Annons:

Quinoa på frammarsch

Uppdaterad april 27, 2023, Publicerad maj 28, 2013

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

171 300 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.

Nedräknare
0 Dagar
0 Timmar
0 Minuter

Den näringsrika grödan quinoa som härstammar från Anderna ökar i popularitet i USA, Europa, Kina och Japan – och FN har utsett 2013 till ”quinoans år”. I Bolivia, världens största producent av quinoa, arbetar regeringen nu för att uppmuntra inhemsk konsumtion.

quinoa-2
Foto: Flickr/net_efekt/CC BY 2.0

Ana Chipana från Bolivia berättar att hon inte tyckte om quinoa när hon var liten. Men grödan har nu gjort henne till en framgångsrik entreprenör i staden Tamarac i södra Florida, dit hon kom för 12 år sedan tillsammans med sin man Ramiro.

Det var när hennes man drabbades av en svår magsjukdom och familjen var tvungen att ändra sina matvanor som hon återupptäckte quinoan, berättar hon för IPS. Hon mindes den traditionella mat hon ätit som liten i Bolivia.

Quinoa innehåller upp till 23 procent protein – mer än dubbelt så mycket som andra spannmål – samt kolhydrater, alla de viktiga aminosyrorna, järn, kalcium, magnesium, fosfor och vitaminer. Grödan är lättsmält, har en låg fetthalt och är glutenfri.

Annons:

– Quinoa är rikt på näringsämnen och är nästan en fullvärdig protein-, mineral, vitamin och energikälla, dessutom överlever grödan i många olika klimat, säger Einstein Henry Tejada, talesperson för FN:s jordbruksorgan, FAO i Bolivia.

Quinoa växer i torra och salta jordar och plantorna utsätts för extrema väderförhållanden mer än två tredjedelar av sin livscykel, förklarar Tejada.

En quinoabonde i Peru. Foto: Alfredo Camacho/Bioversity International/CC BY-NC-ND 2.0
En quinoabonde i Peru. Foto: Alfredo Camacho/Bioversity International/CC BY-NC-ND 2.0

Precis som potatis så var quinoa en gång basföda i det mäktiga inkariket. Men grödan föll i glömska och idag är konsumtionen inte stor i Bolivia – men efterfrågan ökar i USA, Europa, Kina och Japan.

När Chipanas man återhämtat sig började hon sprida kunskap om quinoans goda hälsoeffekter till andra. År 2010 startade hon ett litet ekologiskt bageri i Tamarac. Där säljer hon ekologiska bakverk gjorda på quinoamjöl som varken innehåller socker eller gluten.

Hon har också presenterat sina produkter för den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa. Nasa har i årtionden känt till hur näringsrik quinoan är och har dietister och forskare som studerat grödan under lång tid.

– Astronauterna berättade att quinoa ingår i deras kost, både i rymden och på marken, säger Chipana.

En bild av Chipana tillsammans med den tidigare Nasa-astronauten James Reilly – med ett av hennes bakverk i sin hand – har fått en stor spridning via sociala medier i Bolivia. Bilden har, utan att det var planerat, blivit en del av den bolivianska regeringens kampanj för att uppmuntra lokal och internationell konsumtion av quinoa.

President Evo Morales vill göra quinoan till en basvara i den bolivianska kosten.

Bolivia är världens största producent och producerar 51 000 ton quinoa per år, varav det mesta exporteras. USA är den största importören. Enligt det bolivianska institutet för utrikeshandel gav quinoan exportintäkter på motsvarande 530 miljoner kronor år 2012, vilket var en ökning på 26 procent jämfört med 2011. Under de senaste fyra åren har även den inhemska konsumtionen ökat från 4 000 till 12 000 ton per år – motsvarande en ökning från 350 gram till 1,1 kilo per person.

På uppmaning från Bolivia har FN utsett år 2013 till ”quinoans år”.

”Eftersom quinoan endast använts av ursprungsbefolkningar på höglandet och bland människor i fattiga områden har konsumtionen varit liten, men den inre marknaden börjar växa,” sa president Evo Morales i ett tal till FN:s generalförsamling i februari, vid den officiella lanseringen av det internationella quinoaåret.

Chipana säger att det har varit svårt för henne att etablera sig på den bolivianska marknaden där quinoan inte varit lika uppmärksammad. Hon menar att det har varit lättare i USA där folk har ett stort intresse för näringsvärden och ekologi.

Hon menar att Bolivia borde arbeta för att möta efterfrågan från utlandet och satsa på forskning och en industrialiserad produktion av quinoa.

Även om andelen fattiga har minskat i Bolivia, från 61 till 45 procent mellan 2005 och 2011, enligt nationell statistik, lider en miljon människor fortfarande av hunger, undernäring eller brist på mat. Det framgår av statistik från FAO.

– För att minska hungern och fattigdomen, som är stor på landsbygden, rekommenderar FAO en strategi som både innefattar hållbara produktionssystem och en tryggad livsmedelsförsörjning. Quinoa passar för dessa syften, säger Tejada från FAO i Bolivia.

 

Franz Chávez/IPS

Fakta quinoa

Quinoa (Chenopodium quinoa), även kallad mjölmålla, är en ört som växer vilt i Sydamerika. Växtens frön är ätliga och ett bra val av föda med tanke på deras näringsvärden. Quinoa finns i många olika färger och storlekar. Vanligast är vit, röd och svart men det finns också blå quinoa.

Quinoa började odlas av Inka-indianerna i Sydamerika. Det anses att en av anledningarna till att Inka-riket blev så stort är att de åt quinoa som är väldigt näringsrik och innehåller nästan allt människor behöver.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Vegoprodukter får inte kallas för ”köttnamn”

Publicerad oktober 9, 2025
– av Redaktionen
Bara köttprodukter kommer att få kallas för korv.

Under onsdagen röstade EU-parlamentet igenom ett förslag om förbud mot ”köttnamn” på vegetariska och veganska produkter. Det innebär att ”sojakorv” och ”vegoburgare” snart kan heta något helt annat.

Debatten kring huruvida vegetariska och veganska produkter ska få kallas exempelvis ”vegoburgare” eller ”vegokorv” har funnits länge. Redan under 2020 röstade EU-parlamentet i frågan, som slutade i nej.

Förslaget lades återigen fram på bordet, där utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling i EU-parlamentet föreslog att en rad begrepp, som exempelvis korv, burgare, schnitzel och biff, inte ska få användas på vegetariska produkter. Anledningen som främst lagts fram är att man vill skydda europeiska bönder och matproduktion.

Under veckan klubbade EU-parlamentet igenom förslaget om ett sådant förbud, rapporterar Göteborgs-Posten. Förslaget röstades igenom med 355 röster för och 247 emot.

Annons:

”Lite larvigt”

Alla svenska EU-parlamentariker röstade nej till ett förbud, förutom SD som valde att avstå sin röst – men kom istället med ett eget förslag som innebar att bara kycklingprodukter får kallas kyckling, och bara köttprodukter för kött. Det röstades dock ner. Dick Erixon (SD) menar att hela frågan är ”lite larvig”.

Vi tycker att det här är lite larvigt alltihopa. Att sänka matpriserna och avreglera så att vi får lägre matpriser är en viktigare fråga att diskutera. Det här är för hårt. Produkter ska ju kallas det de är. Om man har kött så är det givetvis kött, men gör man det på sojabönor så måste man kunna kalla det för sojakorv, säger han.

Det nya tillägget innebär att nya namn som exempelvis ”vegorundell” och ”vegospole” kan bli verklighet i butikerna, men det står klart först efter att de 27 EU-länderna har förhandlat kring ärendet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så ska du tänka kring möglig mat

Publicerad oktober 3, 2025
– av Redaktionen
På citrusfrukter, äpplen och potatis kan man skära bort möglet – med minst två centimeters marginal.

40 procent av svenskarna slänger alltid möglig mat, enligt en undersökning från Livsmedelsverket. Undersökningen visar att kunskapen kring mögel varierar i svenska hushåll.

I konsumentundersökningen har man samlat in svar från 1044 svenskar i åldrarna 18 år och uppåt, i syfte att se kunskaperna kring mögel och livsmedel. Undersökningen gjordes mellan april och maj i år.

Resultaten visar att fyra av tio alltid slänger möglig mat. Samtidigt som sex av tio ofta skär eller skrapar bort mögel från livsmedel. Av dessa svarar hälften att det dock beror på vilket livsmedel det handlar om.

Av de som skär bort mögel svarar en av fyra att de gör det om det är lite mögel på livsmedlet, samtidigt som en av fem alltid skär bort mögel oavsett mängd.

Annons:

Apelsiner går att äta

I genomsnitt slängs 16 kilo mat per person och år i Sverige. Främst är det frukt, grönsaker, bröd och mejeriprodukter som kastas. Undersökningen visar att fem av tio inte äter apelsin eller andra citrusfrukter om den möglat lite. Fyra av fem svenskar skär bort mögel på hårdosten, och tre av fem äter inte mjukt bröd som möglat.

Livsmedelsverket avråder från att äta mat som möglat, eftersom det kan finnas mögelgifter i den. Däremot finns det vissa undantag där man kan skära bort möglet. Citrusfrukter, äpplen och potatis är exempelvis okej att skära bort möglet på. Det ska dock vara minst två centimeters marginal. Samma gäller för hårdost. På sylt och mos där man har tillsatt minst 500 gram socker per kilo bär eller frukt kan man också äta om man tar bort mögelskiktet, även här gäller två centimeter.

Ät inte bröd och vindruvor

Bröd som möglat bör man dock inte äta, då även en liten bit mögel kan ha spridits i hela brödet utan att det syns. Även saft bör undvikas.

I vattnigare frukter och grönsaker, som exempelvis tomater och päron, kan också mögelgifter spridas i hela frukten – och därför bör man slänga den om den börjat mögla. Fikon, dadlar och vindruvor bör man aldrig äta om de börjat mögla, då de innehåller aflatoxin eller ochratoxin A som är de mest hälsoskadliga mögelgifterna. Det är dock okej att rensa bort de möglande frukterna i exempelvis en förpackning och äta de som inte möglat.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Så håller du kylen kall vid strömavbrott

Publicerad september 30, 2025
– av Redaktionen
Öppna kylskåpet så lite som möjligt vid strömavbrott – varje gång du öppnar försvinner värdefull kyla som håller maten säker.

I oroliga tider finns det större risk för strömavbrott. I en ny rapport från Livsmedelsverket ger man råd till svenskar kring hur man ska hantera maten i kylskåpet innan, under och efter ett strömavbrott.

Strömavbrott har blivit vanligare i Europa och även Sverige, i somras drabbades exempelvis Gotland av två längre avbrott som orsakade problem för gotlänningarna. Om strömmen går börjar temperaturen i kylskåpet stiga redan inom några timmar, vilket sedan påverkar hur snabbt bakterier kan föröka sig i matvarorna.

Det finns några saker att göra som kan förlänga kylan och därmed hållbarheten på maten. Och vissa livsmedel håller längre än andra när det blivit varmare i kylskåpet, säger Åsa Rosengren, mikrobiolog på Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.

Ha kallare

För att förebygga inför ett eventuellt strömavbrott bör man ha 4 °C i kylskåpet istället för 8 °C. På så vis håller maten lite längre. Det är också fördelaktigt att ha både kylklampar och vattenflaskor i frysen. Vidare rekommenderar Livsmedelsverket att man har en kyltermometer som inte är beroende av el i kylen. Ett tips är också att förvara maten rätt från början.

Annons:

Ta tid

När det sker ett strömavbrott bör man notera tiden så man håller koll på hur länge kylskåpet varit strömlöst. Öppna heller inte kylskåpet i onödan, för det släpper ut kylan. Lägg också in eventuella kylklampar för att fördröja temperaturstigningen. I ett fullt kylskåp stiger också temperaturen långsammare.

Om elavbrottet har varat i högst 7 timmar och om temperaturen i kylskåpet från början var 4 °C kan man, om man inte tillhör någon riskgrupp med nedsatt immunförsvar, i vanlig ordning titta, lukta och i vissa fall smaka på matvarorna för att se att de är okej. Har man haft 8 °C är det fyra timmar som gäller istället.

Hushåll ska klara sig en vecka

Om det blir en större kris, där strömavbrott ingår, bör svenska hushåll klara sig utan kommunens hjälp under en vecka, enligt Livsmedelsverket. I första hand ska hjälpen gå till de som har det svårare, exempelvis äldre och sjuka. Därför bör man ha alternativ till sätt att laga mat på, som exempelvis campingkök eller grill.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Förvara skörden i vinter

Publicerad september 20, 2025
– av Sofie Persson
Många grödor går att torka, syra eller sylta.

Hur förvarar man potatis och morötter bäst utan jordkällare? Vad går egentligen att torka och frysa? Här har du några användbara tips på hur man kan förvara skörden för att den ska hålla i vinter.

Hösten närmar sig och skördetiden är här. Oavsett om man har en liten odling på balkongen eller en stor trädgård kanske man vill spara en del av det man odlat för att äta under vintern, något som allt fler börjat ägna sig åt bland annat mot bakgrund av de skenande matpriserna. Dock behöver man veta lite vad man gör när man ska förvara matvaror under de kalla månaderna.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 26 augusti 2022.


Torkning

Annons:

Enklaste sättet att torka är med en torkmaskin, men det går också bra att torka i ugnen eller i rumstemperatur beroende på vad man ska torka. Alla kryddväxter går utmärkt att torka och görs bäst i rumstemperatur. Ett tips är att ta en bukett kryddor och sticka in den i en papperspåse och knyta runt öppningen så att kryddorna hänger i påsen. Sedan kan man hänga upp påsen och kryddorna kommer att torka i den och eventuella blad som ramlar av kommer att samlas i påsen. Chilifrukter kan också torkas genom att hängas upp. Bönor går bra att torka i ett soligt fönster.

Frukt och bär kan också med fördel torkas, vilket dock bör göras i torkmaskin eller ugn. Ett tips om man vill torka blåbär utan torkmaskin är att först låta dem stå i rumstemperatur i ungefär ett dygn innan man lägger in dem i ugnen. Det gör att en del av vätskan försvinner och förhindrar att blåbären blir till en stor, seg klump i ugnen.

Även zucchini och tomat går att torka i ugn.

Syra eller sylta

Att syra, eller fermentera, är en konserveringsmetod där man i korthet låter mjölksyrabakterier på grönsakerna omvandla, det vill säga fermentera, kolhydrater till bland annat mjölksyra som i sin tur gör att det blir syrligt, enligt Livsmedelsverket. Vanligaste är att man fermenterar vitkål, morötter, rödbetor, gurka och oliver. Det är viktigt att följa recept noga så att inte oönskade bakterier kommer in, vilket rentav kan göra att man blir sjuk.

Gillar man sötsaker är annars en idé att göra på det gamla goda viset, det vill säga göra saft, sylt, gelé, marmelad eller sirap. Många trädgårdar brukar överflödas av exempelvis rabarber, så passa på att göra lite sirap eller saft av det. Är man noga med hygienen kan saft och sylt hålla i minst 1 till 2 år oöppnade, men även längre än så.

Frys

Det går att frysa in det mesta men ibland är det bäst att förvälla först. Bär och frukt går exempelvis bra att frysa in som de är. Även tomater, zucchini och kryddväxter. Grönkål, broccoli och mangold kan man förvälla först. Det går att frysa in det mesta utan förvällning, men smakerna kan förändras och det finns risk för missfärgningar. Ett tips är att testa sig fram, men man bör inte förvänta sig att allt man fryser in är i samma skick när man tinat det. Exempelvis kan bladväxter bli sörjiga när man tinar dem, men det man kan göra är att smula ner dem i grytor eller smoothies för extra vitaminer.

Alternativ till jordkällare

Har man tillgång till jordkällare kan man förvara exempelvis potatis, rotsaker och även äpplen där. Lägg dock inte äpplen nära andra grödor då de utsöndrar etylengas som påskyndar mognaden och därför kan påverka de andra grödorna.

Alla har förstås inte tillgång till en jordkällare, men det finns andra alternativ. Det går till exempel att gräva en stuka i jorden som fungerar på liknande sätt. Enkelt förklarat fyller man gropen med exempelvis granris och halm, lägger i rotsakerna och täcker sedan över med jord. Det finns dock flera sätt att göra detta på.

För den som inte har en tomt att gräva på går det även att göra en slags ”minijordkällare” med en frigolitlåda som man kan ställa på balkongen.

Kom ihåg att ta bort all blast innan och endast spara de som är hela och friska.

Flera rotsaker kan övervintra i jorden. Detta kan fungera för exempelvis morötter, purjolök och jordärtskockor. Täck över grödorna med exempelvis halm eller löv för att skydda mot den värsta kylan. Även grönkål, spenat och mangold kan hålla i flera minusgrader. Kryddor som persilja, salvia och timjan tål någon minusgrad. Det är dock en risk att förvara i trädgården då det kan bli för kallt och skadedjur kan komma åt grödorna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.