Annons:

Chili: Lätt att odla och fylld med C-vitamin

Publicerad april 6, 2026 – av Redaktionen
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 28 570,00 SEK 38% Mål: 75 000,00 SEK

Chili är förutom en fin krydda i maten även hälsosam på flera vis då den bland annat innehåller mycket C-vitamin och kalium. Chilipeppar tar lång tid på sig att växa men är samtidigt relativt enkel att så och odla hemma på fönsterbrädan, och den kräver heller ingen trädgård för att man ska lyckas med skörden. För den ivrige odlaren är det nu man ska börja så chili för att få skörd till den tidiga hösten.

Vissa menar att människan ätit chili sedan 7500 f.Kr. och arkeologiska fynd har gjorts i sydvästra Ecuador som visar att man odlade chili för mer än 6000 år sedan. Det ska ha varit Christopher Columbus som var en av de första européer att upptäcka chilin i Västindien och även han som gav dem namnet "peppar" på grund av smaken. Det är det fettlösliga ämnet kapsaicin som gör att chilin får sin hetta, det är det ämnet som finns i exempelvis pepparsprayer.


Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 4 februari 2023.


Välj rätt sort – het eller mild

Annons:

Det finns mängder med olika chilisorter med olika grader av hetta. För den som inte gillar kryddstark mat finns det chilisorter som blir väldigt milda och smakar mer som paprika, som för övrigt sorterar under samma släkte som chili men som saknar det kapsaicin som ger hetta i frukten. Styrkan mäts i scovillegrader där man kan mäta hettan från 0 och uppåt. Den hetaste chilin, enligt Guinness World Records, är Carolina Reaper som ligger på över en miljon scovillegrader. Ett tips för den ovane chiliätaren är att börja milt och sakta testa sig fram mellan olika styrkor. Har man råkat odla för stark chili kan man testa att ta bort fruktens fröfäste och mellanväggar, det är nämligen där det mesta kapsaicinet sitter.

Fylld med nyttigheter

Chili innehåller mycket C-vitamin, kalium och betakaroten. Det finns också en skaplig mängd A-vitamin, fosfor, folat och magnesium. Vissa menar att kapsaicinet kan fungera aptitdämpande om man äter lite chili innan maten. Det ska även gynna de nyttiga tarmbakterierna. Kapsaicin kan också ha en smärtstillande effekt på huden och finns exempelvis i en del plåster. Vissa menar att det därför också kan fungera bra som smärtstillande vid exempelvis artrit, bältros och även vid vanlig huvudvärk. Tidigare studier har visat att chili även kan ha en blodtryckssänkande effekt samt att de som äter chili 3–7 gånger i veckan löper 14 procent lägre risk att dö i förtid, enligt Land.

Odla egen chili

Det går i princip att så chili året om, men många rekommenderar att man börjar så redan i januari eller februari. Ett tips är att först blötlägga fröerna i ungefär ett dygn för att underlätta groddningen. Plantera sedan ett till tre frön i en mindre kruka med såjord ungefär 0,5 centimeter ner. Jorden bör vara fuktig, men inte dyngsur.  I början kan man ställa sådden exempelvis på badrumsgolvet eller över kylen där det finns lite extra värme, men det går också att ställa den på fönsterbrädan. För extra hjälp kan man använda sig av en värmeplatta. Täck sådden med plastfilm eller ett lock. Håll sedan sådden fuktig med hjälp av en sprayflaska i början och vattna gärna även underifrån.

När de så kallade hjärtbladen, det vill säga de allra första bladen, kommit kan man ta bort plastfilmen från krukan och, om den inte redan står där, ställa krukan på fönsterbrädet för då vill plantan ha ljus. Växtbelysning kan vara fördelaktigt för att hjälpa plantan att växa. När de första karaktärsbladen kommit, det vill säga de riktiga chilibladen, är det dags att plantera om plantan i blomjord. Allt efter att plantan växer bör man plantera om den ungefär tre till fyra gånger innan den hamnar i slutkrukan. Hur stor slutkrukan ska vara beror lite på vad för chili man valt, men många sorter kan må bra i en enliterskruka.

Ta hand om plantan rätt

När växten blivit ungefär 30–40 centimeter kan man flytta ut den i växthus, men annars kan man låta den fortsätta stå i fönstret. Vill man ha chili ute måste man först vänja den vid den kallare luften och direkta solljuset. När dagstemperaturen är över 20 grader kan plantan ställas ut helt för säsongen. Jorden ska hållas fuktig, men kan också lätt mögla om den blir för blöt. Vattning ungefär varannan dag brukar vara fördelaktigt. Ge gärna plantan näring ungefär tre gånger i veckan, det finns speciell chilinäring man kan köpa eller så kan man göra sin egen av bland annat äggskal. Låt frukterna mogna klart på plantan, men det går att ta dem när de är gröna också och äta dem. Glöm inte att spara några frön att plantera till nästa år.

Användningsområden

Förutom som smaksättare i de flesta maträtter har chili många andra användningsområden. Den fungerar exempelvis även fint för smaksättning av choklad eller chokladbakverk. Brukar man göra egen ingefärsshot kan man tillsätta lite chili för extra boost i drycken, vilket hjälper för att förebygga förkylningar. Testa också att lägga i lite i smoothien.

Ost och chili går inte helt oväntat bra ihop och det kan rekommenderas att göra egen chiliost till fredagssnacks. Varma mackor med lite chili, ost och tomat kan också vara en god omväxling.

Chili går utmärkt att torka för egen chilikrydda, men går också att frysa in. Ett tips är att hacka upp den och förvara i småburkar, på så vis kan man plocka fram lite i taget och ha i maten. Det går också bra att lägga in chili eller göra marmelad.

Läsaromröstning

Brukar du odla chili?

Röstning stängd

Ja, varje år 37%
7 röster
Ja, vissa år 5%
1 röst
Ja, men inte i år 0%
0 röster
Nej 26%
5 röster
Nej, men jag vill pröva 32%
6 röster

19 röster totalt

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Förläng skörden – torka frukt och bär hemma

Publicerad september 4, 2026 – av Emil Fjellstedt
Färgglada torkade skivor av bland annat kiwi, citrus och päron
Olika sorters frukt lämpar sig för torkning, men tiden varierar beroende på frukt och skivornas tjocklek.

Att torka frukt och bär är ett enkelt sätt att ta vara på skörden. Smakerna bevaras och kan ge glädje långt efter att säsongen är över.

Att torka är ett enkelt sätt att ta hand om mer än man hinner äta färskt. När vattnet långsamt försvinner blir smaken fylligare, samtidigt som frukten tar betydligt mindre plats än i frysen.

Metoden passar särskilt bra för äpplen, päron, plommon och jordgubbar. Resultatet kan ätas som mellanmål, blandas i müsli eller användas i gröt och bakning.

Välj fina råvaror

Börja med mogen men fast frukt. Sortera bort sådant som är mögligt eller illa skadat. Skölj frukt och bär, se till att synlig jord försvinner och låt dem sedan rinna av ordentligt.

Ta bort kärnhus och skaft och skär större frukter i jämna skivor. Tunna äppelskivor blir lättare spröda, medan tjockare klyftor brukar bli sega. Äpplen och päron kan torkas med skalet kvar.

Ljus frukt mörknar ofta under torkningen. Det är ofarligt, men den som vill behålla en ljusare färg kan doppa bitarna en kort stund i vatten med citron.

Ugn eller torkapparat

En torkapparat ger jämn värme och bra luftcirkulation. Lägg bitarna i ett lager utan att de överlappar varandra och följ apparatens anvisningar.

Äppelskivor utlagda i en mattork bredvid ett färskt äpple
Jämnt skurna äppelbitar med luft mellan sig torkar jämnare i mattorken. Foto: Natalia Sevruk/Pexels

Det går också bra att använda varmluftsugn. Lägg frukten på plåtar eller galler och torka vid omkring 55–60 grader.

Fukten måste kunna lämna ugnen. Luckan kan därför behöva stå lite på glänt, men gör det bara om ugnens tillverkare tillåter det. Kontrollera bitarna då och då och byt plats på plåtarna om torkningen blir ojämn.

Hur lång tid det tar beror på råvara, tjocklek och utrustning. Räkna med flera timmar. Höj inte värmen för att skynda på – då kan ytan bli torr medan mitten fortfarande är fuktig.

Så gör du med bären

Jordgubbar går snabbt att förbereda: skiva dem eller dela dem på mitten. Hallon och björnbär kan torkas hela, men behöver längre tid. För blåbär kan det vara bra att låta dem lufttorka ordentligt efter sköljningen innan de sätts in i ugnen. Blåbär och vinbär har ett skal som håller kvar fukten och kan prickas försiktigt eller krossas lätt före torkningen.

Mjuka bär passar också till fruktläder. Mixa dem till puré, bred ut ett tunt lager på en torkduk och torka tills ytan inte längre känns klibbig. Låt lädret svalna innan det rullas ihop.

Rullar av mörkrött fruktläder omgivna av blåbär
Fruktläder görs genom att bär mixas till puré och torkas i ett tunt lager. Foto: iStock/Larysa Lyundovska

När är det färdigt?

Låt några bitar svalna innan du provar dem. Färdig frukt ska kännas seg eller böjlig utan att släppa ifrån sig fukt när den delas och pressas. Bär blir ofta torrare och fastare.

För att upptäcka gömd restfukt kan den avsvalnade frukten läggas löst i rena glasburkar i sju till tio dagar. Skaka burkarna varje dag. Om det bildas kondens behöver innehållet torkas en stund till.

Förvara i täta burkar

När allt är helt torrt kan frukten packas i rena, täta burkar. Mindre portioner är praktiska eftersom resten av satsen då slipper utsättas för fukt varje gång en burk öppnas.

Skriv innehåll och datum på burken och ställ den mörkt, torrt och svalt. Titta till innehållet ibland. Om det luktar konstigt eller syns mögel ska det inte ätas. Möglig mat ska som regel kastas.

Frukt och bär som är ordentligt torkade och förvaras lufttätt, mörkt och svalt håller ofta i omkring sex till tolv månader. Värme och fukt förkortar hållbarheten. Kondens i burken eller bitar som har blivit fuktiga visar att innehållet behöver kontrolleras. Synligt mögel, avvikande lukt eller spår av skadedjur är tecken på att hela innehållet bör kastas.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Gratis surströmming – men bara för vuxna

Publicerad september 4, 2026 – av Jan Sundstedt

Ica Söråker skänker bort fjolårets surströmming – men har infört en 18-årsgräns för att minska risken att burkarna används till bus.

Flera butiker i Västernorrland säljer just nu ut burkar från förra året för noll kronor, rapporterar Sveriges Radio.

På Ica Söråker gäller dock erbjudandet bara vuxna. Handlaren Torbjörn Lagergren säger att åldersgränsen är en förebyggande åtgärd.

— Det kan finnas en liten risk att det kan misskötas. Det kan hamna surströmmingsburkar ute på diverse olika saker och därför har vi satt 18-årsgräns bara för att minimera den risken, säger han till Sveriges Radio.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hönsens vardag direktsänds vid ägghyllan

Publicerad september 2, 2026 – av Markus Andersson
En flock höns på grönbete framför ett mobilt hönshus vid Alvas Naturbete
Hönsen på Alvas Naturbete vistas utomhus under säsongen och flyttas regelbundet till nytt bete.

Kunder vid ägghyllan på Ica Kvantum Liljeholmen kan följa höns på en småländsk gård i direktsändning. Försöket ska visa om större insyn i djurhållningen kan öka intresset för småskaligt producerade grönbetesägg.

Bakom satsningen står nätbutiken Gårdens, som säljer äggen, och den fristående producenten Alvas Naturbete utanför Mönsterås. En kamera vid gårdens mobila hönshus sänder hönsens vardag till en skärm i Stockholmsbutiken. Samma direktsändning går även att följa på nätet.

Sex ägg kostar 49 kronor. Tanken är att kunderna ska få se vad som skiljer produktionen från billigare alternativ, i stället för att enbart mötas av några rader på en förpackning.

— Vi vet inte svaret ännu, och det är precis därför vi gör testet, säger Oskar Karlsson, medgrundare och operativ chef på Gårdens, i ett pressmeddelande som återges av Jordbruksaktuellt.

Hönsen vistas utomhus under säsongen och flyttas regelbundet till nytt bete. En tid efter att gårdens kor har betat på en yta släpps hönsen dit för att krafsa efter bland annat gräs och insekter.

Gårdens samlar mat från småskaliga svenska producenter och säljer bland annat kött, mejerivaror, ägg, grönsaker och skafferivaror med hemleverans. Alla förädlade livsmedel i Gårdens sortiment är Ä-märkta, enligt konsumentföreningen Äkta vara. Föreningen uppger att Gårdens är den första svenska butiken med ett sådant sortiment. Ä-märket används för livsmedel utan tillsatser, fejkade aromer och industriella ingredienser. Märket används inte på oförädlade råvaror som ägg.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Knepen som får gröna tomater att mogna

Publicerad augusti 28, 2026 – av Emil Fjellstedt
Gröna tomater samlade i en röd skål
Gröna tomater kan eftermogna inomhus om de har hunnit utvecklas tillräckligt före skörd.

Gröna tomater kan få mogna färdigt inomhus. Rätt temperatur och ett moget äpple kan hjälpa processen – men alla tomater är inte tillräckligt utvecklade för att eftermogna.


Artikeln publicerades ursprungligen den 19 augusti 2022.


Tomater trivs under svenska somrar, men när temperaturen sjunker blir det ofta gröna frukter kvar på plantorna. De kan plockas före den första frosten och få mogna inomhus.

Sortera tomaterna först

Börja med att skilja de utvecklade tomaterna från dem som har plockats för tidigt. Fullstora och blankt gröna tomater kan vanligtvis eftermogna, särskilt om färgen har börjat ljusna eller fått en svag rosa ton.

Små, hårda och matt mörkgröna tomater har ofta inte nått det så kallade mogengröna stadiet. De kommer sällan att mogna ordentligt efter skörd, enligt Colorado State University.

Tomaterna behöver inte solljus

Direkt solljus behövs inte för eftermognaden. Lägg i stället tomaterna luftigt i en papperspåse eller en grund låda, skyddade från direkt sol. Frukterna ska vara torra och oskadade och bör helst ligga i ett eller två lager.

Temperaturen avgör hur snabbt det går. Omkring 20–25 grader ger snabbare mognad, medan 13–16 grader bromsar processen. Temperaturer under cirka 10 grader kan försämra smaken och kvaliteten. Kontrollera tomaterna med några dagars mellanrum och plocka bort frukter som har spruckit eller börjat mögla.

Så skyndar du på mognaden

Tomaternas mognad styrs bland annat av växthormonet etylen. Ett moget äpple, en banan eller en redan mogen tomat avger gasen och kan därför påskynda processen. Lägg någon av frukterna tillsammans med tomaterna i en papperspåse eller ventilerad låda.

Undvik skadad eller rutten frukt och använd inte en försluten glasburk. Där kan fukt stängas in och öka risken för mögel.

Kan man äta omogna gröna tomater?

Omogna tomater innehåller glykoalkaloiden tomatin. Ämnet är besläktat med solanin och chakonin, som förekommer i potatis. Stora mängder glykoalkaloider kan orsaka illamående, diarré och magsmärtor.

Livsmedelsverket har inget generellt råd om att undvika omogna tomater, men myndigheten har inte gjort någon fullständig riskvärdering och kan därför inte slå fast vilka mängder som är säkra. Den forskning som myndigheten hänvisar till visar att tomatinhalten sjunker när tomaten växer och mognar.

Finlands livsmedelsverk avråder däremot från att äta omogna gröna tomater, även tillagade. Rådet gäller inte tomatsorter som fortfarande är gröna när de är mogna.

FAKTA: Tomat (Solanum lycopersicum)

Tomatens vilda förfäder kommer från Anderna i Sydamerika, främst dagens Peru och Ecuador. Växten tros senare ha domesticerats i det förkolumbianska Mexiko och fördes till Europa av spanjorerna på 1500-talet.

Tomaten betraktas som en grönsak i matlagningen, men är botaniskt en frukt – närmare bestämt ett bär. Förutom röda finns bland annat gula, orange, gröna och lila sorter.

Källa: Encyclopædia Britannica

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.