En gång i tiden betraktade många svenskar bankerna som en grundläggande funktion i samhället som faktiskt underlättade medborgarnas vardag. Idag är situationen den motsatta, där bankerna istället agerar som en maktfullkomlig statsmakt med närmast totalitär kontroll över vårt ekonomiska liv och våra medborgerliga friheter.
Att från en dag till en annan upptäcka att man inte längre kan använda sitt bank-id, komma åt sitt bankkonto, betala räkningar, köpa mat eller föra över pengar för hyran är ett stressmoment som heter duga. Plötsligt har du i praktiken blivit utestängd från samhället – utan att du har dömts i en domstol eller ens misstänks för något brott. Någon konkret brottsmisstanke finns nästan aldrig, och bankernas domar är i regel lika godtyckliga som de är fattade på diffusa grunder. Faktum är att det räcker med att bankerna anser att dina ekonomiska transaktioner ”avviker” eller att de ser en ”förhöjd risk” att någonting inte faller i bankens smak.
Bevisbördan ligger samtidigt på dina axlar. Du är skyldig till motsatsen bevisats – och du kan i praktiken inte räkna med något rättsskydd.
Det kan låta som en mardröm i en dystopiskt deckare, men det är den skrämmande verkligheten som en allt större del av Sveriges befolkning personligen också får uppleva på nära håll. Nyligen uppmärksammade Nya Dagbladet att så många som 160 000 konton stängts ner i Sverige – på bara tre år, och av allt att döma har nedstängningarna bara ökat sedan dess. Det är surrealistiska siffror som med all önskvärd tydlighet visar att huvudsyftet med nedstängningarna aldrig varit att försöka bekämpa ”terrorism”, organiserad brottslighet eller liknande floskler som endast används som förevändning för att införa och fördjupa den bankdiktatur vi nu de facto lever under.
Bevisbördan ligger samtidigt på dina axlar. Du är skyldig tills motsatsen bevisats – och du kan i praktiken inte räkna med något rättsskydd
Med andra ord har ungefär två procent av den vuxna befolkningen hittills drabbats av bankernas repression och fått sin tillvaro uppochnedvänd – och där möjligheterna att få rätt mot bankjättarna i regel är minimal. Otaliga svenskar vittnar om att frekventa insättningar eller uttag av kontanter eller återkommande swishbetalningar är sådant som fått bankernas lampor att lysa rött och att snabbt kasta ut kunder som varit trogna sedan decennier tillbaka. Andra får sina konton nedstängda för att de flyttar utomlands.
Den rådande situationen har undergrävt förtroendet inte bara för det finansiella systemet, utan för samhällskontraktet som sådant. Det är en bisarr situation när bankernas AI-algoritmer ska utgöra underlag för vem som får eller inte får betala sin hyra. Det är rättsväsendet, inte Länsförsäkringar, Nordea eller Swedbank, som ska bedöma om något brott faktiskt har begåtts.
Agerar domare och bödel
Än värre är att bankerna ofta tycks agera utifrån tydligt politiska motiv. Oberoende medier och aktörer lider särskilt hög risk att få sina konton nedstängda om de uppfattas som kontroversiella eller om deras åsikter avviker från de narrativ som makten för fram. I praktiken innebär detta en totalitär form av censur, där bankerna som institution med monopolliknande makt över ekonomiska flöden agerar både domare och bödel utan att behöva ta ansvar för konsekvenserna. Drabbade vittnar konsekvent om att det ofta inte ens är möjligt att få tala med ansvariga från banken.
Det är rättsväsendet, inte Länsförsäkringar, Nordea eller Swedbank, som ska bedöma om något brott faktiskt har begåtts
Det kommer kanske inte som en nyhet för den som följt omvärldsbevakningen att en liten grupp ekonomiskt inflytelserika aktörer de facto styr västvärlden och på många sätt är en drivande aktör inom storpolitiken. Bankerna har tillskansat sig en orättfärdig maktposition som i praktiken trumfar en statlig myndighets befogenheter, med makten att sanktionera och straffa enskilda medborgare efter eget godtycke.
Det hög tid att bygga en folkrörelse som en gång för alla gör slut på detta maktmissbruk. Så här kan det helt enkelt inte få fungera i ett samhälle som gör anspråk på att vara en demokrati. Nya Dagbladets pågående rättsfall mot Länsförsäkringar Bank, som avgörs i ett första skede i tingsrätten i början av september, ska därför ses som ett uttryck för något mer än upprättelsen för ett oberoende mediehus gentemot en storbanks godtyckliga förfaranden. Det större allvaret blir särskilt påtagligt när en storbank med ideologiska förtecken brännmärker tidningen som en "extrem tidskrift", och med detta i praktiken försöker rentvå sitt illa dolda övergrepp på det demokratiska fundament pressfriheten utgör. Nya Dagbladet, ska det noga betonas och påminnas om, är långtifrån den enda oppositionella röst som utsatts för liknande övergrepp från bankdiktaturens långa arm.
Vem är det egentligen förutom bankerna och deras lobby som anser att det är rimligt att privata institutioner ska ha en närmast total makt över vår ekonomiska frihet? En bank som missbrukar sin ställning, och exempelvis stänger ner en persons konto eftersom denna skrivit misshagliga saker på sociala medier, borde förlora sitt tillstånd att bedriva bankverksamhet överhuvudtaget. I nuläget är det många inom banksektorn som borde avtjäna långa fängelsestraff för det systematiska maktmissbruk man gjort sig skyldiga till under lång tid, som inte bara har orsakat stora mänskliga lidanden utan dessutom åsamkat det demokratiska samhällsskicket allvarliga skador.
Finansinspektionen och regeringen har riktat försiktig kritik mot bankrepressionen och med mjuk röst efterlyst att fler måste tillåtas att ha grundläggande betaltjänster. Det är ett positivt steg i rätt riktning, men ett litet sådant, och i den större bilden ett otroligt svagt gensvar i en situation som fullständigt har urartat.
En fråga om demokratiska fundamenta
Vi står vid ett vägskäl där ett folkligt gensvar nu är lika berättigat som det är nödvändigt. Om inget görs, riskerar bankernas makt att cementeras och expandera ytterligare tills dess att medborgarnas ekonomiska liv punktmarkeras och detaljstyrs in i minsta detalj, där minsta ”tveksamma” transaktion riskerar att få absurda konsekvenser.
Det är naivt att tro att Nya Dagbladets rättskamp ensamt kan ändra på själva systemet som sådant, men det har satt storbanken Länsförsäkringars moraliska trovärdighet i gungning inför en öppen offentlighet. Ytterst måste detta dock leda längre, där stränga grundlagsskydd tydligt begränsar bankernas rätt att stänga konton utan rättssäkra förfaranden. Det är ingen liten fråga; det är en fråga om att återupprätta demokratin; medborgarnas grundläggande frihet och att säkra folkets rätt till deltagande i samhällslivet.
Bankdiktaturen måste raseras för att de demokratiska fundamenten ska kunna återbyggas. I förlängningen måste bankernas roll i samhället omvärderas i grunden, om Sverige ska ha ett legitimt anspråk på att vara en demokrati.
Det är en fråga om att återupprätta demokratin; medborgarnas grundläggande frihet och att säkra folkets rätt till deltagande i samhällslivet
Verkligheten är samtidigt att den politiska viljan i regnbågspartiernas riksdag saknas för att genomföra detta, och det krävs en omfattande folkrörelse för att meningsfulla reformer på sikt ska bli möjliga. Med ditt stöd har vi nu chansen att tillsammans sätta ett avtryck som går bortom tingsrättens dom i september.
Isac Boman
Så stödjer du Nya Dagbladet i rättskampen
Hjälp NyD att hålla ut i det viktiga rättsfallet mot Länsförsäkringar. Donera via Swish, 123 611 30 21, eller bankgiro, 5601-6462, eller med betalkort, exempelvis Visa och Mastercard via formuläret nedan eller denna länk, alternativt via vår Paypal-sida. Gåvomottagare: Aeon Media.
Det går också att donera kontant helt anonymt. Skicka sedlar väl dolda i ett slutet kuvert till: Nya Dagbladet, Box 1, 774 21 Avesta.
35 250 kr av 250 000 kr insamlade.
