Annons:

Cilla ville ha strålningsfri elmätare i hemmet – Vattenfall svarade med tvångsinstallation

  • Ensamstående Cilla och hennes son flyttade ut på landet i Dalarna för att minska exponeringen för strålning som gör dem båda mycket sjuka.
  • Under sommaren har hon av samma anledning varit i kontakt med Vattenfall för att informera bolaget och försöka få behålla sin gamla elmätare, eller en ny som inte är trådlös.
  • Starka bilder visar hur eljätten svarar med att anlita en patrull på åtta personer med väktare och låssmed för att tvångsinstallera den trådlösa smartmätaren i familjens hem.
Publicerad december 19, 2024 – av Markus Andersson
Vattenfall sände ut en grupp på åtta personer för att tvinga "smartmätaren" på Cillas hem.

Ensamstående Cilla och hennes son har flyttat ut på landsbygden för att de blir sjuka genom exponering av vissa former av strålning. Trots att hon informerat Vattenfall om detta beslutade företaget, mot hennes uttryckliga vilja, att tvångsinstallera en ny trådlös elmätare på hennes tomt.

Starka filmer visar hur elbolaget för ändamålet beger sig ut med en grupp på åtta personer varav en låssmed, två väktare och understöd av Kronofogden för att tvinga sig på Cillas hem.

Cilla uppger att man är särskilt känsliga för strålning från trådlös teknik och reagerar med allvarliga symptom vid nivåer som de flesta inte ens märker av. De symptom hon kan drabbas av vid exponering för sådan strålning som sänds ut från mobilmaster, mobiltelefoner, trådlösa nätverk och så kallade smarta elmätare, innefattar bland annat huvudvärk, näsblod, utslag, eksem, hjärtarytmier, sömnlöshet, kräkningar, illamående, tinnitus och blod i urinen vid högre nivåer. Därför valde Cilla också att flytta från Stockholm och ut på landsbygden till Garpenberg i Dalarna, där hon och sonen nu bott sedan flera år tillbaka.

Under sommaren fick hon information från sitt elbolag, Vattenfall, om att de ville byta ut den tidigare elmätaren mot en ny så kallad ”smart elmätare”, som ska föra över data om bland annat elkonsumtion med hjälp av trådlös kommunikation via 4G-nätet. I samtal och skrivelser till Vattenfall har Cilla informerat bolaget om att hon inte motsätter sig utbyte av elmätare, men däremot installation av en mikrovågssändare eftersom hon och sonen inte tål denna strålning. Hon har även tydligt betonat till Vattenfall att det finns andra tekniska lösningar, så som att informationen förs över via elnätet eller via fiber.

Annons:

Vattenfalls svarade med att skicka väktare

Även bestämmelserna i miljöbalken till trots, som gör gällande att bästa möjliga teknik ska användas om det finns skäl att anta olägenheter för människors hälsa, valde Vattenfall att tvinga sig på Cillas hem för att installera den trådlösa sändaren, tillsammans med en ny elmätare en dag i mitten av augusti. För att ta sig in på familjens egendom anlitade Vattenfall tre personer från Kronofogden, låssmed och två väktare för att tvångsinstallera den trådlösa sändaren. Även två montörer från Vattenfall utan namnbricka dök upp. Totalt trampade åtta personer in på Cillas egendom mot hennes vilja.

Själv beskriver hon det som en chockerande upplevelse.

Jag kunde inte ens föreställa mig i min vildaste fantasier att vi inte skulle få gehör och få stopp på galenskapen, säger Cilla till Nya Dagbladet.

Kan inte längre bo i huset

Cilla och sonen har efter installationen av mikrovågssändaren drabbats av just de symptom de varit oroliga för, huvudvärk, näsblod, sömnsvårigheter, att kunna svälja ner mat samt andra akuta symptom. Familjen kan nu inte bo i huset eller vara ute på tomten utan att bli sjuka och hon uttrycker stor förtvivlan över vad elbolaget, med myndigheternas understöd, tvingat på dem.

Att utsättas för detta rättsövergrepp som bryter mot flera lagar inklusive mänskliga rättigheter, jordabalken, egendomsrätten, miljöbalken och möta denna kallblodiga ignorans, trots hotet mot våra liv, känns som något taget ur en skräckfilm och inte ur vårt skenbart trygga liv i Sverige. Rätten att bestämma över våra liv och slippa bli tvångsbestrålad gäller, oavsett vad ett företag som Vattenfall har på sin agenda, säger Cilla om händelsen.

Vattenfall hänvisar till att man är "tvingade" till byte av elmätare på grund av den nya förordning om funktionskrav på elmätare som regeringen beslutade om år 2018. Emellertid finns det inte något krav i förordningen om att elmätarna måste föra över information med hjälp av trådlös teknik.

Vattenfall: "Uppfyller EU:s krav på hälsa och säkerhet"

Vattenfalls presstjänst uppger till NyD att man inte vill kommentera enskilda fall, men bekräftar via mejl att det längre tillbaka i tiden, för cirka 15-20 år sedan, fördes en dialog med Elöverkänsligas Riksförbund där man sedan dess haft avtal med vissa kunder gällande manuell mätaravläsning. Detta uppger man dock skall komma att upphöra helt efter årsskiftet till 2025. Detta hänvisar man till "lagar och bestämmelser" på Energimarknadsinspektionens webbplats (en statlig myndighet för vilken Ebba Busch (KD) för närvarande är ansvarigt statsråd), en myndighet som i sin tur sorterar under Klimat- och näringslivsdepartementet.

"Från 2025 så ska samtliga Sveriges elmätare uppfylla nya lagstiftade funktionskrav och det nya regelverket stödjer inte längre denna typ av kundavtal som hanterar manuell mätaravläsning", skriver Sofia Quant, chef för Intressent- och Påverkanskommunikation på Vattenfall.

Miljöbalken stipulerar att bästa möjliga teknik ska användas särskilt om ”det finns skäl att anta olägenheter” för människors hälsa. Erbjuder ni alternativ för att undanröja potentiella hälsokonsekvenser av trådlös teknik från era elmätare?

"Vår elmätare likt andra elektriska produkter ska uppfylla vissa krav och vi följer de lagar och bestämmelser som finns angående säkerhet och hälsa. Elmätaren är CE märkt, vilket betyder att tillverkaren intygar att produkterna uppfyller EU:s krav på hälsa och säkerhet. Elmätaren befinner sig även inom referensvärden från Strålsäkerhetsmyndigheten", fortsätter Sofia Quant som tillägger att man "gör inga övriga bedömningar".

"Samtliga elmätare från Vattenfall Eldistribution är typgodkända samt korrekt installerade för att möta alla myndighetskrav. Vi gör inga övriga bedömningar i vår roll som elnätsföretag. Kunder kan alltid kontakta oss vid frågor kopplat till mätarbyten och sin elanläggning", menar Quant.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Läkemedlen försvinner inte i avloppet – de lagras på botten

Uppdaterad Idag kl 09:13, Publicerad Idag 07:52 – av Markus Andersson
Montage med läkemedelsförpackningar till vänster och vågor mot en strand till höger
Läkemedelsrester som inte tas om hand i avloppet kan fastna i bottensediment och nå fisk via födan.

Läkemedel som spolas ut med avloppet stannar inte bara i vattnet. En ny avhandling från SLU visar att resterna kan följa med ner under ytan och påverka djurlivet där.

Reningsverken är inte gjorda för den här typen av ämnen. En del av det som kommer in släpps därför vidare, och i vissa mätningar är halten till och med högre på vägen ut än på vägen in, enligt en avhandling vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

SLU skriver att det inte räcker att titta på vattnet. Läkemedlen kan också sjunka ner och fastna i bottenmaterialet, där de blir svårare att upptäcka.

Det sker kontinuerliga utsläpp av läkemedel i vattenmiljön och vi behöver veta mer om vad det innebär. Därför valde jag att undersöka hur läkemedel beter sig och fördelas mellan vatten, sediment och levande organismer, säger Sara Nicoline Grønlund Thorsted, doktorand vid SLU och Roskilde universitet.

Fisken får läkemedel från två håll

I laboratoriet testade hon ett halvdussin vanliga läkemedel, bland annat mot ångest och epilepsi. Djur som lever i bottenslammet tog upp resterna. Fisk som sedan äter de djuren får i sig samma ämnen en gång till.

Fiskarna fick inte bara i sig läkemedel från vattnet de lever i, utan även via födan. De exponeras alltså dubbelt, säger Sara Nicoline Grønlund Thorsted.

Olika läkemedel samlas på olika ställen i fisken. En del stannar i vattnet, andra binds till botten. Därför kan ett vanligt vattenprov underskatta hur mycket som faktiskt finns i miljön.

Även trollsländelarver påverkades

Antidepressiva och allergimedicin hade effekt på trollsländelarver i ett av försöken, både var för sig och tillsammans.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vakna mitt i naturen – så tältar du rätt och fritt

Allemansrätten

Publicerad Igår 07:53 – av Jan Sundstedt
Montage med en hund mellan tält och ett blått tält i skogen
En tålig, torr och avskild tältplats minskar slitaget på marken och risken att störa närboende.

Allemansrätten gör det möjligt att tälta i naturen, men större grupper behöver markägarens tillstånd och lokala regler kan begränsa var tält får sättas upp.


Artikeln publicerades ursprungligen den 3 juni 2022.


Allemansrätten ger alla möjlighet att röra sig fritt i naturen och att tälta på vissa platser. Friheten förutsätter samtidigt hänsyn till markägare, boende och natur, skriver Naturvårdsverket.

Som tumregel får man tälta en eller två nätter på tålig mark, på avstånd från bostadshus. Undvik betesmarker med djur, åkrar med grödor och planteringar. Några få tält är normalt tillåtna, men större grupper med många tält behöver be markägaren om lov eftersom risken för markskador och sanitära olägenheter ökar.

Vill man elda i skogen finns också särskilda regler. Läs mer om eldning i skogen.

I nationalparker och naturreservat gäller särskilda regler. I allmänhet får man bara tälta på särskilt angivna platser, och i vissa områden kan tältning vara helt förbjuden. Anslagstavlor på platsen visar vad som gäller; information finns också hos kommunen eller länsstyrelsen.

Kommunernas lokala ordningsföreskrifter kan dessutom innehålla tältförbud i exempelvis parker, idrottsområden och friluftsområden. Den som planerar att övernatta behöver därför kontrollera vad som gäller på platsen.

Ta alltid med allt skräp och alla matrester hem. Om det saknas toalett eller dass bör man planera för sina behov: kissa långt från vattendrag och gräv ner avföring långt från stigar, byggnader och tältplatser. Täck sedan över gropen ordentligt.

Foto: Tommy Lisbin/Unsplash

Höstnätter kräver varmare utrustning

Den som tältar på hösten behöver vara beredd på betydligt kallare nätter. Välj en sovsäck med komforttemperatur anpassad efter den väntade nattkylan och ett liggunderlag som isolerar mot marken. Friluftsfrämjandet rekommenderar ett liggunderlag med R-värde 3–4 för höst och vår. Ta med torra kläder för natten och håll tältets ventilation öppen även när det är kallt, eftersom kondens kan göra utrustningen fuktig och bidra till att man fryser. Kontrollera också väderprognosen före avfärd och var beredd på att temperatur, vind och nederbörd kan förändras snabbt.


Så hittar du en bra tältplats

Friluftsfrämjandet rekommenderar bland annat:

  1. Välj platt mark utan stenar och grästuvor.
  2. Se till att marken är torr, eftersom tältet inte alltid stänger ute all fukt.
  3. Vatten i närheten kan vara praktiskt för diskning, eldsläckning eller bad. Läs mer om dricksvatten i naturen.
  4. Bedöm hur blåsigt det är. Lite vind kan hålla myggen borta, medan en plats i lä ofta är bättre på fjället.
  5. Undvik gärna högt gräs, där fästingar trivs.
  6. Kontrollera åt vilket håll solen går upp. Morgonskugga minskar risken för ett alltför varmt tält.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

De odlar maten – och förgiftas på jobbet

Publicerad september 10, 2026 – av Markus Andersson
Person med skyddsdräkt och mask besprutar citronträd.

Bönderna och lantarbetarna som odlar världens mat hör till dem som skadas mest av de kemikalier som sprids över fälten. En ny global forskningsöversikt uppskattar att akut bekämpningsmedelsförgiftning drabbar en stor del av världens jordbrukare varje år.

Forskare från det pesticidkritiska nätverket Pesticide Action Network (PAN) har gått igenom forskning kring akut bekämpningsmedelsförgiftning. De vetenskapliga artiklarna som granskats täcker 62 länder. Forskarna kompletterade sedan med WHO:s dödsorsaksstatistik från ytterligare 77 länder – totalt 139 länder.

Resultaten, som publicerats i Frontiers in Public Health, visar att antalet fall av oavsiktlig akut bekämpningsmedelsförgiftning uppskattas till 402–433 miljoner per år, motsvarande ungefär 46 procent av världens jordbrukare. Siffran är inte direkt räknad: beräkningen bygger på nationella siffror och befolkningsdata för världens regioner, inte på mätningar i varje land.

Det handlar om arbetsvillkor. Bördan bärs av dem som blandar, bär och sprider medlen på fälten, och studien pekar på förlorad arbetsförmåga och sämre livskvalitet som direkta följder.

Vi kan inte längre acceptera att de som arbetar på fälten och odlar vår mat utsätts för skadliga bekämpningsmedel och blir sjuka, säger Susan Haffmans, senior rådgivare vid PAN Germany.

Vård som aldrig nås

Många fall saknas i vårdens statistik, eftersom de drabbade inte alltid har råd eller möjlighet att söka vård. Den som blir sjuk kan sakna pengar och sjukförsäkring, ha långt till närmaste vårdinrättning eller inte kunna ta ledigt en dag utan att förlora lönen eller jobbet.

Till det kommer att läkare kan tolka symptomen som tecken på andra sjukdomar. I vissa länder saknas dessutom krav på att rapportera förgiftningarna, eller ett gemensamt register där fallen samlas.

Det största antalet icke-dödliga fall återfinns i södra Asien, följt av Sydostasien och östra Afrika. Det handlar om antal fall, inte om att andelen drabbade med säkerhet är högst där.

Osäkerheten går åt båda hållen. Definitionerna av akut förgiftning varierar mellan studierna, i de flesta undersökningarna av jordbrukare bygger uppgifterna på självrapporterade symptom, och siffrorna räknar förgiftningsfall – inte unika personer. Samma bonde kan förgiftas flera gånger under en säsong.

Forskarna betonar att jordbrukare behöver tillgång till alternativ till de särskilt farliga bekämpningsmedlen.

Nu när omfattningen av lidandet har blottlagts måste jordbrukare få stöd att få tillgång till säkrare alternativ, för att skydda sin egen och sina familjers hälsa, säger Sheila Willis, chef för internationella program vid PAN UK.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Upptäck en ny stig på Vandringens dag

Publicerad september 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Ett barn med ryggsäck tittar genom en kikare i naturen.
Ta med barnen på en dagstur i helgen.

Den 12 september är det Vandringens dag med turer runt om i Sverige. En kort vandring eller en hel dag på fjället – det finns flera sätt att upptäcka en ny stig.

Initiativet startades av Svenska Turistföreningen 2019. I dag medverkar flera organisationer och föreningar.

Programmet spänner över olika landskap och inriktningar. I Bohuslän ordnar Västkuststiftelsen en geologisk vandring på norra Ramsvikslandet vid Hunnebostrand. I Bålsta i Uppland leder Friluftsfrämjandet en tre kilometer lång vandring längs Vandrarleden, och i Jämtland arrangerar STF Jämtland-Härjedalen en dagstur längs Ottsjöplatån.

Enligt arrangörerna är syftet att fördjupa kunskapen om Sveriges natur- och kulturmiljöer. Antalet turer i aktivitetslistan är föränderligt; i början av september fanns 109 vandringar upptagna.

STF samlar också lokalavdelningarnas tips på dagsturer för den som vill vandra på egen hand, skriver föreningen på sin webbplats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.