Annons:

Cilla ville ha strålningsfri elmätare i hemmet – Vattenfall svarade med tvångsinstallation

  • Ensamstående Cilla och hennes son flyttade ut på landet i Dalarna för att minska exponeringen för strålning som gör dem båda mycket sjuka.
  • Under sommaren har hon av samma anledning varit i kontakt med Vattenfall för att informera bolaget och försöka få behålla sin gamla elmätare, eller en ny som inte är trådlös.
  • Starka bilder visar hur eljätten svarar med att anlita en patrull på åtta personer med väktare och låssmed för att tvångsinstallera den trådlösa smartmätaren i familjens hem.
Publicerad december 19, 2024 – av Markus Andersson
Vattenfall sände ut en grupp på åtta personer för att tvinga "smartmätaren" på Cillas hem.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 39 700,00 SEK 53% Mål: 75 000,00 SEK

Ensamstående Cilla och hennes son har flyttat ut på landsbygden för att de blir sjuka genom exponering av vissa former av strålning. Trots att hon informerat Vattenfall om detta beslutade företaget, mot hennes uttryckliga vilja, att tvångsinstallera en ny trådlös elmätare på hennes tomt.

Starka filmer visar hur elbolaget för ändamålet beger sig ut med en grupp på åtta personer varav en låssmed, två väktare och understöd av Kronofogden för att tvinga sig på Cillas hem.

Cilla uppger att man är särskilt känsliga för strålning från trådlös teknik och reagerar med allvarliga symptom vid nivåer som de flesta inte ens märker av. De symptom hon kan drabbas av vid exponering för sådan strålning som sänds ut från mobilmaster, mobiltelefoner, trådlösa nätverk och så kallade smarta elmätare, innefattar bland annat huvudvärk, näsblod, utslag, eksem, hjärtarytmier, sömnlöshet, kräkningar, illamående, tinnitus och blod i urinen vid högre nivåer. Därför valde Cilla också att flytta från Stockholm och ut på landsbygden till Garpenberg i Dalarna, där hon och sonen nu bott sedan flera år tillbaka.

Under sommaren fick hon information från sitt elbolag, Vattenfall, om att de ville byta ut den tidigare elmätaren mot en ny så kallad ”smart elmätare”, som ska föra över data om bland annat elkonsumtion med hjälp av trådlös kommunikation via 4G-nätet. I samtal och skrivelser till Vattenfall har Cilla informerat bolaget om att hon inte motsätter sig utbyte av elmätare, men däremot installation av en mikrovågssändare eftersom hon och sonen inte tål denna strålning. Hon har även tydligt betonat till Vattenfall att det finns andra tekniska lösningar, så som att informationen förs över via elnätet eller via fiber.

Annons:

Vattenfalls svarade med att skicka väktare

Även bestämmelserna i miljöbalken till trots, som gör gällande att bästa möjliga teknik ska användas om det finns skäl att anta olägenheter för människors hälsa, valde Vattenfall att tvinga sig på Cillas hem för att installera den trådlösa sändaren, tillsammans med en ny elmätare en dag i mitten av augusti. För att ta sig in på familjens egendom anlitade Vattenfall tre personer från Kronofogden, låssmed och två väktare för att tvångsinstallera den trådlösa sändaren. Även två montörer från Vattenfall utan namnbricka dök upp. Totalt trampade åtta personer in på Cillas egendom mot hennes vilja.

Själv beskriver hon det som en chockerande upplevelse.

– Jag kunde inte ens föreställa mig i min vildaste fantasier att vi inte skulle få gehör och få stopp på galenskapen, säger Cilla till Nya Dagbladet.

Kan inte längre bo i huset

Cilla och sonen har efter installationen av mikrovågssändaren drabbats av just de symptom de varit oroliga för, huvudvärk, näsblod, sömnsvårigheter, att kunna svälja ner mat samt andra akuta symptom. Familjen kan nu inte bo i huset eller vara ute på tomten utan att bli sjuka och hon uttrycker stor förtvivlan över vad elbolaget, med myndigheternas understöd, tvingat på dem.

– Att utsättas för detta rättsövergrepp som bryter mot flera lagar inklusive mänskliga rättigheter, jordabalken, egendomsrätten, miljöbalken och möta denna kallblodiga ignorans, trots hotet mot våra liv, känns som något taget ur en skräckfilm och inte ur vårt skenbart trygga liv i Sverige. Rätten att bestämma över våra liv och slippa bli tvångsbestrålad gäller, oavsett vad ett företag som Vattenfall har på sin agenda, säger Cilla om händelsen.

Vattenfall hänvisar till att man är "tvingade" till byte av elmätare på grund av den nya förordning om funktionskrav på elmätare som regeringen beslutade om år 2018. Emellertid finns det inte något krav i förordningen om att elmätarna måste föra över information med hjälp av trådlös teknik.

Vattenfall: "Uppfyller EU:s krav på hälsa och säkerhet"

Vattenfalls presstjänst uppger till NyD att man inte vill kommentera enskilda fall, men bekräftar via mejl att det längre tillbaka i tiden, för cirka 15-20 år sedan, fördes en dialog med Elöverkänsligas Riksförbund där man sedan dess haft avtal med vissa kunder gällande manuell mätaravläsning. Detta uppger man dock skall komma att upphöra helt efter årsskiftet till 2025. Detta hänvisar man till "lagar och bestämmelser" på Energimarknadsinspektionens webbplats (en statlig myndighet för vilken Ebba Busch (KD) för närvarande är ansvarigt statsråd), en myndighet som i sin tur sorterar under Klimat- och näringslivsdepartementet.

"Från 2025 så ska samtliga Sveriges elmätare uppfylla nya lagstiftade funktionskrav och det nya regelverket stödjer inte längre denna typ av kundavtal som hanterar manuell mätaravläsning", skriver Sofia Quant, chef för Intressent- och Påverkanskommunikation på Vattenfall.

Miljöbalken stipulerar att bästa möjliga teknik ska användas särskilt om ”det finns skäl att anta olägenheter” för människors hälsa. Erbjuder ni alternativ för att undanröja potentiella hälsokonsekvenser av trådlös teknik från era elmätare?

"Vår elmätare likt andra elektriska produkter ska uppfylla vissa krav och vi följer de lagar och bestämmelser som finns angående säkerhet och hälsa. Elmätaren är CE märkt, vilket betyder att tillverkaren intygar att produkterna uppfyller EU:s krav på hälsa och säkerhet. Elmätaren befinner sig även inom referensvärden från Strålsäkerhetsmyndigheten", fortsätter Sofia Quant som tillägger att man "gör inga övriga bedömningar".

"Samtliga elmätare från Vattenfall Eldistribution är typgodkända samt korrekt installerade för att möta alla myndighetskrav. Vi gör inga övriga bedömningar i vår roll som elnätsföretag. Kunder kan alltid kontakta oss vid frågor kopplat till mätarbyten och sin elanläggning", menar Quant.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ekologiskt ger inte alltid mindre skörd

Publicerad Idag 08:09 – av Markus Andersson
En humla flyger mot gula blommor mot en mjukt oskarp grön bakgrund.

Skördegapet krymper när grödan behöver pollinerare. För grödor som behöver mycket hjälp av insekter hittade forskarna ingen tydlig skillnad i skörd mellan ekologisk och konventionell odling.

I en sammanställning av 199 tidigare studier har forskargruppen ECOPOL i Bariloche i Argentina jämfört ekologiska och konventionella skördar för 61 grödor världen över. Gruppen är knuten till forskningsrådet CONICET och Universidad Nacional del Comahue, och studien har publicerats i Proceedings of the Royal Society B.

Pumpa är nästan helt beroende av pollinerare, och äpplen får större skördar med deras hjälp. Spannmål klarar sig däremot utan insekterna. Skillnaden spelar roll när ekologisk odling jämförs med konventionell.

Konventionell odling ger oftast större skördar. För grödor utan pollinatörsberoende uppskattar forskarna fördelen till omkring en fjärdedel. Ju mer grödan behöver pollinerare, desto mindre blir försprånget.

Insekternas hjälp gör skillnad

Genom att flytta pollen hjälper bin och andra pollinerare blommor att bilda frukt och frö. Hur mycket skörden minskar utan dem visar hur beroende grödan är av deras hjälp.

För grödor med stort beroende kunde forskarna inte påvisa någon statistiskt säkerställd skördeskillnad mellan ekologisk och konventionell odling. Analysen bevisar alltså inte att skördarna är exakt lika stora.

I underlaget jämfördes ekologiska och konventionella skördar från fält, gårdar eller försöksodlingar för samma gröda och år.

En möjlighet för frukt och frö

Forskarna föreslår att fler och mer varierade vilda pollinerare i ekologisk odling kan bidra till att minska skördegapet. Kompost och annan organisk gödsling kan också ge fler blommor och mer nektar. Sammanställningen bevisar dock inte att bättre pollinering är orsaken.

"Våra resultat tyder i stället på att ekologisk odling kan vara ett sätt att producera näringsrika och ekonomiskt värdefulla grödor som är beroende av pollinerare, med låg ekologisk påverkan", skriver forskarna i studien.

Vete, ris och majs saknar däremot pollinatörsberoende. Fyndet stöder därför inte en generell ersättning av konventionell odling. Forskarna ser ekologiskt som ett komplement, särskilt för grödor som behöver pollinerarnas hjälp.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sällsynt ökenlöpare på norra Öland – första fyndet i Sverige sedan 1942

Publicerad oktober 6, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ökenlöpare springer över torr sandig mark

En ökenlöpare har dykt upp på norra Öland, den första i Sverige sedan 1942. Fågelskådare samlades på ön i helgen för att få se den.

Fyndet gjordes av Hans Sandström från norra Öland, och larmet gick i Eskilslund. Enligt Ölandsbladet, som skriver att fågeln fortfarande hänger kvar, var 700–800 personer på plats under helgen. Den skattefinansierade statskanalen SVT uppger i stället att tusentals skådare samlades.

— Den är supersällsynt, säger Markus Tallroth från BirdLife Sverige till Ölandsbladet.

Tre gånger tidigare har ökenlöparen observerats i Sverige. Senast var 1942 i Ottenby, också det på Öland. Arten lever vanligtvis på Kanarieöarna, i norra Afrika och i sydvästra Asien.

Hur fågeln hamnade så långt norrut är oklart. Markus Tallroth misstänker att den följt med varm luft.

— Kanske kan man misstänka att den hängt med den värmen upp, navigerat fel helt enkelt och följt med de varma luftmassorna mot Skandinavien, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fjällräven gör comeback i Norden

Den biologiska mångfalden

Publicerad oktober 1, 2026 – av Redaktionen
Två fjällrävsungar i gräs.
Arkivbild. Stammen i Norden har gått från några tiotal till flera hundra individer.

Fjällrävarna blir allt fler i Norden. På knappt 30 år har den hotade arten återhämtat sig så starkt att det gemensamma räddningsprojektet nu kan avslutas.

Vid millennieskiftet fanns 40–60 fjällrävar kvar i Norden. I dag är de mellan 400 och 500, skriver skattefinansierade statskanalen SVT.

Det svensk-norska samarbetet Felles Fjellrev, som Finland anslutit sig till de senaste åren, har pågått sedan millennieskiftet och förlängts flera gånger. Nu avslutas det i höst, när utvecklingen har stabiliserats. Enligt projektets egen sida pågår arbetet till och med oktober 2026.

Fjällrävarna har stödutfodrats vid lyorna, och rödrävar som hotat dem har skjutits av. Från avelsanläggningen i norska Oppdal placeras valpar ut strategiskt, och där har man nyligen försökt vaccinera valparna innan de släpps.

Arten är fortfarande hotad. Om länderna samarbetar vidare när projektet upphör är oklart, men Sverige, Norge och Finland har alla egna insatser för fjällräven.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vilda honungsbin rödlistas i EU

Den biologiska mångfalden

Publicerad september 30, 2026 – av Markus Andersson
Honungsbi på en gul blomma.

För första gången klassas de vilda honungsbina som starkt hotade, eftersom de fria samhällena inte klarar sig själva när svärmarna från biodlarnas kupor uteblir.

Om inga svärmar kommer från biodlarnas kupor beräknas de vilda honungsbipopulationerna i EU minska med omkring 56 procent på tio år. Beräkningen bygger på en modell från forskare vid Universität Hohenheim och det schweiziska forskningsinstitutet Agroscope.

Den nya studien bygger på hur vilda samhällen har överlevt i sju europeiska länder. Forskarna räknar med två svärmar per samhälle och år. Vilda samhällen fanns i fem av länderna. I de flesta områden dör fler samhällen än det föds nya, så beståndet hålls uppe av bin som flyttar in.

— Världen över har Europa den lägsta tätheten av vilda honungsbisamhällen, säger Benjamin Rutschmann vid Agroscope i ett pressmeddelande.

Flera populationer i Centraleuropa är hårt pressade, medan England har stabila kolonier. Forskarsamarbeten har dokumenterat mer än 1 600 boplatser i 15 länder.

Listningen gäller EU. För Europa i övrigt räcker uppgifterna inte, och där har IUCN därför inte satt någon hotklass.

Samma bi som i kupan

Det är inte ett annat bi. Samma art sitter i kupan och i trädhålet. Rödlistningen gäller dock bara de samhällen som lever utan biodlare, inte de som sköts i kupor.

De vilda samhällena bor i trädhål, bergsskrevor och ihåliga väggar. De utgör omkring en sjättedel av hela Europas honungsbin.

Bina i kupan och bina i trädhålet blandas också. En drottning från en kupa kan para sig med hanbin från ett vilt samhälle. En svärm som lämnar kupan och bosätter sig i ett gammalt hackspettshål räknas sedan som vild.

— Det innebär att en tydlig biologisk åtskillnad mellan vilda och skötta honungsbin inte håller, utifrån nuvarande data, säger Patrick Kohl vid Universität Hohenheim.

Studien pekar särskilt på bristen på naturliga boplatser när gamla träd med håligheter försvinner. Pressmeddelandet nämner också förlorade livsmiljöer, sämre tillgång på pollen och nektar, varroakvalster, bekämpningsmedel och modern biodling. De skötta samhällena får kupor som bohål och stödutfodras när födan tryter.

Forskarna vill att de vilda honungsbina erkänns som skyddsvärda och övervakas.

— Sammantaget kommer dock många vilda populationer inte att klara sig av egen kraft utan är beroende av tillskott från biodlingen, säger Rutschmann.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.