MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 16 maj 2025

fredag 16 maj 2025


Djurklippen du aldrig ska dela på sociala medier

publicerad 2 maj 2021
– av Sofie Persson
En bild kan säga mer än tusen ord.

På sociala medier sprids ofta klipp på både tama och vilda gulliga djur. Många delar och kommenterar hur gulliga djuren är. Men är det så gulligt egentligen? I själva verket kan det vara så att de är livrädda.

När djurklipp sprids på sociala medier bör du tänka en extra gång innan du delar eller kommenterar. Det kan vara så att djuret eller djuren i klippen är livrädda och det som tolkas som gulligt egentligen är en panikreaktion. Här listar Djurskyddet råd att tänka på när du tittar på klipp och bilder av djur på sociala medier.

Kaninen som badar i vasken är livrädd

Med öronen vilande på kanten och vattnet som spolas på magen tycks kaninen njuta som om den vore på ett SPA. Just det här specifika klippet har haft 12 489 899 visningar. Men kaninen spelar faktiskt död. En chockreaktion när överlevnadsinstinkten har slagit in. Helt onaturligt för kaniner att ligga på rygg och tvättas med schampo i en vask. Minnesregel: finns ett djur som ligger blickstilla i klippet? Det kan vara en panikreaktion. Dela inte.

Sengångaren på axeln

Vilda djur ska inte sitta på människors axlar eller ens vara i närheten av människor som kan röra dem. Ordnar en researrangör så att besökarna kan klappa eller komma så nära vilda djur att de äter direkt ur handen har djuret vid någon tidpunkt i sitt liv brutits ner och tvingats låta sig hanteras. Bilder tillsammans med vilda djur tas alltid på djurets bekostnad.

Minnesregel: är det ett vilt djur som hålls i eller hanteras av människor? Dela inte.

Utklädda djur

Djur behöver nödvändigtvis inte lida av att klä ut sig men frågan är hur fotosessionen har gått till. Människor delas i åsikter här. Vissa tycker att det inte är värre än att ta på en hund en sele eller att sadla en häst, men vissa menar att det beror på vad djuret är tränat till. En hund är tränad till att ha sele eller halsband samtidigt som många djur inte är tränat att ha tomteluva på sig.

Minnesregel: är djuret utklätt så att det inte kan röra sig normalt? Dela inte.

Små barn som drar i hundar

Det kan vara jättegulligt att visa sitt barn kravla runt på en stor hund och dra den i öronen och kinderna. Men detta är inte en bra början för barn att lära sig umgås med djur. Även om det inte händer något allvarligt i klippet så utsätts hunden för obehag och det uppmuntrar föräldrar att låta sina barn bete sig så mot djur. Minnesregel: drar barn i ett djur och djuret låter det hållas? Att inget händer är helt och hållet tack vare djurets förmåga att hantera något den inte skulle ha behövt utsättas för. Dela inte.

Supersmå fluffiga djur som ramlar omkull

När en liten fluffig hund med stort huvud ramlar kan det se väldigt gulligt ut, men kom ihåg att djur inte är leksaker utan levande varelser som avlats fram för att svara mot vårt ”gullighetsbehov”. Deras stora huvuden och ögon i förhållande till den lilla kroppen har redan från start hindrat dem från att röra sig obehindrat. Dela inte.

Skratta åt stereotypier

Stereotypier som ser ”konstiga” eller ”roliga” ut dyker ofta upp på olika filmsekvenser som delas. Det finns till exempel klipp på en hamster som gör back flips och filmer där man musiksatt olika beteendestörningar. Dela inte.

Fnissa åt fysiologiska fel

Många klipp med djur som har fysiologiska fel finns ute på sociala medier. Till exempel getter som svimmar. De kallas ”fainting goats” och är faktiskt ett fel hos getterna och inget att skratta åt. Flera filmer med djur som till exempel har amputerade ben finns också. Det kan vara väldigt välgjort och med goda intentioner men hur känns det när benen växer fel, och hur är det med naturligt beteende och normalt liv? Samma sak gäller amputerade hundar som ska gå på frambenen, hur påverkar felbelastningen övriga kroppen och hur är livskvaliteten? Dela inte.

Tänk kritiskt innan du gillar

Tänk efter innan du gillar eller sprider ett klipp. Fråga dig om det du ser verkligen är kompatibelt med god djurvälfärd och kärleksfull behandling av djur? Kanske ser det roligt ut när en hund som placerats bredvid två kaniner vilka gnager på morötter i en soffa och inte får något tittar bort och ser ut som att den skäms? Hunden är precis så obekväm av situationen som den ser ut att vara. Dela inte.

En bild säger mer än tusen ord

Varför är det då så farligt om vi delar eller gillar ett klipp där ett djur och ett barn busar även om barnet kanske är lite hårdhänt på barns vis? Hunden bet ju inte barnet och det är väl fint att kunna visa hur tålmodiga djur kan vara?

Därför att alla bilder och filmer sänder ut signaler om vad som är okej och ute. Om ett klipp visas mer än 12 miljoner gånger världen över sprids bilden att detta är ett sätt att umgås med djur. Alla kan göra misstag av ren okunskap och därmed utsätta djuren för obehag. Ju färre klipp på djur som sprids och misstolkas som gulliga och ju mer medvetna vi blir, desto bättre för alla djur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Trana sätter nytt rekord

Den biologiska mångfalden

publicerad 13 maj 2025
– av Redaktionen
Lady B ringmärktes redan 1997.

Med nära 28 år på nacken har Lady B satt nytt åldersrekord för tranor i Sverige.

Det var den 30 juni 1997 som tranan ringmärktes i Håcksvik i Svenljunga kommun, som ligger i sydöstra Västergötland. Då var hon endast sju till åtta veckor gammal. Tranan, som fick namnet Lady B, har sedan ringmärkningen övervintrat i bland annat Tyskland och Spanien men kommer tillbaka varje år och häckar i Sverige, inte långt ifrån där hon blev ringmärkt.

I Tranemo i Västergötland, knappt en mil från där hon ringmärktes som unge, häckar Lady B varje år sedan 2002. Totalt har hon fått tio ungar genom åren, varav sex som också blivit ringmärkta.

I år sågs hon första gången den 21 mars i sitt revir med sin partner, skriver Birdlife Sverige. Det är totalt 27 år sedan och 270 dagar efter ringmärkningen på 90-talet. Det gör att Lady B sätter åldersrekord för tranor i Sverige.

Även i år ser det ut att bli ungar för Lady B, då ruvningen påbörjats under början av maj.

Fakta: Trana (Grus grus)

Tranan är en stor flyttfågel med grå fjäderdräkt, svartvit hals och röd hjässa. Den häckar i våtmarker i Sverige och lever av växter, insekter och smådjur. På våren återvänder tranorna i stora flockar från södra Europa, och Hornborgasjön i Västergötland är en välkänd plats för att se deras spektakulära dans.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Var tredje dos antibiotika hamnar i floder

publicerad 12 maj 2025
– av Redaktionen

Nära en tredjedel av all antibiotika som används globalt hamnar i floder, visar en studie. Totalt uppskattar man att sex miljoner kilometer floder världen över har för höga koncentrationer av antibiotika.

I studien, som publicerats i PNAS Nexus, har man kartlagt omfattningen av den globala föroreningen av antibiotika i vattendrag världen över. Det har gjorts med hjälp av en global modell som validerats med fältdata från cirka 900 flodplatser, där man tittat på de 40 mest använda antibiotikasorterna.

När man använder antibiotika bryts en del ner i kroppen, men rester följer med urinen ut i avloppsvattnet. Därifrån kan de spridas vidare genom reningsverk, floder och till slut till havet – konstaterar forskare vid McGill University i Kanada.

Tusentals ton hamnar i naturen

Forskarna beräknade att cirka 8 500 ton antibiotika – nästan en tredjedel av vad människor konsumerar årligen – hamnar i flodsystemen runtom i världen varje år. Detta trots att en stor del passerat avloppssystemen. Vidare når 11 procent, 3 300 ton, haven. Den årliga konsumtionen av antibiotika som används av människor beräknas vara 29 200 ton.

Problemet finns på alla kontinenter, men anses vara som värst i Sydostasien. Där har man en hög användning av antibiotika och begränsad avloppsrening vilket ökar problematiken.

Bidrar till resistens

Antibiotika i vattendrag utgör risk för både miljö och människor eftersom ämnena är giftiga och det kan även bidra till utveckling av antibiotikaresistens, varnar forskarna. Totalt uppskattar man att sex miljoner floder har för höga nivåer av antibiotika.

Våra resultat visar att antibiotikaföroreningar i floder som härrör från människors konsumtion är ett kritiskt problem, som sannolikt skulle förvärras av veterinärmedicinska eller industriella källor till relaterade föreningar, säger Jim Nicell, professor vid McGill University, enligt Phys.org.

Resultaten är särskilt anmärkningsvärda eftersom studien inte tog hänsyn till antibiotika från boskap eller läkemedelsfabriker, som båda är stora bidragsgivare till miljöföroreningar, utan fokuserade endast på mänsklig konsumtion. De största bovarna är ämnena amoxicillin, ceftriaxon och cefixim.

Det behövs därför övervakningsprogram för att upptäcka antibiotika eller andra kemiska föroreningar i vattendrag, särskilt i områden som vår modell förutspår vara utsatta för risk.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vildare skogar mer motståndskraftiga

publicerad 10 maj 2025
– av Redaktionen
Visenter på Bornholm.

Återförvildande av natur och skogar ökar inte bara den biologiska mångfalden utan även ekosystemens motståndskraft i allmänhet, enligt en studie ledd av Lunds universitet.

Så kallad rewilding – att återintroducera växt- och djurarter i landskap där de tidigare funnits – är en växande metod inom naturvård. I Sverige har man exempelvis gjort en förstudie kring huruvida visenter ska återintroduceras i svensk natur.

I en ny studie från bland andra Chinese Academy of Sciences, Universitetet i Köpenhamn, University of Augsburg och Aarhus universitetet, ledd av Lunds universitet, har forskare undersökt skogar som i olika stor utsträckning får sköta sig själva fram till avverkning. En rad parametrar som struktur, funktion och långsiktig hållbarhet har studerats och sedan jämförts med skogar som sköts med konventionella förvaltningsmetoder.

Vi utforskar begränsningarna med konventionella skogsbruksmetoder, såsom intensiv skötsel av monokulturella plantager där bara en trädart odlas. I stället presenterar studien ett skogsbruk inspirerat av rewilding som alternativ för att återställa ekologiska processer och förbättra skogslandskapens resiliens och hållbarhet globalt, säger Lanhui Wang, forskare i naturgeografi och ekosystemvetenskap vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande.

Resultatet från studien visar på konkreta strategier som kan tillämpas på flera nivåer, från lokal skogsskötsel till internationell policy, genom praktiska riktlinjer som att främja naturlig återväxt och återinföra nyckelarter genom så kallad assisterad migration, menar forskarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Åkesson avfärdar klimatalarmismen: ”Ingen anledning att ha panik”

Klimatöverdrifterna

publicerad 7 maj 2025
– av Redaktionen
Jimmie Åkesson vill att fokus ska ligga på långsiktiga och hållbara satsningar - inte snabba paniklösningar.

Till skillnad från de flesta andra svenska etablissemangspolitiker är SD-ledaren Jimmie Åkesson mycket skeptisk till den klimatalarmistiska retorik som dominerar – och vill att EU ska bromsa sina klimatsatsningar.

Åkesson tror inte att ”klimathotet” i verkligheten är så allvarligt som det ofta utmålas av politiker och i massmedia, och han köper heller inte argumentet att vi måste skynda oss och göra allt vi kan innan det är för sent.

– Jag delar inte uppfattningen att det är så bråttom, säger han till tabloiden Aftonbladet. Istället vill han lägga mer resurser på den militära upprustningen.

– Jag är absolut ingen expert, men alla jag pratar med som på riktigt har satt sig in i vad IPCC:s olika rapporter och scenarier säger, så finns det ingen som helst anledning att ha panik eller klimatångest, eller någonting sådant överhuvudtaget.

Istället för snabba och ogenomtänkta åtgärder som kan få mycket negativa konsekvenser för samhället i stort, argumenterar Sverigedemokraternas partiledare för att vi bör satsa på en långsiktig omställning och elektrifiering.

Att Åkesson avviker från det etablerade narrativet vad gäller klimatfrågan har som väntat inte fallit i god jord hos alla.

Klimatprofessor: ”Väldigt bråttom”

Markku Rummukainen är professor i klimatologi vid Lunds universitet och representerade fram till 2023 Sverige i FN:s klimatpanel IPCC – ett organ som bland annat har till uppgift att sammanställa och presentera forskning kopplad till påstådda klimatförändringar, global uppvärmning och dess konsekvenser.

Klimatprofessorn rasar mot Åkessons utspel och hävdar med bestämdhet att dennes uppfattning går emot IPCC:s rapporter – och till skillnad från SD-ledaren betonar Rummukainen att det är ”väldigt bråttom” att stoppa klimatförändringarna.

– Ja, det är det. Det finns givetvis olika möjligheter för utvecklingen framåt beroende på det vi gör. Det finns möjligheter att begränsa klimatförändringen mellan 1,5 och 2 grader. Om vi inte tar klimatfrågan på allvar så kommer vi hamna på högre siffror.

– Enligt IPCC spelar alla utsläpp roll. Vi ser redan, och påverkas av, effekter av klimatförändringen. Det handlar om stigande temperatur, ökad havsnivå och mer extremer som kraftigare värmeböljor och kraftigare regn. Effekterna ökar snabbt med utsläppen, fortsätter han.

”Går i Putin ledband”

Även Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén upprörs över Jimmie Åkessons kommentarer och menar att han ”fått hela klimatfrågan om bakfoten”.

Helldén gör också upprepade försök att koppla ihop SD-ledaren med Ryssland och Vladimir Putin – detta eftersom rysk gas- och oljeexport påstås gynnas om EU inte storsatsar på ”grön” energi.

– Det skulle stärka de stater som vi nu försöker rusta oss emot. Den politiken han driver är ju verkligen att gå i Putins ledband. Han måste jubla över det som sägs.

– Rysslands enorma export av gas och olja är högre än de bistånd Europa ger till Ukraina. Om EU skulle bromsa klimatarbetet kan Ryssland fortsätta exporten. Det blir Putin som vinner på det, upprepar han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.