Annons:

Så lyckas du med tomatodlingen

Uppdaterad maj 27, 2026, Publicerad februari 24, 2024 – av Redaktionen
Med lite koll kan de flesta lyckas med sina tomatodlingar.

Att framgångsrikt odla tomater behöver inte vara svårt. Med rätt miljö, omplantering och att regelbundet ge sin planta en lätt klappning kan man lyckas med tomatodlingen.

Tomater är en av många matvaror som ökat markant i pris den senaste tiden, vilket gör att fler väljer bort den röda grönsaken. Den är dock god tillagad såväl som rå, är nyttig och går att variera i flertalet maträtter.

Åtskilliga väljer bort att testa att odla tomater eftersom det anses svårt eller att man har för lite plats, men det behöver inte vara alltför krångligt. Tomater går också att odla i både kruka och i land, och det går lika fint att balkongodla som i växthus eller trädgård.

Välj rätt frön

Det finns en mängd olika tomatsorter att välja på. Fundera gärna kring saker som hur mycket plats det finns då plantorna kan variera i storlek. Har man ont om plats kan busktomater vara mer fördelaktiga, exempelvis, då de inte blir så höga. Har man dock plats kan man välja mer högresta tomatsorter. En annan fråga att ställa sig kan vara vad man själv föredrar för tomater, kanske gillar man mest plommontomater eller att lägga större tomater på grillen. Små tomater blir också i regel färdiga att ätas snabbare och har man kanske en balkong med mindre solljus kan det vara att föredra. Det finns också andra färger som gul, svart och vit samt olika former.

Annons:

Att sätta frön

Har man växtbelysning kan man i princip sätta frön inomhus hur tidigt som helst genom att förså, men utan det får man vänta till tidigast i april då ljuset i fönstren kan räcka. Så fröna i en liten kruka med hål i botten med max två frön i varje. Bäst är det att blanda såjord med exempelvis krukjord, grönsaksjord eller blomjord. Häll i två tredjedelar annan jord i botten och fyll sedan på med en tredjedel såjord.

"På det sättet får fröna en smal start och kan skicka rötter ner till den näringsrika jorden under när de själva har lust", enligt Land.se.

Sätt ner frön enligt instruktioner på påsen och vattna lätt, gärna med en sprayflaska. Lägg en plastpåse eller plastfolie över, men kom ihåg att lufta då och då, alternativt göra några hål i den. Ställ sådden varmt och håll utkik efter de första groddarna, då kan man ställa något svalare. Se till att hålla jorden lätt fuktig.

Foto: Jasmin Schreiber/Unsplash

Plantera om

När plantorna börjat få sina första hjärtblad är det dags för en första omplantering. Undvik att välja en jättestor kruka då plantan mår bäst av att den får en kruka som är anpassad efter storlek. Därför kommer plantan att behöva omplanteras några gånger, en indikation på att det är dags brukar vara när rötterna börjar krypa ur hålen i botten på krukan. Plantorna ska vara en och en i krukorna. Plantera med näringsrik jord, undvik alltså såjord.

Tomatplantor växer ofta bäst i plastkrukor eftersom de behåller fukten bättre än lerkrukor, enligt Sara Bäckmo.

När man planterar, särskilt sista gången, oavsett om det är i en kruka, i pallkrage eller på friland, så kan man tänka på att plantera den så att så mycket av stammen som möjligt är under jord. Då sätter plantan nya rötter utefter hela stammen. Kom ihåg att knipsa bort lågt sittande blad innan. Har plantan blivit lite ranglig kan man "ringla" stammen i krukan och fylla på med jord så bara toppen sticker upp.

Maj brukar vara en bra månad att sätta ut tomatplantor, det är dock viktigt att inte sätta ut plantan för tidigt och en regel är att det inte får vara risk för frost då de inte tål kyla.

Miljön

Tomatplantor vill ha det mycket ljust, men inte för varmt när de väl börjat växa. Cirka 18 grader är ofta optimalt, vilket kan vara svårt med tanke på att den vill ha det ljust. Exempelvis kan det bli väldigt varmt i ett fönster, men man kan då ställa en fläkt i närheten eller öppna ett fönster på glänt.

Odla helst inte potatis och tomatplantor i samma land, vissa menar att man inte ens bör göra det i samma trädgård. Detta beror på att både potatisen och tomatplantan lättare drabbas av bladmögel, detta eftersom de är nära besläktade.

Ta hand om plantan

Från stammen bildas både blad, blomklasar och sidoskott. Sidoskotten behöver "tjuvas" bort från de tomatsorter som växer rakt upp eftersom de stjäl energi. Mindre busktomater behöver inte tjuvas, men kan behöva beskäras för att bli buskigare.

Vattna inte för mycket utan låt plantan torka upp mellan vattningarna. Ungefär en gång i veckan kan man ge näring, antingen kan man köpa färdig näring i butik eller exempelvis använda naturligt gräsklipp eller blanda brännässlor i vatten.

Foto: Davor Denkovski/Unsplash

Klappa plantan

När det blåser vajar stammen och blir starkare. Man kan själv simulera detta genom att dra händerna över plantorna då och då för att hjälpa plantan. När plantan fått blommor kan man också hjälpa den att pollinera själv genom att antingen ta exempelvis en tops eller fingret och försiktigt dutta i varje planta.

Skörda och använda

När tomaterna är röda kan man skörda och äta dem direkt. Det går också fint att ta in gröna tomater och låta dem mogna inomhus. Ett vanligt missförstånd är att de gröna tomaterna bör ligga i solen för att mogna bäst. Det är i själva verket plantan som behöver solen, inte tomaterna i sig. Däremot behöver de värme för att mogna, men vill man spara tomaterna längre kan man istället lägga de gröna tomaterna lite svalare. Vill man skynda på mognadsprocessen kan man lägga de gröna tomaterna tillsammans med ett äpple. Äpple utsöndrar etylen, en gas som påskyndar mognaden.

Tomater trivs bäst i rumstemperatur vid förvaring. Får man en stor skörd kan man torka tomater i ugnen, men det går också att frysa dem antingen hela eller i skivor. De kommer dock bli mer vattniga vid upptining och passar därför bättre i exempelvis matlagning istället för på smörgåsen.

Andra tips är att göra egen ketchup eller tomatsås. Varför inte göra storkok på rostad tomatsoppa och frysa in inför vintern eller varför inte testa att göra sirap eller marmelad.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Förläng skörden – torka frukt och bär hemma

Publicerad september 4, 2026 – av Emil Fjellstedt
Färgglada torkade skivor av bland annat kiwi, citrus och päron
Olika sorters frukt lämpar sig för torkning, men tiden varierar beroende på frukt och skivornas tjocklek.

Att torka frukt och bär är ett enkelt sätt att ta vara på skörden. Smakerna bevaras och kan ge glädje långt efter att säsongen är över.

Att torka är ett enkelt sätt att ta hand om mer än man hinner äta färskt. När vattnet långsamt försvinner blir smaken fylligare, samtidigt som frukten tar betydligt mindre plats än i frysen.

Metoden passar särskilt bra för äpplen, päron, plommon och jordgubbar. Resultatet kan ätas som mellanmål, blandas i müsli eller användas i gröt och bakning.

Välj fina råvaror

Börja med mogen men fast frukt. Sortera bort sådant som är mögligt eller illa skadat. Skölj frukt och bär, se till att synlig jord försvinner och låt dem sedan rinna av ordentligt.

Ta bort kärnhus och skaft och skär större frukter i jämna skivor. Tunna äppelskivor blir lättare spröda, medan tjockare klyftor brukar bli sega. Äpplen och päron kan torkas med skalet kvar.

Ljus frukt mörknar ofta under torkningen. Det är ofarligt, men den som vill behålla en ljusare färg kan doppa bitarna en kort stund i vatten med citron.

Ugn eller torkapparat

En torkapparat ger jämn värme och bra luftcirkulation. Lägg bitarna i ett lager utan att de överlappar varandra och följ apparatens anvisningar.

Äppelskivor utlagda i en mattork bredvid ett färskt äpple
Jämnt skurna äppelbitar med luft mellan sig torkar jämnare i mattorken. Foto: Natalia Sevruk/Pexels

Det går också bra att använda varmluftsugn. Lägg frukten på plåtar eller galler och torka vid omkring 55–60 grader.

Fukten måste kunna lämna ugnen. Luckan kan därför behöva stå lite på glänt, men gör det bara om ugnens tillverkare tillåter det. Kontrollera bitarna då och då och byt plats på plåtarna om torkningen blir ojämn.

Hur lång tid det tar beror på råvara, tjocklek och utrustning. Räkna med flera timmar. Höj inte värmen för att skynda på – då kan ytan bli torr medan mitten fortfarande är fuktig.

Så gör du med bären

Jordgubbar går snabbt att förbereda: skiva dem eller dela dem på mitten. Hallon och björnbär kan torkas hela, men behöver längre tid. För blåbär kan det vara bra att låta dem lufttorka ordentligt efter sköljningen innan de sätts in i ugnen. Blåbär och vinbär har ett skal som håller kvar fukten och kan prickas försiktigt eller krossas lätt före torkningen.

Mjuka bär passar också till fruktläder. Mixa dem till puré, bred ut ett tunt lager på en torkduk och torka tills ytan inte längre känns klibbig. Låt lädret svalna innan det rullas ihop.

Rullar av mörkrött fruktläder omgivna av blåbär
Fruktläder görs genom att bär mixas till puré och torkas i ett tunt lager. Foto: iStock/Larysa Lyundovska

När är det färdigt?

Låt några bitar svalna innan du provar dem. Färdig frukt ska kännas seg eller böjlig utan att släppa ifrån sig fukt när den delas och pressas. Bär blir ofta torrare och fastare.

För att upptäcka gömd restfukt kan den avsvalnade frukten läggas löst i rena glasburkar i sju till tio dagar. Skaka burkarna varje dag. Om det bildas kondens behöver innehållet torkas en stund till.

Förvara i täta burkar

När allt är helt torrt kan frukten packas i rena, täta burkar. Mindre portioner är praktiska eftersom resten av satsen då slipper utsättas för fukt varje gång en burk öppnas.

Skriv innehåll och datum på burken och ställ den mörkt, torrt och svalt. Titta till innehållet ibland. Om det luktar konstigt eller syns mögel ska det inte ätas. Möglig mat ska som regel kastas.

Frukt och bär som är ordentligt torkade och förvaras lufttätt, mörkt och svalt håller ofta i omkring sex till tolv månader. Värme och fukt förkortar hållbarheten. Kondens i burken eller bitar som har blivit fuktiga visar att innehållet behöver kontrolleras. Synligt mögel, avvikande lukt eller spår av skadedjur är tecken på att hela innehållet bör kastas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gratis surströmming – men bara för vuxna

Publicerad september 4, 2026 – av Jan Sundstedt

Ica Söråker skänker bort fjolårets surströmming – men har infört en 18-årsgräns för att minska risken att burkarna används till bus.

Flera butiker i Västernorrland säljer just nu ut burkar från förra året för noll kronor, rapporterar Sveriges Radio.

På Ica Söråker gäller dock erbjudandet bara vuxna. Handlaren Torbjörn Lagergren säger att åldersgränsen är en förebyggande åtgärd.

Det kan finnas en liten risk att det kan misskötas. Det kan hamna surströmmingsburkar ute på diverse olika saker och därför har vi satt 18-årsgräns bara för att minimera den risken, säger han till Sveriges Radio.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hönsens vardag direktsänds vid ägghyllan

Publicerad september 2, 2026 – av Markus Andersson
En flock höns på grönbete framför ett mobilt hönshus vid Alvas Naturbete
Hönsen på Alvas Naturbete vistas utomhus under säsongen och flyttas regelbundet till nytt bete.

Kunder vid ägghyllan på Ica Kvantum Liljeholmen kan följa höns på en småländsk gård i direktsändning. Försöket ska visa om större insyn i djurhållningen kan öka intresset för småskaligt producerade grönbetesägg.

Bakom satsningen står nätbutiken Gårdens, som säljer äggen, och den fristående producenten Alvas Naturbete utanför Mönsterås. En kamera vid gårdens mobila hönshus sänder hönsens vardag till en skärm i Stockholmsbutiken. Samma direktsändning går även att följa på nätet.

Sex ägg kostar 49 kronor. Tanken är att kunderna ska få se vad som skiljer produktionen från billigare alternativ, i stället för att enbart mötas av några rader på en förpackning.

Vi vet inte svaret ännu, och det är precis därför vi gör testet, säger Oskar Karlsson, medgrundare och operativ chef på Gårdens, i ett pressmeddelande som återges av Jordbruksaktuellt.

Hönsen vistas utomhus under säsongen och flyttas regelbundet till nytt bete. En tid efter att gårdens kor har betat på en yta släpps hönsen dit för att krafsa efter bland annat gräs och insekter.

Gårdens samlar mat från småskaliga svenska producenter och säljer bland annat kött, mejerivaror, ägg, grönsaker och skafferivaror med hemleverans. Alla förädlade livsmedel i Gårdens sortiment är Ä-märkta, enligt konsumentföreningen Äkta vara. Föreningen uppger att Gårdens är den första svenska butiken med ett sådant sortiment. Ä-märket används för livsmedel utan tillsatser, fejkade aromer och industriella ingredienser. Märket används inte på oförädlade råvaror som ägg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Knepen som får gröna tomater att mogna

Publicerad augusti 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
Gröna tomater samlade i en röd skål
Gröna tomater kan eftermogna inomhus om de har hunnit utvecklas tillräckligt före skörd.

Gröna tomater kan få mogna färdigt inomhus. Rätt temperatur och ett moget äpple kan hjälpa processen – men alla tomater är inte tillräckligt utvecklade för att eftermogna.


Artikeln publicerades ursprungligen den 19 augusti 2022.


Tomater trivs under svenska somrar, men när temperaturen sjunker blir det ofta gröna frukter kvar på plantorna. De kan plockas före den första frosten och få mogna inomhus.

Sortera tomaterna först

Börja med att skilja de utvecklade tomaterna från dem som har plockats för tidigt. Fullstora och blankt gröna tomater kan vanligtvis eftermogna, särskilt om färgen har börjat ljusna eller fått en svag rosa ton.

Små, hårda och matt mörkgröna tomater har ofta inte nått det så kallade mogengröna stadiet. De kommer sällan att mogna ordentligt efter skörd, enligt Colorado State University.

Tomaterna behöver inte solljus

Direkt solljus behövs inte för eftermognaden. Lägg i stället tomaterna luftigt i en papperspåse eller en grund låda, skyddade från direkt sol. Frukterna ska vara torra och oskadade och bör helst ligga i ett eller två lager.

Temperaturen avgör hur snabbt det går. Omkring 20–25 grader ger snabbare mognad, medan 13–16 grader bromsar processen. Temperaturer under cirka 10 grader kan försämra smaken och kvaliteten. Kontrollera tomaterna med några dagars mellanrum och plocka bort frukter som har spruckit eller börjat mögla.

Så skyndar du på mognaden

Tomaternas mognad styrs bland annat av växthormonet etylen. Ett moget äpple, en banan eller en redan mogen tomat avger gasen och kan därför påskynda processen. Lägg någon av frukterna tillsammans med tomaterna i en papperspåse eller ventilerad låda.

Undvik skadad eller rutten frukt och använd inte en försluten glasburk. Där kan fukt stängas in och öka risken för mögel.

Kan man äta omogna gröna tomater?

Omogna tomater innehåller glykoalkaloiden tomatin. Ämnet är besläktat med solanin och chakonin, som förekommer i potatis. Stora mängder glykoalkaloider kan orsaka illamående, diarré och magsmärtor.

Livsmedelsverket har inget generellt råd om att undvika omogna tomater, men myndigheten har inte gjort någon fullständig riskvärdering och kan därför inte slå fast vilka mängder som är säkra. Den forskning som myndigheten hänvisar till visar att tomatinhalten sjunker när tomaten växer och mognar.

Finlands livsmedelsverk avråder däremot från att äta omogna gröna tomater, även tillagade. Rådet gäller inte tomatsorter som fortfarande är gröna när de är mogna.

FAKTA: Tomat (Solanum lycopersicum)

Tomatens vilda förfäder kommer från Anderna i Sydamerika, främst dagens Peru och Ecuador. Växten tros senare ha domesticerats i det förkolumbianska Mexiko och fördes till Europa av spanjorerna på 1500-talet.

Tomaten betraktas som en grönsak i matlagningen, men är botaniskt en frukt – närmare bestämt ett bär. Förutom röda finns bland annat gula, orange, gröna och lila sorter.

Källa: Encyclopædia Britannica

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.