i hela landet och är en del av nejlikesläktet, vilket gör att den kan förväxlas med nejlika, som inte är giftig. Nejlika har däremot gula blommor, samtidigt som humleblomster är mer åt färgen lilabrun. Den växer oftast i våtare marker. Roten, som är bäst att plocka under våren, har en sötaktig smak och kan användas för att göra en chokladaktig dryck genom att man skalar roten och lägger den i en kastrull som man fyller på med vatten. Koka upp, dra sedan av kastrullen och låt stå i 20 till 30 minuter, sila sedan bort rötterna och tillsätt socker och varm mjölk. Skotten kan man äta färska och blommorna passar fint som exempelvis dekoration i sallad. Bladen kan man ha i en soppa eller använda i stuvningar.
Traditionellt har avkok på roten hos humleblomster använts invärtes mot frossa, feber, diarré och tarm- och magbesvär. Utvärtes har den använts till behandling av olika hudåkommor såsom fläckig hud, finnar och fräknar. Roten har inom folkmedicin även använts som ett antiinflammatoriskt, antiseptiskt och sammandragande medel.
https://nyadagbladet.se/miljo/syrebrist-patraffad-i-svenska-alvar/
Syrebrist har påträffats i vissa reglerade vattendrag, enligt en ännu ej granskad studie från Umeå universitet och SLU.
Sverige har omkring 2000 vattenkraftverk, främst i norra delen av landet. De flesta av Sveriges större vattendrag är idag utbyggda och regleras för produktion av vattenkraft. Det finns dock ett undantag för nationalälvarna Torneälven, Kalixälven, Piteälven och Vindelälven, som är skyddade enligt Miljöbalken för byggen av nya vattenkraftverk och vattenreglering. Dessa fyra räknas som oreglerade, samtidigt som vattendrag som aktivt används för vattenkraftverk räknas som reglerade. Tilläggas skall att Piteälven och Vindelälven har en viss påverkan från vattenkraft, men räknas ändå som oreglerade eftersom de fortfarande har sin naturliga vattenföring och även saknar större vattenkraftsdammar.
För att undersöka syrenivåerna placerade forskarna ut 50 mätinstrument på olika djup i de reglerade älvarna Ljungan, Umeälven och Luleälven samt i de oreglerade Piteälven och Vindelälven.
Studien, som ännu inte publicerats och därför inte kunnat granskas av andra forskare, visar att syrenivåerna var påverkade i samtliga reglerade älvar, med perioder av låga nivåer på vissa sträckor. Jämförelsen med de oreglerade älvarna visade en tydlig skillnad. I Piteälven och Vindelälven var syrenivåerna opåverkade.
Tidigare har det inte varit känt att reglerade vattendrag i Sverige kan drabbas av syrebrist.
– Vi blev jätteförvånade. Vi förväntade oss att se en påverkan på syrenivåerna men inte att problemet skulle vara så stort och att vi skulle hitta områden där syret var förbrukat, säger Åsa Widén, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i ett pressmeddelande.
Orsakerna till syrebristen som uppmätts på sina håll i de reglerade älvarna är samtidigt ännu inte fastställda, men forskarna misstänker att det beror på en kombination av vattenkraft, industriell påverkan samt klimatförändringar. Även rester från gamla träindustrier, såsom fiberbankar, kan bidra till syrebristen eftersom deras nedbrytning förbrukar stora mängder syre.
Alla mätningar för projektet, som kallas Ekofall, är samtidigt inte klara än och studien inte granskad av andra forskare.
https://nyadagbladet.se/miljo/schimpanser-i-uganda-vardar-varandras-sar-med-naturens-mediciner/
Schimpanser i Ugandas Budongoskog behandlar inte bara sina egna skador med växter – de applicerar även växtmaterial på varandras sår.
En ny studie från University of Oxford vittnar om en hög grad av empati bland djuren, och forskarna hoppas att schimpansernas kunskaper också kan leda till genombrott inom mänsklig naturmedicin.
Med stöd av lokala forskarteam har beteenden filmats där schimpanser tuggar växtmaterial och applicerar det på sår – ibland på sig själva, ibland på andra individer i gruppen. Ett särskilt rörande exempel visar en ung hona som varsamt lade tuggade blad på sin mors skada.
– Det finns en hel repertoar av beteenden som schimpanser använder när de är skadade eller sjuka i naturen – för att behandla sig själva och upprätthålla hygien, säger huvudforskaren Elodie Freymann till den brittiska statskanalen BBC och fortsätter:
– De plockar växter, mosar dem och lägger på såren.
Forskarna noterade också att vårdande beteenden förekom även mellan individer som inte var släkt – ett mönster som anses peka på en avancerad känslomässig intelligens hos aporna.
Fynden kompletteras med äldre fältanteckningar från 1990-talet, där schimpanser dokumenterats hjälpa varandra att avlägsna snaror från benen. I en annan notering användes blad som ”toalettpapper” – en hygienåtgärd som tydligt påminner om mänskligt beteende.
Tidigare forskning har visat att schimpanserna aktivt söker upp specifika växter när de är skadade. Laboratorieanalyser av dessa växter har bekräftat att många har antibakteriella egenskaper.
– Ju mer vi lär oss om schimpansers beteende, desto tydligare blir det hur lite vi människor egentligen vet om naturen, fortsätter Freymann.
Upptäckterna kan vara värdefulla för framtida medicinsk forskning. Studier av andra apor, som en vild orangutang som läkte ett ansiktssår med tuggade blad, stärker teorin om att kunskapen om naturmedicin är utbredd bland primater.
– Om jag placerades här i skogen utan mat eller medicin skulle jag nog inte överleva länge, särskilt om jag var skadad. Men schimpanser frodas här – de kan hitta allt de behöver i sin omgivning, argumenterar Freymann vidare.
https://nyadagbladet.se/miljo/trana-satter-nytt-rekord/
Med nära 28 år på nacken har Lady B satt nytt åldersrekord för tranor i Sverige.
Det var den 30 juni 1997 som tranan ringmärktes i Håcksvik i Svenljunga kommun, som ligger i sydöstra Västergötland. Då var hon endast sju till åtta veckor gammal. Tranan, som fick namnet Lady B, har sedan ringmärkningen övervintrat i bland annat Tyskland och Spanien men kommer tillbaka varje år och häckar i Sverige, inte långt ifrån där hon blev ringmärkt.
I Tranemo i Västergötland, knappt en mil från där hon ringmärktes som unge, häckar Lady B varje år sedan 2002. Totalt har hon fått tio ungar genom åren, varav sex som också blivit ringmärkta.
I år sågs hon första gången den 21 mars i sitt revir med sin partner, skriver Birdlife Sverige. Det är totalt 27 år sedan och 270 dagar efter ringmärkningen på 90-talet. Det gör att Lady B sätter åldersrekord för tranor i Sverige.
Även i år ser det ut att bli ungar för Lady B, då ruvningen påbörjats under början av maj.
Fakta: Trana (Grus grus)
Tranan är en stor flyttfågel med grå fjäderdräkt, svartvit hals och röd hjässa. Den häckar i våtmarker i Sverige och lever av växter, insekter och smådjur. På våren återvänder tranorna i stora flockar från södra Europa, och Hornborgasjön i Västergötland är en välkänd plats för att se deras spektakulära dans.
Du läser på Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning.
NyD är oberoende humanistisk. Läs mer här.
Ladda ner nyhetsappen på App Store & Google Play:
Kontakta redaktionen, lämna tips, ansök om att bli medarbetare, eller i andra ärenden via e-post eller vår kontaktsida.
Nya Dagbladet, Box 1, 774 21 Avesta
Ansvarig utgivare och chefredaktör:
Markus Andersson
Nyhetschef:
Isac Boman
Nya Dagbladet är ett registrerat varumärke och ingår i Aeon Media Group som är Nordens ledande mediekoncern för oberoende medier.
Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.
