Annons:

Rökaromer fasas ut från livsmedel

Uppdaterad augusti 20, 2024, Publicerad augusti 20, 2024
– av Sofie Persson
Rökaromer kan finnas i bland annat köttprodukter och chips.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Rökaromer, som används vid bland annat tillverkning av köttprodukter, såser och ost, kommer att fasas ut från livsmedel inom EU. Orsaken är att den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (Efsa) beslutat att dessa inte längre anses säkra att användas i mat.

Istället för traditionell rökning tillsätts ofta aromer i mat för att ge en rökig smak i bland annat köttprodukter, fisk. ost, soppor, såser, chips och även drycker. Att röka livsmedel är en av de äldsta konserveringsmetoderna, men när man förbränner ved eller träspån bildas cancerframkallande ämnen som kallas polycykliska aromatiska kolväten (PAH) i rökgasen. På grund av detta gör Efsa en riskvärdering när tillverkare av rökaromer ansöker om godkännande för användning.

Nu har EU beslutat, efter en ny bedömning från Efsa, att rökaromer inte längre är säkra att använda i livsmedel. Eftersom de flesta rökaromer innehåller halter av cancerframkallande ämnen anser man att det inte är möjligt att bedöma vilken nivå av halterna som är säker för mänsklig konsumtion.

Därför är det viktigt att få i sig så lite som möjligt av den typ av ämnen som ingår i rökaromer. Eftersom rökaromer tillsätts i maten är det möjligt att ta bort dem vilket nu också sker, säger Maria Florin, enhetschef på Livsmedelsverket, i ett pressmeddelande.

Annons:

Beslutet innebär att rökaromer på sikt kommer att försvinna från dagens livsmedel.

Fakta: Rökaromer

Det är smaksättningar som ger livsmedel en rökig smak utan att använda traditionell rökning. Istället fångar man upp rökgas som bildas vid långsam förbränning av olika utvalda träslag. Rökaromer kan tillsättas till livsmedel genom rökning eller andra metoder som till exempel genom att doppa, pensla, spraya eller injicera rökarom i livsmedlet.

Eftersom rökaromer kan innehålla hälsoskadliga ämnen kräver EU:s lagstiftning att de de ämnen som ingår ska ha utvärderats vetenskapligt av Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.

Om ett livsmedel innehåller rökaromer ska ordet "rökarom" finnas med i ingrediensförteckningen.

Källa: Livsmedelsverket

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Vegoprodukter får inte kallas för ”köttnamn”

Publicerad yesterday 13:15
– av Redaktionen
Bara köttprodukter kommer att få kallas för korv.

Under onsdagen röstade EU-parlamentet igenom ett förslag om förbud mot ”köttnamn” på vegetariska och veganska produkter. Det innebär att ”sojakorv” och ”vegoburgare” snart kan heta något helt annat.

Debatten kring huruvida vegetariska och veganska produkter ska få kallas exempelvis ”vegoburgare” eller ”vegokorv” har funnits länge. Redan under 2020 röstade EU-parlamentet i frågan, som slutade i nej.

Förslaget lades återigen fram på bordet, där utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling i EU-parlamentet föreslog att en rad begrepp, som exempelvis korv, burgare, schnitzel och biff, inte ska få användas på vegetariska produkter. Anledningen som främst lagts fram är att man vill skydda europeiska bönder och matproduktion.

Under veckan klubbade EU-parlamentet igenom förslaget om ett sådant förbud, rapporterar Göteborgs-Posten. Förslaget röstades igenom med 355 röster för och 247 emot.

Annons:

”Lite larvigt”

Alla svenska EU-parlamentariker röstade nej till ett förbud, förutom SD som valde att avstå sin röst – men kom istället med ett eget förslag som innebar att bara kycklingprodukter får kallas kyckling, och bara köttprodukter för kött. Det röstades dock ner. Dick Erixon (SD) menar att hela frågan är ”lite larvig”.

Vi tycker att det här är lite larvigt alltihopa. Att sänka matpriserna och avreglera så att vi får lägre matpriser är en viktigare fråga att diskutera. Det här är för hårt. Produkter ska ju kallas det de är. Om man har kött så är det givetvis kött, men gör man det på sojabönor så måste man kunna kalla det för sojakorv, säger han.

Det nya tillägget innebär att nya namn som exempelvis ”vegorundell” och ”vegospole” kan bli verklighet i butikerna, men det står klart först efter att de 27 EU-länderna har förhandlat kring ärendet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så ska du tänka kring möglig mat

Publicerad oktober 3, 2025
– av Redaktionen
På citrusfrukter, äpplen och potatis kan man skära bort möglet – med minst två centimeters marginal.

40 procent av svenskarna slänger alltid möglig mat, enligt en undersökning från Livsmedelsverket. Undersökningen visar att kunskapen kring mögel varierar i svenska hushåll.

I konsumentundersökningen har man samlat in svar från 1044 svenskar i åldrarna 18 år och uppåt, i syfte att se kunskaperna kring mögel och livsmedel. Undersökningen gjordes mellan april och maj i år.

Resultaten visar att fyra av tio alltid slänger möglig mat. Samtidigt som sex av tio ofta skär eller skrapar bort mögel från livsmedel. Av dessa svarar hälften att det dock beror på vilket livsmedel det handlar om.

Av de som skär bort mögel svarar en av fyra att de gör det om det är lite mögel på livsmedlet, samtidigt som en av fem alltid skär bort mögel oavsett mängd.

Annons:

Apelsiner går att äta

I genomsnitt slängs 16 kilo mat per person och år i Sverige. Främst är det frukt, grönsaker, bröd och mejeriprodukter som kastas. Undersökningen visar att fem av tio inte äter apelsin eller andra citrusfrukter om den möglat lite. Fyra av fem svenskar skär bort mögel på hårdosten, och tre av fem äter inte mjukt bröd som möglat.

Livsmedelsverket avråder från att äta mat som möglat, eftersom det kan finnas mögelgifter i den. Däremot finns det vissa undantag där man kan skära bort möglet. Citrusfrukter, äpplen och potatis är exempelvis okej att skära bort möglet på. Det ska dock vara minst två centimeters marginal. Samma gäller för hårdost. På sylt och mos där man har tillsatt minst 500 gram socker per kilo bär eller frukt kan man också äta om man tar bort mögelskiktet, även här gäller två centimeter.

Ät inte bröd och vindruvor

Bröd som möglat bör man dock inte äta, då även en liten bit mögel kan ha spridits i hela brödet utan att det syns. Även saft bör undvikas.

I vattnigare frukter och grönsaker, som exempelvis tomater och päron, kan också mögelgifter spridas i hela frukten – och därför bör man slänga den om den börjat mögla. Fikon, dadlar och vindruvor bör man aldrig äta om de börjat mögla, då de innehåller aflatoxin eller ochratoxin A som är de mest hälsoskadliga mögelgifterna. Det är dock okej att rensa bort de möglande frukterna i exempelvis en förpackning och äta de som inte möglat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så håller du kylen kall vid strömavbrott

Publicerad september 30, 2025
– av Redaktionen
Öppna kylskåpet så lite som möjligt vid strömavbrott – varje gång du öppnar försvinner värdefull kyla som håller maten säker.

I oroliga tider finns det större risk för strömavbrott. I en ny rapport från Livsmedelsverket ger man råd till svenskar kring hur man ska hantera maten i kylskåpet innan, under och efter ett strömavbrott.

Strömavbrott har blivit vanligare i Europa och även Sverige, i somras drabbades exempelvis Gotland av två längre avbrott som orsakade problem för gotlänningarna. Om strömmen går börjar temperaturen i kylskåpet stiga redan inom några timmar, vilket sedan påverkar hur snabbt bakterier kan föröka sig i matvarorna.

Det finns några saker att göra som kan förlänga kylan och därmed hållbarheten på maten. Och vissa livsmedel håller längre än andra när det blivit varmare i kylskåpet, säger Åsa Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

Ha kallare

För att förebygga inför ett eventuellt strömavbrott bör man ha 4 °C i kylskåpet istället för 8 °C. På så vis håller maten lite längre. Det är också fördelaktigt att ha både kylklampar och vattenflaskor i frysen. Vidare rekommenderar Livsmedelsverket att man har en kyltermometer som inte är beroende av el i kylen. Ett tips är också att förvara maten rätt från början.

Annons:

Ta tid

När det sker ett strömavbrott bör man notera tiden så man håller koll på hur länge kylskåpet varit strömlöst. Öppna heller inte kylskåpet i onödan, för det släpper ut kylan. Lägg också in eventuella kylklampar för att fördröja temperaturstigningen. I ett fullt kylskåp stiger också temperaturen långsammare.

Om elavbrottet har varat i högst 7 timmar och om temperaturen i kylskåpet från början var 4 °C kan man, om man inte tillhör någon riskgrupp med nedsatt immunförsvar, i vanlig ordning titta, lukta och i vissa fall smaka på matvarorna för att se att de är okej. Har man haft 8 °C är det fyra timmar som gäller istället.

Hushåll ska klara sig en vecka

Om det blir en större kris, där strömavbrott ingår, bör svenska hushåll klara sig utan kommunens hjälp under en vecka, enligt Livsmedelsverket. I första hand ska hjälpen gå till de som har det svårare, exempelvis äldre och sjuka. Därför bör man ha alternativ till sätt att laga mat på, som exempelvis campingkök eller grill.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Förvara skörden i vinter

Publicerad september 20, 2025
– av Sofie Persson
Många grödor går att torka, syra eller sylta.

Hur förvarar man potatis och morötter bäst utan jordkällare? Vad går egentligen att torka och frysa? Här har du några användbara tips på hur man kan förvara skörden för att den ska hålla i vinter.

Hösten närmar sig och skördetiden är här. Oavsett om man har en liten odling på balkongen eller en stor trädgård kanske man vill spara en del av det man odlat för att äta under vintern, något som allt fler börjat ägna sig åt bland annat mot bakgrund av de skenande matpriserna. Dock behöver man veta lite vad man gör när man ska förvara matvaror under de kalla månaderna.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 26 augusti 2022.


Torkning

Annons:

Enklaste sättet att torka är med en torkmaskin, men det går också bra att torka i ugnen eller i rumstemperatur beroende på vad man ska torka. Alla kryddväxter går utmärkt att torka och görs bäst i rumstemperatur. Ett tips är att ta en bukett kryddor och sticka in den i en papperspåse och knyta runt öppningen så att kryddorna hänger i påsen. Sedan kan man hänga upp påsen och kryddorna kommer att torka i den och eventuella blad som ramlar av kommer att samlas i påsen. Chilifrukter kan också torkas genom att hängas upp. Bönor går bra att torka i ett soligt fönster.

Frukt och bär kan också med fördel torkas, vilket dock bör göras i torkmaskin eller ugn. Ett tips om man vill torka blåbär utan torkmaskin är att först låta dem stå i rumstemperatur i ungefär ett dygn innan man lägger in dem i ugnen. Det gör att en del av vätskan försvinner och förhindrar att blåbären blir till en stor, seg klump i ugnen.

Även zucchini och tomat går att torka i ugn.

Syra eller sylta

Att syra, eller fermentera, är en konserveringsmetod där man i korthet låter mjölksyrabakterier på grönsakerna omvandla, det vill säga fermentera, kolhydrater till bland annat mjölksyra som i sin tur gör att det blir syrligt, enligt Livsmedelsverket. Vanligaste är att man fermenterar vitkål, morötter, rödbetor, gurka och oliver. Det är viktigt att följa recept noga så att inte oönskade bakterier kommer in, vilket rentav kan göra att man blir sjuk.

Gillar man sötsaker är annars en idé att göra på det gamla goda viset, det vill säga göra saft, sylt, gelé, marmelad eller sirap. Många trädgårdar brukar överflödas av exempelvis rabarber, så passa på att göra lite sirap eller saft av det. Är man noga med hygienen kan saft och sylt hålla i minst 1 till 2 år oöppnade, men även längre än så.

Frys

Det går att frysa in det mesta men ibland är det bäst att förvälla först. Bär och frukt går exempelvis bra att frysa in som de är. Även tomater, zucchini och kryddväxter. Grönkål, broccoli och mangold kan man förvälla först. Det går att frysa in det mesta utan förvällning, men smakerna kan förändras och det finns risk för missfärgningar. Ett tips är att testa sig fram, men man bör inte förvänta sig att allt man fryser in är i samma skick när man tinat det. Exempelvis kan bladväxter bli sörjiga när man tinar dem, men det man kan göra är att smula ner dem i grytor eller smoothies för extra vitaminer.

Alternativ till jordkällare

Har man tillgång till jordkällare kan man förvara exempelvis potatis, rotsaker och även äpplen där. Lägg dock inte äpplen nära andra grödor då de utsöndrar etylengas som påskyndar mognaden och därför kan påverka de andra grödorna.

Alla har förstås inte tillgång till en jordkällare, men det finns andra alternativ. Det går till exempel att gräva en stuka i jorden som fungerar på liknande sätt. Enkelt förklarat fyller man gropen med exempelvis granris och halm, lägger i rotsakerna och täcker sedan över med jord. Det finns dock flera sätt att göra detta på.

För den som inte har en tomt att gräva på går det även att göra en slags ”minijordkällare” med en frigolitlåda som man kan ställa på balkongen.

Kom ihåg att ta bort all blast innan och endast spara de som är hela och friska.

Flera rotsaker kan övervintra i jorden. Detta kan fungera för exempelvis morötter, purjolök och jordärtskockor. Täck över grödorna med exempelvis halm eller löv för att skydda mot den värsta kylan. Även grönkål, spenat och mangold kan hålla i flera minusgrader. Kryddor som persilja, salvia och timjan tål någon minusgrad. Det är dock en risk att förvara i trädgården då det kan bli för kallt och skadedjur kan komma åt grödorna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.