Vegokorv får fortsätta att kallas korv

EU-parlamentet röstade i fredags nej till ändringsförslag 165, som skulle inneburit att en vegokorv inte längre skulle fått kallas korv.

I april i år röstade Europaparlamentets utskott för jordbruk och landsbygdsutveckling (AGRI) igenom ett tillägg som ska förhindra företag att använda termer i beskrivningen av vegetabiliska produkter som annars används för animaliska produkter, till exempel korv, burgare och stek.

Tanken var att bara produkter innehållandes kött skulle få kallas vid sådana namn.

I Frankrike har detta redan skett och man får inte kalla en sojakorv för just korv, enligt den nya lagen. Förslaget väcktes av ledamoten Jean Baptiste Moreu, en lantbrukare från president Macrons regerande parti ”La république en marche”. Moreu menade att konsumenterna blev ”vilseledda” av begreppen och att fransmännen måste få bättre information om vad de köper. Slutsatsen var att därför allt som hette korv, burgare, stek eller biff garanterat skulle innehålla kött.

Bryter tillverkare och företag mot detta i Frankrike kan böterna komma upp i tre miljoner kronor.

Eurogroup for Animals, en organisation som genom EU jobbar för djurens välfärd och som samarbetar med flera djurrättsorganisationer i medlemsländerna, ser både Frankrikes beslut samt EU-parlamentets beslut som ett sätt för köttbranschen att stoppa utvecklingen för mer vegetariska produkter. Dessa poängterar också att termer som ”naturlig” och ”färsk från bondgård” får användas trots att produkterna kommer från djur som fötts upp i storskaliga djurfabriker – alltså inte alls naturligt eller från en bondgård och att detta därför vilseleder konsumenterna.

Sedan tidigare finns ett beslut från EU-domstolen om att termer som “smör”, “grädde”, “yoghurt”, “mjölk” och “ost” endast får användas för produkter som innehåller mjölk från kor, samt att det tydligt måste framgå att vegetabiliska produkter är just vegetabiliska.

Idag röstade dock EU-parlamentet, efter att ha skjutit upp det sedan i tisdags, ner ändringsförslag 165 som skulle inneburit att många tillverkare hade blivit tvungna att byta namn på sina vegokorvar och vegoburgare.

– Omröstningen är en seger för det sunda förnuftet och för konsumenten. Det finns inget problem här, växtbaserade produkter måste redan vara tydligt märkta, ingen förväxlar en växtbaserad korv med en baserade på kött. Beslutet hade enbart gjort det svårare för den konsument som vill välja vego, säger Sebastian Wiklund, politisk chef på Djurens Rätt.

Djurens rätt gjorde uppror mot förslaget och hade samlat in mer än 30 000 namnunderskrifter mot förslaget. I ett öppet brev uppmmanar Djurens rätt de svenska EU-parlamentarikerna, tillsammans med Djurskyddet Sverige, Sveriges Konsumenter och Vi Konsumenter, att rösta mot ändringsförslagen.

– Hade ändringsförslaget gått igenom hade det inneburit långtgående inskränkningar från EU:s sida i ländernas självbestämmanderätt och riskerat försvåra och fördröja den viktiga utvecklingen mot ett hållbart jordbruk och mot mer växtbaserat i enligt med ambitionen i the European Green Deal, menar Wiklund.

Samtidigt röstades ett annat förslag igenom, ändringsförslag 171. Detta innebär ytterligare restriktioner för växtbaserade alternativ till mejeriprodukter genom att det bland annat blir förbud att beskriva dessa som ”yoghurt-stil”. Bland annat Växtbaserat Sverige, en sammanslutning av företag inom den växtbaserade sektorn, har uttryckt stor oro för det ändringsförslag som röstades igenom.